Sök:

Sökresultat:

605 Uppsatser om Driftövervakning - Sida 35 av 41

Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem

I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.

Going-Concern utlÄtande : - en studie av svenska konkursdrabbade publika aktiebolag

För omvÀrlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pÄgick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstÄdd med de finansiella svÄrigheterna men valde ÀndÄ att inte pÄpeka detta i revisionsberÀttelsen. Flera studier indikerar att detta Àr fallet Àven för andra bolag dÄ resultaten visade pÄ en liten andel going-concern utlÄtanden trots hotande konkurs. Det hÀr vÀcker tankar om revisorns utlÄtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen vÀckte Àven frÄgor kring revisorns oberoende dÄ det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera Är.

Identifiering av pÄverkande faktorer för dielektriska förluster i genomföringar: en fallstudie enligt DMAIC vid ABB Components

FörbÀttringsprogrammet Sex Sigma vars problemlösningsmetodik innefattar en rad olika statistiska metoder har fÄtt stort genomslag de senaste Ären. Studier visar dock att anvÀndandet av statistiska metoder inom svensk industri Àr begrÀnsat. För att studera hur dessa kan anvÀndas i ett verkligt fall inom svensk industri görs i detta examensarbete en fallstudie vid ABB Components i Ludvika. ABB Components tillverkar bland annat genomföringar för transformatorer och kraftlÀnkar. För att en genomföring ska kunna sÀttas i drift krÀvs att de dielektriska förlusterna i genomföringen inte överskrider ett visst grÀnsvÀrde.

Damages and problems in communal swimming facilities ? an inventory

Bakgrund: De flesta inomhusbadanlÀggningar Àr idag 30-60 Är gamla och mÄnga anlÀggningar har stora problem med skador pÄ bÄde byggnader och bassÀnger. Skadorna Àr ofta sÄ pass allvarliga att det inte lÀngre Àr lönsamt att renovera utan pÄ mÄnga platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem Àr det viktigt att dra lÀrdom av vilka skador och problem som har intrÀffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanlÀggningar tillÀmpas frÀmst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att sÄ stora brister och omfattande problem förekommer, tyder pÄ att kunskapen Àr otillrÀcklig.

ZinkutslÀpp frÄn biltvÀttar

Examensarbetet behandlar Àmnet zinkutslÀpp frÄn biltvÀttar dÀr arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet frÄn biltvÀttarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda pÄ hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det Àr att prioritera ÄtgÀrder för problemet. Dessutom har litterÀra förarbeten gjorts för att ta reda pÄ hur en pH-justering kan pÄverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan pÄverka zinkutfÀllningen.UtvÀrdering har Àven gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lÀmpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och hÀr ingÄr sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlÀgger och beskriver Àven driften av biltvÀttanlÀggningar och deras reningsverk iSverige. HÀr ingÄr vilka olika tekniker som anvÀnds, hur dessa pÄverkar miljön rent allmÀntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanlÀggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvÀndning.Experimentella försök har gjorts för att bestÀmma hur utfÀllningen av zink förÀndras medvarierande pH i tvÀttvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som dÀrmed Àrlöst, Àr minimala i pH-omrÄdet 8,6-9,2 och maximala vid lÄga pH-vÀrden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.

OPTIMERING AV KVÄVEAVSKILJNINGEN PÅ AVLOPPSRENINGSVERKET I HALLSBERGS KOMMUN : EN TEKNISK-, EKONOMISK- OCH MILJÖMÄSSIG UTVÄRDERING

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.

Verksamhetsrelaterade nyckeltal och stÀndiga förbÀttringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter

Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.

Snökyla för Bosch Rexroth Group

I detta examensarbete behandlas möjligheterna för Bosch Rexroth Group i Mellansel att sĂ€nka framledningstemperaturen till fabriken pĂ„ befintlig sjökyla genom att den integreras med en snökylanlĂ€ggning. Även andra kopplingslösningar behandlas.Med stigande el- och energipriser, och för den delen pĂ„verkan av miljön, finns det incitament för att hitta andra alternativ till kyla. Ett sĂ€tt Ă€r att utnyttja frikyla Ă€r genom att anvĂ€nda kallt bottenvatten frĂ„n sjöar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att utnyttja lagrad kyla frĂ„n snö och is, sĂ„ kallad snökyla.Den största delen av snöns kylenergi gĂ„r att finna i den sĂ„ kallade smĂ€ltvĂ€rmen. Detta kallas Ă€ven snöns latenta energi och Ă€r vĂ€ldigt hög i förhĂ„llande till andra material.

Utredning och effektivisering av Kils Energis fjÀrrvÀrmenÀt : Lokalisering av undercentral med lÀgst differenstryck

Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.

Skadeutredning och glidningskontroll av jÀrnvÀgsbro 3500-3424-1 : En underbyggnad pÄ villovÀgar

Trafikverket förfogar över nÀrmare 4000 jÀrnvÀgsbroar i olika skick och Älder runt om i landet. BestÄndet Àr i stÀndigt behov av underhÄll och erfordrar kontinuerliga kontroller. Den hÀr rapporten Àr utformad som en skadeutredning pÄ en enkelspÄrig jÀrnvÀgsbro söder om Solvarbo i SÀter kommun. JÀrnvÀgsbron Àr i drift och hÀr passerar över 10 000 tÄg/Är. Allt frÄn snabbtÄg till godstÄg.

Dagvattenundersökning pĂ„ Falu Återvinning

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Återvinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Återvinning.

Elförbrukning vid uppförande av Rosenborg 3 : identifiering och kartlÀggning av nyckelkomponenter

En av samhÀllets största utmaningar idag Àr vÄrt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen stÄr idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och Àr dÀrmed med bransch som enskilt har den största totala pÄverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns bÄde nationella mÄl sÄ vÀl som ekonomiska och miljömÀssiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat pÄ den fÀrdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor nÀr det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mÄl var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första Äret vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.

Konvertering frÄn olja till naturgas vid Lulekraft AB

I denna studie undersöks möjligheten att ersÀtta en del av oljeförbrukningen pÄ LULEKRAFT AB med naturgas. LULEKRAFT AB Àr ett kraftvÀrmeverk i storleksordningen 350 MW brÀnsle och 100 MW elkraft och 200 MW vÀrme ut. Producerad elkraft sÀljs till nÀrliggande SSAB och producerat hetvatten distribueras via ett fjÀrrvÀrmesystem. Som primÀrbrÀnsle anvÀnds en blandgas bestÄende av processgaser frÄn SSAB:s metallurgiska enhet. Vid lÄgt vÀrmevÀrde eller brist pÄ blandgas, vid perioder av hög last samt vid uppstart av anlÀggningen anvÀnds olja.

Investeringsbeslut för kraftvÀrmeproduktion i skogsindustrin

MÀnskligheten stÄr inför mÄnga utmaningar. PÄtaglig Àr den förÀndring av klimatet som sker till följd av mÀnsklig aktivitet. En förÀndring av den globala energiförsörjningen Àr ett mÄste för att undvika ytterligare klimatförÀndringar. Fortsatta ÄtgÀrder bör vidtas för att minska anvÀndandet av fossila brÀnslen som kol, olja, och naturgas och istÀllet öka anvÀndningen av lÄngsiktigt uthÄlliga och miljövÀnliga energikÀllor.Skogsindustrin har alltid varit en stor anvÀndare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skÀrpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvÀrmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlÀgga den framtida utvecklingen av kraftvÀrme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), dÀr elcertifikatsystemets pÄverkan Àr i fokus.

JÀst i frysta degar : jÀmförelse av jÀstsorter, pÄverkan av infrysning och bakningens tillvÀgagÄngssÀtt

Frysförvaring av deg innan grÀddning av bröden Àr vanligt förekommande hos mÄnga bagerier. Metoden har flera fördelar och möjliggör en mer rationell drift. Det sker dock ofrÄnkomligt en pÄverkan av brödens kvalitet vilket stÀller krav pÄ tillverkningsprocessen. TillvÀgagÄngssÀtten vid bakning med frysta degar kan variera frÄn att frysa ned ojÀsta degÀmnen till att grÀdda bröden halvklara innan nedfrysningen. Detta projekt fokuserar det pÄ den förstnÀmnda metoden, dvs.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->