Sök:

Sökresultat:

605 Uppsatser om Driftövervakning - Sida 32 av 41

SmÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader i urban miljö : Möjligheter och hinder för ökad implementering

Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.

Kundrelationen mellan byggherre och entreprenör under garantitiden vid flerbostadsbyggande

Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd mÄste hÀnsyn tas till vad denne har för önskemÄl och Àr villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga pÄ att leverera det kunderna efterfrÄgar. Kunderna Àr ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren Àr överlÀmnad. Det Àr frÀmst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstÄr.

FjÀrrkyla i Sundsvall baserad pÄ sjövatten och lagrad snö

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. PÄ grund av ökad datorisering, ökad personaltÀthet i kontorsfastigheter och förbÀttrad vÀrmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framstÀllas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjÀrrkyla Àr pÄ stark frammarsch. FjÀrrkyla fungerar ungefÀr som fjÀrrvÀrme, men med den stora skillnaden att det Àr kyla som distribueras i stÀllet för vÀrme. FjÀrrkylan produceras ofta med vÀrmepumpar i kombination med vÀrmeproduktion, absorptionsvÀrmepumpar eller ur kallt bottenvatten frÄn hav eller sjö.

Pyrolysintegration i kraftvÀrmeverk : Utnyttjande av kondenseringsvÀrme för fjÀrrkyleproduktion

StrÀvan att nÄ ett hÄllbart samhÀlle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet Àr hur mÄlet skall nÄs. AnvÀndningen av fossila brÀnslen mÄste minskas, men vilken energikÀlla skall ersÀtta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila brÀnslen som anvÀnts i uppvÀrmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli Àn viktigare.Snabb pyrolys Àr en process dÀr en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av biomassa.

BIM som InformationsbÀrare in i Förvaltningen : En studie vid Forsmarks Kraftgrupp

BIM, Building Information Modeling, börjar vinna mark inom byggbranschen i Sverige och Àr en vedertagen process i vart och vartannat byggprojekt. Forsmarks Kraftgrupp stÄr inför bÄde upprustningar av sina anlÀggningar och nyproduktion av bland annat kontor, verkstad och hotell. BIM framstÄr nu som en lukrativ metod för att dra ner pÄ projektkostnaderna, men Àven för att fÄ ytterligare ordning och struktur pÄ den enorma mÀngd dokumentation som ackumulerat under de dryga trettio Ären av drift.Syftet med detta arbete Àr att ta fram ett underlag för implementering av BIM pÄ byggkonstruktionskontoret pÄ Forsmarks Kraftgrupp, som Àven ska kunna anvÀndas för att marknadsföra BIM utÄt i organisationen. MÄlet Àr att peka pÄ nyttan av att tillÀmpa BIM pÄ Forsmark, med sÀrskild fokus pÄ förvaltning. Som undersökningsmetod har simulering, intervjuer och platsanalys av Forsmark valts.DÄ Forsmarks befintliga byggnadsbestÄnd Àr omfattande krÀvs konsensus kring hur framtida förvaltningsmodeller bör se ut och hanteras.

En energistudie över Fengerfors bruk : KartlÀggning och förslag till effektiviseringsÄtgÀrder hos byggnader av industrikaraktÀr

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, ÅmĂ„l. De har framfört att de har problem med för höga uppvĂ€rmningskostnader och svĂ„righeter med att hĂ„lla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Ekonomiska konsekvenser vid investeringen av ny teknik i dagligvaruhandeln : Skapar ett ESL-system ökad lönsamhet?

Dagligvaruhandelns konkurrens har hÄrdnat, numera gÀller det att inte bara se till försÀljningssiffror utan Àven att göra de rÀtta investeringarna som leder till kostnadsfördelar och ökad lönsamhet pÄ sikt. Tekniken har gÄtt framÄt vilket kan ersÀtta kostsam hantering och onödiga marginalförluster. Undersökningen i denna rapport visar om en investering av ett elektroniskt hyllkantsetikettsystem skapar ökad lönsamhet. Inom dagligvaruhandeln sker det veckovis en mÀngd uppdateringar av nya priser och införandet av nya artiklar i sortimentet. Detta medför bÄde drift- och personalkostnader p g a det manuella arbete som krÀvs för bytet av dessa standardiserade pappersetiketter.

Kritiska framgÄngsfaktorer vid ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt : Projektet VÀrmlÀndsk bibliotekswebb 2.0

En utmaning för dagens organisationer Àr att flexibelt kunna Àndra sina tjÀnster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att anvÀnda IT som möjliggörare Àr ett sÀtt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att tvÄ eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mÄl. Interkommunalt samarbete frÀmjas ekonomiskt av staten och EU.

Behovs- och funktionsanalys av inköpshanteringen i FDT
Avance: frÄn kartlÀggning av brister och behov till
utvÀrdering av föreslagna förbÀttringsförslag genom
PENG-analys

FDT AB Àr ett företag som utvecklar och sÀljer affÀrs- och butikssystem till smÄ och medelstora företag i Sverige. Syftet med rapporten var att kartlÀgga och utvÀrdera huruvida inköpshanteringen i FDTs affÀrssystem Avance och dess befintliga funktioner uppfyller kundernas krav. I fall att brister upptÀcktes skulle funktionella specifikationer tas fram som löser dessa. Vidare ingick Àven att vÀrdera förbÀttringsförslagens potentiella nytta via en sÄ kallad PENG-analys. KartlÀggningen av anvÀndarnas behov och önskemÄl har genomförts med hjÀlp av tvÄ olika metoder.

Kryogen uppgradering av biogas med kyla frÄn vÀrmedriven absorptionskylmaskin

Detta Àr ett examensarbete som genomförts hos Göteborg Energi AB och syftar till att utreda omkryogen uppgradering av biogas med fördel kan ske genom att producera nödvÀndig kyla medvÀrmedriven absorptionskylmaskin. Göteborg Energi Àr en av tre parter som tillsammans ska bygga enbiogasanlÀggning i Lidköping som ska vara i drift 2010. AnlÀggningen ska producera 30 GWhflytande biogas per Är.Arbetet utreder om det Àr fördelaktigt ur ekonomiskt, energimÀssigt och miljömÀssigt perspektiv attuppgradera biogas med kryogen teknik med vÀrmeproducerad kyla. En jÀmförelse görs först medkryogen teknik dÀr kylan Àr producerad med el och sen med andra uppgraderingstekniker. Som stödhar tvÄ olika processimuleringsprogram anvÀnds, Hysys och DESIGN II.Resultatet visar att energianvÀndningen ökar dÄ vÀrmedriven kyla anvÀnds i jÀmförelse med kylaproducerad med el.

EnergieffektiviseringsÄtgÀrder pÄ Gustavsvik resorts AB

Badhus Ă€r den typ av svenska lokaler som anvĂ€nder mest energi, ofta med en energiprestanda som Ă€r lĂ„ngt högre Ă€n BBRs grĂ€nsvĂ€rden för ny- och ombyggnationer. Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete för Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid UmeĂ„ Universitet. Det har utförts pĂ„ uppdrag av teknikkonsultföretaget KAMTechnology AB Ă„t upplevelseanlĂ€ggningen Gustavsvik resorts AB. Gustavsvik ligger i Örebro och bestĂ„r av bland annat Ă€ventyrsbad, motionsbad, gym, camping med mera. Detta examensarbete syftar till att utreda möjligheter och ta fram förslag till energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder för Gustavsviks badanlĂ€ggning.

FordringsÀgare vid konkurs : Revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet bolags betalningsförmÄga

Stora företagsbedrÀgerier och skandaler sÄsom Kreuger, Enron och Worldcom dÀr fordringsÀgare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter pÄtryckningar frÄn EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. FordringsÀgare i form av bland annat kreditgivare och investerare Àr parter som kan drabbas vid en konkurs och har dÀrför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information frÄn revisorer bidrar kreditbetyg till en bÀttre bild av kreditrisker som fordringsÀgare utsÀtter sig för. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet företags betalningsförmÄga nÀr det sedan 2010 inte lÀngre Àr ett lagstadgat krav att ha revisor.

Saltsjöqvarn : Utbyggnad av staden, ombyggnad av industrin

I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess anvÀndning och genomförande pÄ identifierade komponenter som ingÄr i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i VÀsterÄs. MÄlet med detta arbete har varit att ge lÀrdom om metoden FMEA pÄ företaget för att möjliggöra anvÀndandet av verktyget bland medlemmarna pÄ företaget och att vi implementerar verktyget pÄ befintlig motor för att analysera de felsÀtt som kan uppstÄ. Eftersom ABB just nu har ett pÄgÄende projekt med en ny motor kan vÄra slutgiltiga felanalyser Àven ge dem information om vilka Àndringar och ÄtgÀrder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter tvÄ veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgÄng av företagets reklamationer kunde vi avgrÀnsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras pÄ. Efter en genomgÄng tillsammans med vÄra handledare pÄ företaget kom vi fram till att utföra vÄra analyser pÄ fem komponenter, tvÄ av dem framstod som mycket kritiska som upptÀcktes redan vid genomgÄng av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat Àr:1. Lager2.

För- och Nackdelar med Molnbaserade AffÀrssystem

Molnet Àr en ny revolution inom IT- vÀrlden. PÄ senare Är har teknologin kring molnbaserade tjÀnster utvecklats vÀsentligt och allt fler företag vÀljer att lÀgga hela eller delar av sitt affÀrssystem pÄ molnet. Den grundlÀggande idén bakom molnet Àr att berÀkningarna utförs pÄ servrar och att informationen dÀrefter strömmas vidare till anvÀndaren. De senaste tre Ären har investeringarna gÀllande molnbaserade affÀrssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagslÀget riktar sig molnbaserade affÀrssystem mot mindre företag som Àr i ett behov utav ett standardiserat affÀrssystem som inte kostar multum.

TrÀbroar för vÀgtrafik: möjligheter och hinder frÄn nÄgra aktörers perspektiv

AnvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial i Sverige Àr inom vissa omrÄden relativt liten. Byggande av vÀgbroar och flervÄningshus och Àr omrÄden dÀr trÀ anvÀnds i förhÄllandevis liten utstrÀckning. Denna del domineras i hög grad av stÄl och betong, till viss del kan detta förklaras med att trÀindustrin i Sverige under lÄng tid varit uteslutna frÄn viktiga omrÄden inom bygg- och infrastruktursektorn. VÀgverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda pÄ varför det byggs sÄ fÄ trÀbroar för vÀgtrafik i Sverige. MÄlet med examensarbetet Àr att visa vilka hinder/osÀkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid anvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som kan öka anvÀndningen av trÀ som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->