Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur en grupp unga andrasprÄkstalare tar sig an en klassisk, Àldre text skriven pÄ ett förhÄllandesvis Älderdomligt sprÄk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjÀlp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och ÄterberÀttande av den litterÀra texten. Metoden som anvÀnds för att samla in material till studien Àr en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lÀrare; frÄgeformulÀr med enskilda svar frÄn eleverna och deras lÀrare; loggböcker frÄn eleverna och deras observerande lÀrare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en Àldre text vars sprÄk inte Àr omedelbart gÄngbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehÄll och sprÄkliga form, ÄterberÀtta med egna ord, lÀra sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska sprÄket dÄ och nu..

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Detta arbete fokuserar pĂ„ dramapedagogikens anvĂ€ndningsomrĂ„de för lĂ€randet och studerar dess tillĂ€mpbarhet i en tĂ€nkt teaterutbildning. TvĂ„ vĂ€l ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjĂ€lp av de didaktiska frĂ„gestĂ€llningar vad, varför och hur. Resultatet visar pĂ„ övervĂ€gande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsĂ€gelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik Ă€r en metod och en konstform.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vÄrt eget dramapedagogiska arbetssÀtt vilket vi kommit att kalla fantasiÀventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiÀventyr, pÄ vilket sÀtt fantasiÀventyret pÄverkades av vÄr ?lÀrare i roll?- funktion samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att arbetssÀttet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under tvÄ teaterpass å 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vÄr teatergrupp som bestÄr av 12 stycken 8-9 Äringar som Àgnar sig Ät teater pÄ sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har anvÀnt oss av metodtriangulering och metoderna som anvÀnts Àr deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska vÀrderingsövningen ?heta stolen? samt bildsamtal. NÀr vi analyserade resultatet fann vi att arbetssÀttet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades pĂ„ 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som vĂ€xte fram ur barnteaterrörelsen VĂ„r Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom sjĂ€lvinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan LipschĂŒtz gĂ„tt bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lĂ€rarutbildningen pĂ„ Stockholms universitet. EnkĂ€tstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgĂ„ngspunkten för att ta reda pĂ„ hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lĂ€rarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhĂ„llningssĂ€tt lever kvar och Ă€r vĂ€rt att bĂ€ra med sig ut i arbetslivet som lĂ€rare.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, dÄ forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrÄn det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien Àr inspirerad av en etnografisk ansats och bygger pÄ deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen bestÄr av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och Àr beskrivande, berÀttande, tolkande och analyserande.