VÄrt syfte med detta arbete var att fördjupa oss i den mÄngkulturella verksamheten pÄ en förskola och i en förskoleklass. Vi ville ta reda pÄ hur pedagogerna bemöter invandrarbarnen jÀmfört med de svenska barnen samt hur pedagogerna skapar en god kontakt med invandrarförÀldrarna. Vi ville Àven se om tematiskt arbete med utgÄngspunkt i det mÄngkulturella hade nÄgon betydelse för barngruppen. Efter att ha lÀst litteratur som anknyter till Àmnet, gjordes undersökningen pÄ en förskola och i en förskoleklass, dÀr det fanns barn men mÄnga olika nationaliteter. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av observationer, experimentlektioner och intervjuer.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera förĂ€ldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som Ă€r bĂ€st pĂ„ att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara pĂ„ sin vakt samt att acceptera att det Ă€r som det Ă€r. FörĂ€ldrarna fann tillfredstĂ€llelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förstĂ„else och stöd. Den tidskrĂ€vande omvĂ„rdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering pĂ„ grund av att förĂ€ldrarna ville skydda sina barn.

Barn som bevittnar vÄld mellan förÀldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohÀlsa, dÀribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat pÄ grad av vÄld men ocksÄ pÄ barnets anknytning till förÀldrarna. DÄ forskning kring anknytning frÀmst fokuserat pÄ relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förÀlder har olika samband med barns traumasymptom. Data frÄn 64 barn tillhandahölls frÄn en nationell utvÀrdering av behandlingar för barn som upplevt vÄld hemma. Analyser av barnens sjÀlvskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att vÄld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat vÄldet eller inte.

Title: Care of the voice ? one part of the choir singing? The choir conductors work with children's and youths' individual voices within the choir. The purpose of this study was to examine how four different choir conductors work with children's and youths' individual voices during choir rehearsal. Further aims of this essay are to shed light upon relevant research within the topic. I used a qualitative method of researching observations with low structure and structured interviews.

Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur vuxna mÀn gÄr tillvÀga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte pÄ Internet samt att ta reda pÄ vad svensk polis kan göra Ät detta. I teorikapitlet tar vi upp tvÄ teorier som kan förklara varför en person vill begÄ ett sexuellt övergrepp pÄ ett barn och dÀr vi Àven förklarar vad en pedofil Àr. VÄrat resultat visar att det Àr barn och ungdomar i varierande Älder som blir utsatta för grooming, frÀmst av Àldre mÀn. Det vanligaste tillvÀgagÄngssÀttet Àr att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan fÄ till en trÀff i verkliga livet. TvÄ av intervjupersonerna vi talat med jobbar pÄ varsin polismyndighet, en i VÀsterbottens lÀn och en annan i VÀsternorrlands lÀn.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Under de senaste Ärtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket ocksÄ lett till att skolvÀsendet har blivit allt mer flersprÄkig och mÄngkulturell. Detta stÀller nya krav pÄ pedagogerna dÄ det har uppkommit fler aspekter som de mÄste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas lÀsförstÄelse har försÀmrats under de senaste Ären. NÄgra av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stÀrka barnens sprÄkutveckling, redan i förskoleÄlder, Àr höglÀsning och boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolor med flersprÄkiga och mÄngkulturella barn arbetar med just höglÀsning och boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta.