Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i VÀsteuropa. Livsvillkor, levnadsförhÄllanden och sociokulturella faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa sÄsom lÄg socioekonomisk status (SES) och attityder hos förÀldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolÄlder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa. FrÄgestÀllningar: Vilken Àr kariesprevalensen bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Metod: En litteraturstudie.

NÀr ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte Àr att minska risken för hjÀrnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjÀlp av en kylmadrass till 33,5 C? och hÄlls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta vÀrmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar pÄ positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts pÄ hur sjuksköterskor upplever att vÄrda dessa barn.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med sprÄkstörning pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning. Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med en placering pÄ sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krÀvs för kompetens pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar gjorde vi intervjuer med pedagoger pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning samt observationer av barn pÄ en sprÄkförskola och en sprÄkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna pÄ sprÄkförskolan har skilda Äsikter nÀr det gÀller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet Àr inkluderande.

Asylsökande förÀldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hÀlsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebÀr. Om förÀldrarna under dessa omstÀndigheter inte lÀngre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sÄdana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och förÀldrar frÄn asylsökande familjer reagerar nÀr barn placeras i familjehem utan sina förÀldrar. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och pÄverkas av att arbeta med placering av barn frÄn asylsökande familjer.

VÄrt syfte med den hÀr studien var att ta del av yrkesverksamma lÀrares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvÄrigheter och skolmiljö hos barn. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lÀrare i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visade att lÀrarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvÄrigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlÀtta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lÀrare nÀmnde som typiska för barn med koncentrationssvÄrigheter var rastlöshet, impulsivitet och svÄrighet att behÄlla fokus. Vad samtliga lÀrare framhöll som nÄgot av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm.

 Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som mottagits i sÀrskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gÄ till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville ocksÄ fÄ insikt i om förÀldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fÄtt nÄgra konsekvenser. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som Àr mottagna i grundsÀrskolan. Vi har intervjuat förÀldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberÀttelser dÀr förÀldrarna kÀmpat för att deras barn ska fÄ det stöd i skolan som de enligt lag har rÀtt till.

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt Àven bland de yngsta barnen pÄ förskolan. Syftet med min uppsats Àr att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmÄga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn Àr stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i Äldrarna 2 till 4 Är. Undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av en enkÀt som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn uttrycker genus pÄ skolgÄrden, genom grupperingar och val av aktiviteter pÄ rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen pÄ en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i Äldrarna 6-9 Är, dÀr vi anvÀnt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgÄrden. Vi har Àven intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, dÀr vi stÀllde frÄgor om hur de sÄg pÄ aktiviteterna pÄ skolgÄrden. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, vÀljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

En uppsats om barn i behov av sÀrskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera nÄgra pedagogers syn pÄ hur de anser att den uppmÀrksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till nÄgon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar pÄ vad barn har att sÀga samt hur de bÀst anser att de ger barn goda förutsÀttningar för att kunna uttrycka sina Äsikter och kÀnslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhÀlle och pÄ landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kÀnde sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förstÄelse.Studien visar Àven att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istÀllet för att tala över huvudet pÄ dem med hjÀlp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stÀrka varje barns sjÀlvkÀnsla genom samtal och beröring och att arbeta med sprÄklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att anvÀnda sig av för att ge barn de bÀsta förutsÀttningarna till att kunna bli vÀl kommunicerande individer..

Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans. Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.

Genom Ären har datortomografiska undersökningar ökat i antal bÄde för vuxna och barn. Undersökningarna stÄr för stor del av strÄldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn Àr kÀnsligare för strÄlning Àn vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt Àr att ta reda pÄ hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjÀlp för sÀnkning av strÄldosen för barnundersökningar. Metod Àr systematisk litteraturöversikt och innebÀr i praktiken att insamling, granskning och sammanstÀllning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till Àr att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjÀlp nÀr strÄldos ska besparas för barn som ska genomgÄ datortomografiska undersökningar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska Àven ta reda pÄ hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssÀtt. Vi inleder med att titta pÄ vad forskningen visar om barns lÀrande och om det tematiska arbetssÀttet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.VÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi hÀmtat frÄn Ingrid Pramling-Samuelsson som Àr en kÀnd forskare om barns lÀrande. Hon strÀvar efter en helhetssyn dÀr barn lÀr genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.