Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

Insatser för att erbjuda förÀldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvÀrdera individuell förÀldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns fÄ vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign anvÀndes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex förÀldrar till barn i Äldrarna 4-9 Är med utagerande beteende. MÀtmetoderna bestod av Äterkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frÄgeformulÀren sÄsom CBCL, ECBI och BDI.

Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studier pÄ barn med en dissociativ problematik utifrÄn ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv Àr ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera pÄ rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhÄllningssÀtt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes pÄ en barnpsykiatrisk mottagning och pÄgick under sex mÄnader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades pÄ mottagningens population och egna kriterier.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har pÄ kroppsvikten.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frÄgestÀllning och inkluderades i studien.Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och lÀkemedelsbehandling den största effekten pÄ barn med fetma. Studien pÄvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade pÄ beteende och kostförÀndringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten pÄ barn med övervikt. PÄgick den kombinerade behandlingen mer Àr ett Är kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI pÄ de barn med övervikt som deltog.De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en lÀngre tid och lÀr sig hur man förhÄller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gÄ in i vuxenvÀrlden som överviktig..

Örebro universitetInstitution för beteende-,social- och rĂ€ttvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60pSammanfattningTitel: Statligt stöd till förĂ€ldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och StorbritannienFörfattare: Cecilia FlodströmHandledare: Munir DagSyftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka vilka upplevelser förĂ€ldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med förĂ€ldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika lĂ€nderna, skilde sig frĂ„n varandra.

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa Àr barn som oroar förskollÀrarna och Àr mer eller mindre i behov av sÀrskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av sÀrskilt stöd Àr vÀldigt varierande. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollÀrare har vi nÀrmat oss vÄrt syfte med studien.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Antalet barn som vĂ€xer upp i en familj som avviker frĂ„n kĂ€rnfamiljen ökar.Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer Ă€n kĂ€rnfamiljen, sjĂ€lva berĂ€ttar om hur de blir till och vad en familj Ă€r.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgĂ„r frĂ„n barnens perspektiv. Barns röster hörs ocksĂ„ generellt sĂ€llan i media.Detta arbete bestĂ„r dels av ett radioreportage, med namnet ?SĂ„ blev vi en familj?, dĂ€r barn i olika familjekonstellationer berĂ€ttar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget Ă€r vana vid att berĂ€tta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination gĂ„r till, de anvĂ€nder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i Ă€mnet. Forskningen visar att barn i andra familjer Ă€n kĂ€rnfamiljen tidigt lĂ€r sig att berĂ€tta om sin familj, sitt ursprung och hur de sjĂ€lva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som Ă€r gjord inför arbetet med reportaget.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.