Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste Ären uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nÄtt en platÄ. Fetmaproblematiken Àr fortsÀttningsvis ett stort problem, som krÀver en större insats för att kommas tillrÀtta med.Ett sÀtt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen Älder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, nÄgot som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 Ärs Älder förblir överviktiga i vuxen Älder Àr liten, men redan i förskoleÄldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestÄ.  Förutom hemmet och familjen Àr förskolan en viktig arena med stor möjlighet att pÄverka barnets syn pÄ hÀlsa och vÀlmÄende, speciellt med tanke pÄ att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 Är tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkÀtstudie med fokus pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och det aktuella lÀget pÄ varje enskild förskola.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Introduktion: Karies Àr en av de infektionssjukdomar som Àr mest spridda över vÀrlden. I vÀrlden sker det stora förflyttningar av mÀnniskor, orsaker till förflyttningar varierar. MunhÀlsan pÄverkas ofta vid pÄfrestande situationer för bÄde vuxna och barn. De vanor och den kultur som mÀnniskor har med sig frÄn sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat Àr ofta mer socioekonomiskt utsatta Àn de som Àr födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket Àr Ànnu en riskfaktor för karies.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollÀrare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmÄgan hos barn med autismspektrumtillstÄnd, utifrÄn förskolans lÀroplan.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna möjligheter och hinder i strÀvan mot de kommunikativa mÄlen i förskolans lÀroplan nÀr det gÀller barn med autismspektrumtillstÄnd?? Hur genomför förskollÀrarna arbetet i barngruppen sÄ att barnen med autismspektrumtillstÄnd stimuleras och utmanas i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjÀlp tycker förskollÀrarna att de sjÀlva behöver och fÄr för att kunna strÀva efter att varje barn utvecklar sin förmÄga att kommunicera med andra?Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrÄgor undersöker jag hur fyra förskollÀrare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstÄnd (AST). Respondenterna har flera Ärs erfarenhet av barn med AST i förskolan. TvÄ pedagoger arbetar pÄ resursavdelningar och tvÄ pÄ specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollÀrarna Àr övervÀgande positiva till möjligheterna att strÀva mot mÄlen.

NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.

Barn och ungdomar kan lÀra sig matematik pÄ mÄnga olika sÀtt. Att lÀra in matematik utomhus Àr för mÄnga frÀmmande, men kan fungera utmÀrkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare Är. Syftet med detta arbete Àr att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete Àr i huvudsak byggda pÄ resultat frÄn sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i vÀstra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Sammanfattning Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa inskolning ur tre olika perspektiv, barnens, pedago-gernas och förÀldrarnas. Det kan vara svÄrt för förÀldrarna att lÀmna sitt barn till nÄgon helt okÀnd och dÀrför Àr pedagogernas roll viktig. BÄde barn och förÀldrar mÄste kÀnna sig trygga och vÀlkomna nÀr de kommer till förskolan. För att beskriva dessa tre per-spektiv, valde vi att intervjua pedagogerna, lÀmna ut enkÀter till förÀldrarna och obser-vera barnen samt pedagogerna och förÀldrarna. Vi har utgÄtt ifrÄn John Bowlbys teori om anknytning och anknytningsbeteende. Resultatet av vÄr undersökning Àr att barnen anvÀnder sig av anknytningsbeteende för att fÄnga de vuxnas uppmÀrksamhet.