Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan kan medverka till ett hÀlsosammare liv och stÀrka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att anvÀnda mig av olika sÀtt för att fÄ fram information om problemet, sÄsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande ÄtgÀrder inom skolan, familjen och samhÀllet i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande förÀldrar. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ kunskap om hur det Àr att vÀxa upp i en miljö dÀr alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det fÄr för ett barn. Jag har ocksÄ velat lÀra mig mer om hur man som lÀrare kan stötta de hÀr barnen i en svÄr livssituation. Arbetet bestÄr dels av en litteraturgenomgÄng och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den hÀr kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk Àr ett komplext och mÄngtydigt begrepp - barn reagerar vÀldigt olika pÄ att utsÀttas för alkohol- missbruk.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Denna studie utforskar vilka förestÀllningar Ätta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt pÄverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som anvÀnds innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer tvÄ Äk 7 klasser i tvÄ olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag vÀljer att följa dessa bÄda, dÄ jag fÄr intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig Ät markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet fÄr jag inblick i vilka metoder som anvÀnds samt en uppfattning om hur eleverna sjÀlva problematiserar Àmnet genus, hur de reagerar pÄ uppgifterna, sÄvÀl som hur klasserna fungerar.

Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser Àven möjligheterna för att arbeta med inkludering och svÄrigheter i arbetet med utagerande barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar Àven upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av en kvalitativ intervjuundersökning.