Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Övervikt och fetma hos barn och unga Ă€r idag ett stort internationellt folkhĂ€lso- samt vĂ„rdvetenskapligt problem. Detta Ă€mne har valts att belysas pĂ„ grund av att det Ă€r viktigt ur ett folkhĂ€lsoperspektiv, att titta nĂ€rmare pĂ„ hur det hĂ€lsopreventiva arbetet bedrivs till vĂ„ra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hĂ€lsosamma levnadsvanor, dĂ„ vi idag vet att livsstilen grundlĂ€ggs tidigt i livet. Vi vĂ€ljer att fokusera pĂ„ skolsköterskans perspektiv, dĂ„ hon har utbildning inom hĂ€lsofrĂ€mjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, dĂ€r barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsĂ€ttning för ett hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med barn och unga Ă€r att hela familjen berörs och stor vikt lĂ€ggs vid att detta arbete pĂ„börjas tidigt.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Studiens syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ förskolan arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilken stöd och hjÀlp personalen fÄr i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod anvÀndes och Ätta personer intervjuades. UtifrÄn det förskolepersonalen beskrivit framtrÀder ett arbetssÀtt i förskolan dÀr barnen inkluderas i gruppen och att de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte ska kÀnna sig annorlunda. Miljön Àr en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar dÀrför miljön efter barnens olikheter och mÄngfald. De mest framtrÀdande metoderna som personalen anvÀnder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Trots att anknytning Ă€r en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohĂ€lsa undersöks sĂ€llan anknytningsmönster under kliniska bedömningar. SeparationsĂ„ngesttestet (SÅT) Ă€r en semistrukturerad intervju som avser mĂ€ta barns inre anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska anvĂ€ndbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 Ă„r. Studien baseras pĂ„ 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan anvĂ€ndas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns anknytningsmönster och anknytningsrelaterade svĂ„righeter.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har Àven svÄrigheterna vid övergÄng till oralt Àtande ökat. OmhÀndertagandet av dessa barn görs lÀmpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och lÀkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhÀndertagande av barn med ÀtsvÄrigheter ser ut med fokus pÄ sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vÄrdpersonal som arbetar med barn med ÀtsvÄrigheter. Transkriptionen analyserades, baserad pÄ Grounded Theory, genom meningskodning.