Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. VÄra huvudfrÄgor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lÀrande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika Äldrar och av olika kön. Vi anvÀnde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lÀr sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna anvÀnder sig av lek i sitt dagliga arbete pÄ förskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella sprÄkproblem. De frÄgestÀllningar vi Àmnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns sprÄk. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad förÀldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för Äsikter om deras barns eventuella sprÄkproblem och hur dessa barnen fÄtt den hjÀlp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, dÀr vi redogör för den forskning vi tagit del av. DÀrefter följer en enkÀtundersökning dÀr 15 förÀldrar till utlandsadopterade barn deltog.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har sprÄkljudsproblem, samt om svÄrigheterna skiljer sig beroende pÄ vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frÄgade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med sprÄkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns sprÄkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen Àr att de arbetsmetoder som anvÀnds vid stöttning av barn som har sprÄkljudssvÄrigheter inte skiljer sig beroende pÄ etnisk bakgrund utan frÀmst beroende pÄ var i sin sprÄkliga utveckling som de befinner sig. Det har ocksÄ konstaterats att det inte gÄr att dra nÄgra slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika sprÄkljudsproblem..

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Syftet med detta arbete Àr att uppmÀrksamma de tysta och blyga barnens svÄra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt förÀldrarnas och lÀrarnas roll. TvÄ andra viktiga delar som ocksÄ tas upp Àr gruppens betydelse och vikten av att kÀnna sig trygg och att ha ett bra sjÀlvförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sÄdant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjÀlpmedel och tips finns det? Informationen som vi anvÀnt oss av kommer frÀmst frÄn litteratur men Àven frÄn intervjuer av fyra pedagoger i SkÄne och Blekinge lÀn.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

EssÀn handlar om samlingen i förskolan dÀr jag har utgÄtt frÄn ett dilemma dÀr ett barn blir utskickad frÄn samlingen för att hen inte kan sitta still och behÄlla fokus. DÄ jag betraktar denna situation utifrÄn börjar jag reflektera kring om det Àr rÀtt av oss pedagoger att utesluta barn frÄn samlingen. Jag börjar ifrÄgasÀtta om samlingen Àr meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken pÄ hur synen pÄ samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan frÄn 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essÀ Àr att ta reda pÄ om jag anser att samlingen Àr viktig.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Arbetets syfte Ă€r att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan pĂ„ barnets inlĂ€rningsförmĂ„ga. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser idrottslĂ€rarna pĂ„ fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det sĂ„ att aktiva barn har lĂ€ttare för inlĂ€rning?StĂ€mmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bĂ€ttre motorik? * ger piggare barn? * underlĂ€ttar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r jag presenterar historiska aspekter vad gĂ€ller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. DĂ€r finns ocksĂ„ en presentation av undersökningar som visar pĂ„ motorikens betydelse för barnen dĂ„ det gĂ€ller inlĂ€rnig. Sedan följer min sammanstĂ€llning av de enkĂ€ter som idrottslĂ€rarna svarat pĂ„.