Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsÀttningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig pÄ en kvalitativ metod dÀr intervjuer med fem pedagoger har anvÀnts för datainsamling. Enligt resultatet frÄn intervjuerna upplevde nÄgra pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gÄ pÄ möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar pÄ dem om barnet ska fÄ vara med pÄ olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger sÄg pÄ delaktigheten som en central och otroligt viktig del men Àven att det mÄnga gÄnger kan vara svÄrt att verkligen fÄ delaktigheten att fungera.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad pedagogen ska göra dĂ„ den upptĂ€ckt mobbning. Jag har valt att avgrĂ€nsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas Ă€ven mĂ„lsman och elever upp, eftersom de Ă€r viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla Ă„ldrar och försĂ€mrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar pĂ„verkar barn och elevers beteenden.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka anknytingsfenomenet. FrÄgorna berör hur terapeuter ser pÄ anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och tvÄ mÀn, alla med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lÀstes noggrant och analyserades dÀrefter i tvÄ steg.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en Àr specialpedagog anser sig arbeta med flersprÄkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats Àr kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod anvÀnds semi- strukturerade intervjufrÄgor, dÀr fem pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flersprÄkiga barn. Studiens analysbegrepp Àr det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning Àr hur pedagoger bemöter flersprÄkiga barn betydelsefullt för barns sprÄkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flersprÄkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmÄl.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flersprÄkigheten har mÄnga fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig pÄ problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet Àr att formge en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehÄller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna sÄsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strÀvan att uppnÄ examensarbetets mÄl.Uppsatsens slutsats pÄpekar att ingen av de observerade lekplatserna Àr helt tillgÀngliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgÀnglig menas att lekplatsen dels gÄr att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen Àr tillgÀngliga lekmÀssigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som Àr framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det Àr en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats dÀr barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har nÄgot funktionshinder..

Syftet med studien var att skapa en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Fokus lades pÄ förskolor som befann sig i omrÄden dÀr mÄngfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flersprÄkiga barn. I denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de anvÀnder sig av olika metoder för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

LÀrarare och flersprÄkighet .

Fetma hos barn i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som har nĂ„tt epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu Ă€r den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvĂ„rdnad av barn med fetma i Ă„ldern 7-12 Ă„r inom PrimĂ€rvĂ„rd och Barn- och SkolhĂ€lsovĂ„rd. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan Ă„ren 1996-2006. Artiklarna Ă€r funna i elektroniska databaser sĂ„som PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.

För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser Ätta pedagogers syn pÄ förskolan och det arbete som utförs gÀllande den sociala tryggheten pÄ förskolor. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas dÀr, samt ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med barn som behöver stÀrka sin sjÀlvkÀnsla och sitt sjÀlvförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda pÄ om antalet barn och sammansÀttningen av barn kan pÄverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten Àr viktig för barns lÀrande och att det sociala samspelet Àr viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat pÄ förskolan frÀmjar arbetet med trygghet.