Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i ett antal pedagogers arbetssÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. UtifrÄn syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flersprÄkiga barn? Vilka verktyg anvÀnder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÀr intervjuer och observationer anvÀndes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn pÄ sitt arbete med flersprÄkiga barn, dÄ de ser det som en möjlighet istÀllet för ett hinder. Det framkom att pedagogerna anvÀnder olika pedagogiska material för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och pedagogerna Àr extra tydliga nÀr de pratar med barnen.

Bakgrund Övervikt och fetma Ă€r en folksjukdom och ett av de största globala hĂ€lsoproblemen i vĂ„r tid. Det Ă€r den femte största orsaken till dödsfall vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland bĂ„de barn och vuxna och Mississippi Ă€r den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning pĂ„ nĂ€stan tre miljoner invĂ„nare och hĂ€lften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essÀn Àr att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssÀtt för lÀrare och fritidspedagoger att kunna hjÀlpa och stötta barn i svÄra livssituationer. EssÀn tar sin början i tre berÀttelser om barn i svÄra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berÀttelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berÀttelserna ihop med olika arbetssÀtt för hur lÀrare och fritidspedagoger kan hjÀlpa barn i svÄra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssÀtten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemomrÄdet uppstÄr kunskap och medvetenhet om hur det Àr lÀmpligt att lÀrare och fritidspedagoger stöttar och hjÀlper barn i svÄra livssituationer.

TvÄ Är vid polisutbildningen har bl.a. lÀrt oss lagstöd, sjÀlvskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstÀnkta gÀrningsmÀn, drabbade mÄlsÀganden och vittnen. Men de minsta i samhÀllet har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport Àr Àgnad Ät att ta fram information som Àr relevant för poliser i yttre tjÀnst vid bemötande av barn som bevittnat eller sjÀlva drabbats av brott.

HuvudÀmnet för uppsatsen Àr smÄ barn som utsÀtts för vÄld inom familjen. Syftet Àr att undersöka hur ett antal verksamheter i GöteborgsomrÄdet som vÀnder sig till barn som utsatts för vÄld inom familjen, arbetar med barn i Äldern 0-6 Är. Syftet Àr Àven att jÀmföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjÀlp och stöd till smÄ barn, i relation till relevant forskning. De frÄgestÀllningar som varit aktuella Àr:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med smÄ barn (0-6 Är) som blivit utsatta (eller bevittnat) vÄld inom familjen? o Vilka behov av hjÀlp och stöd har smÄ barn som utsatts för vÄld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjÀlp till smÄ barn som utsatts för vÄld ut i GöteborgsomrÄdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma frÄn sex olika verksamheter i GöteborgsomrÄdet som riktar sig till barn som utsatts för vÄld.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

I förskolan möts ofta barn med sprÄkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med sprÄket för att motverka sprÄkstörning. Genom rÀtt stimulans kan barnets utveckling förbÀttras. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka möjligheter och svÄrigheter det finns i arbetet med barn med sprÄkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avlÀsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om sprÄket och dess betydelse.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka samt belysa hur förskollÀrare arbetar med barns lÀrande och utveckling i leken samt förskollÀrares syn pÄ lekens frÀmjande av barns utveckling och lÀrande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vÄrt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollÀrare under arbetets gÄng och vi valde att anvÀnda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vÄrt arbete. VÄrt resultat visar att leken Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande samt att förskollÀrare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivÄ för att frÀmja barns lÀrande och utveckling i leken. Resultatet visar Àven att barn ska fÄ tid till att leka pÄ förskolan och att förskollÀrare ska finnas tillgÀngliga för barn i deras lek.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan bemöter barn i sorg samt deras kunskaper kring barns sorgereaktioner. Vidare Àven undersöka vilken krisberedskap förskolan har, hur handlingsplanen ser ut samt pedagogernas medvetenhet om handlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr anknytningsteorin. Jag valde att undersöka barn och sorg i förskolan dÄ jag Àr sÀker pÄ att jag kommer möta pÄ barn som sörjer under min yrkeskarriÀr. Jag valde samtalsintervju för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen Àr viktigt att tÀnka pÄ för att kunna uppfylla lÀroplanens krav om att erbjuda barn och förÀldrar en god introduktion i förskolan.För att fÄ de smÄ barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur smÄ barn samspelar med andra mÀnniskor.Genom intervjuer fick jag veta hur förÀldrar och personal tÀnker. Jag tittade dessuton pÄ forskning om hur den pedagogiska miljön kan pÄverka inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min lÄnga erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om smÄ barns samspelsutveckling. Barn har frÄn ettÄrsÄldern förmÄga att samspela och att inleda nya nÀra relationer. Men de har behov av och rÀtt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insÄg vid mina intervjuer hur viktigt det Àr med tydlig och riklig information till förÀldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förvÀntas av dem i samband med inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsÀttningar för en god start för sÄvÀl barn som förÀldrar..

SprÄkstörning Àr ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstÄr genom livet men Àndra karaktÀr över tid. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sprÄkstörningen Àr ett handikapp för barn i Älder 4 - 16 Är i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras pÄ intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har Àven undersökt uppfattningen hos förÀldrar till barn i sprÄkklass med hjÀlp av enkÀter. Resultatet av vÄra intervjuer bekrÀftar de erfarenheter vi sjÀlva har frÄn arbete med sprÄkstörda barn. En sprÄkstörning Àr ett socialt och kommunikativt handikapp.