Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle.Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att Dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat Dramapedagogik som metod har det framgått att Dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten. Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati.Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till Dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar..

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av Dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: Dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om Dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka?Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser.

Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka Dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa Dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. AbstractStudien belyser två olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med Dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med Dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur Dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet Dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara Dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling.

Syftet med undersökningen är att undersöka Dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme Dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs Dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Syftet med undersökningen är att undersöka Dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme Dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs Dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan Dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan Dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet med undersökningen är att undersöka Dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme Dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs Dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan Dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan Dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.