Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets Drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets Drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

Självförtroende har alltid varit ett problem för många människor vilket kan påverka deras yrkesmässiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stärka barn som har dåligt självförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Därför är det viktigt att jobba utifrån Dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjälpa barn att bygga upp sig själva och stärka deras självförtroende.Syftet med min studie är att utifrån 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan Drama och barns självförtroende. Genom att använda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in på de erfarenheter som pedagogerna bär med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan Drama och barns självförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att Drama är av stor hjälp för barn rent generellt men framförallt för barn med dåligt självförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbättring av Drama i vardagligt lärande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrån Drama.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i Kalmar och Karlskrona kommun arbetar med Drama och hur de synliggör genus i Dramaarbetet. Genom att använda enkäter försökte vi bilda oss en uppfattning om pedagogernas tankar och syften med Drama, om de använder sig av Drama samt vad de anser inkluderas i en Dramaverksamhet. Enkäten riktade sig även på genus, där pedagogernas syn på flickor och pojkar kunde synliggöras. Samtliga förskolor ansåg att det inte förekom någon skillnad mellan pojkar och flickor i deras Dramaverksamhet. Tre förskolor observerades för att ge ytterligare djupare förståelse i ämnena genus och Drama.

Syftet med studien är att utvärdera och undersöka pedagogers inställningen till det pedagogiska Dramat utifrån materialet Livsviktigt. Från syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- I vilka situationer används pedagogiskt Drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska Dramat?- Vilken inställning har pedagogerna till pedagogiskt Drama?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en undersökande enkät med både öppna och fasta svarsalternativ. Enkäten besvarades av 102 pedagoger från Värnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt Drama i undervisningen styrker barns självkänsla. Den visar också på en positiv inställning av pedagogerna till det pedagogiska Dramat..

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera Drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och Drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera Drama i sin svenskundervisning, en Drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera Drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med Drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, Drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla Dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur Dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt Drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att Drama är mycket mer än bara teater. I Drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med Drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med Drama i undervisningen om engagemanget finns.

Författarna till detta arbete är Lars Börjesson och Pierre Löfström. Vi har valt att döpa vårt arbete till Pedagogiskt Drama för alla eller för några? ? En kvalitativ undersökning om attityder kring pedagogiskt Drama. Vi har valt att göra detta arbete för att undersöka om det finns attitydskillnader mellan två enheter på en lärarutbildning. Eftersom vi inte själva har haft pedagogiskt Drama i vår utbildning, är vår förhoppning att pedagogiskt Drama blir tillgängligt för framtida lärarstudenter eftersom vi anser att det är en mycket bra pedagogik.

Abstract The purpose of the essay was to investigate how you can work with conflict management through Drama, to promote the meeting with children from many different cultures. I also wanted to see how the work may be different in a heterogeneous or homogeneous group of children.In the background I lift up what a conflict can be, what kind of conflict management methods there are, how to work with Drama education as well as what ethnic conflicts can be.The literature studies have shown that there are different types of conflicts and that the conflict management methods are many. In an attempt to get answers to my questions I?ve had Drama lessons focusing on conflicts in a heterogeneous and homogeneous group of children in grades 3.My study has shown that conflict management through Drama can increase the understanding of other cultures and promote the meeting between children. Just as the literature describes conflicts, they can be difficult to solve and it is important to find a method that suits the class you work with.Key- words: conflict, conflict management, Drama, homogeneous, heterogeneous..

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt Drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt Dramapedagoger anser om pedagogiskt Drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt Drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och Dramapedagoger, att pedagogiskt Drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt Drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och Dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.

This examination paper is about educational Drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational Drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in Drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school.The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational Drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area.

According to the curriculum for primary schools, pre-school and after-school Lgr11 says that students should experience different feelings and moods using different forms of expression including Drama (Lgr11 2011:10). The purpose of this study was to examine how educational Drama is used in three elementary schools and for what purpose in teaching. The aim was also to examine the four teachers' perceptions of what educational Drama means to them.I have used a qualitative approach with interviews and contacted four teachers from three different schools to get different information for my study. Three of them were educated teachers and one of them was an actor. The information provided in the interviews was analyzed using educational Drama theory and previous research. The interviews with the teachers and the actor showed the use of different methods of educational Drama in education.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på Drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och Dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra Dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och Dramapedagoger använder sig av Drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på Drama kan sammankopplas med Sternudds Dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..

Elever, Dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt Drama integreras i tematisk undervisning..

I mitt arbete har jag Undersökt kännedomen Uppfattningen och om pedagogiskt Drama hos och tvåspråkighet fyra utvalda Verksamma pedagoger i förskolan. Jag har även Undersökt om de Använt sig av Drama som metod i SINA verksamheter för Att utveckla tvåspråkighet i förskolan. Syftet är Att ta reda på vad Drama kan ge barn, dels som individer men även som grupp. En annan frågeställning är; Hur Drama som arbetssätt kan Samuelsson Verksamheten utifrån Lpfö-98. Drama kan innefatta Många delar av Läroplanen, Vilket gör arbetssättet Användbart för förskollärare Inom förskolan.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt Drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..