Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt Drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av Drama för barns utveckling och lärande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt Drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt Drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att Drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att Drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av Drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod.

Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt Drama ser ut på förskolor. Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på vad förskollärare har för inställning till pedagogiskt Drama samt om de känner att de har tillräckliga kunskaper för att använda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgått från följande frågor: Hur ser verksamma förskollärare på pedagogiskt Drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framställs pedagogiskt Drama/Dramalek i förskolans läroplan? Hur stor kompetens anser förskollärarna krävs för att leda denna typ av verksamhet? Hur är utbudet av litteratur eller andra kunskapskällor tillgängliga på arbetsplatserna? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en enkätundersökning med förskollärare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgått från litteratur som rör pedagogiskt Drama i allmänhet samt Drama och teaterarbete i förskolan.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt Drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att reflektera över Drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt Drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt Drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i Drama. Bakgrunden behandlar forskning kring Drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, Drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom Drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i Drama och arbete med Drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare i grundskolans senare år använder sig av Drama i undervisningen och vilka Dramatiska former som i sådana fall förekommer, detta eftersom det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, står skrivet att elever skall möta Drama i sin undervisning. Vår bakgrund del grundas på olika Dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vår analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. Vår datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkät där lärare fick svara om de använder sig av Drama, varför de gör det och i sådana fall vilka ämnen de använder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som använde sig av Drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgångspunkt utifrån tidigare forskning inom Dramapedagogiken, för att följaktligen svara på de frågor vi ställt i vårt syfte.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i Drama. Bakgrunden behandlar forskning kring Drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, Drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom Drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i Drama och arbete med Drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt Drama i undervisningen. Frågeställningarna är: ? Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt Drama? ? Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra Dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt Drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt Drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö..

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när pedagogiskt Drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och pedagogiskt Drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet.

Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till Drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda Drama som verktyg i det förebyggande arbetet.

SammanfattningDen här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med Drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med Drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen.Studien visar att Drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i Drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av Drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur Drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och Drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och Drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Uppsatsen handlar om Dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad Dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att Dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan Dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre Dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd Drama inga?r i enligt tre Dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att Drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur Drama användes i undervisningen och vilken effekt Drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Syftet med den här uppsatsen är att skapa större förståelse för hur Drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar på följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollärare att pedagogiskt Drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnå undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt Drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses också.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i Drama. Bakgrunden behandlar forskning kring Drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, Drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom Drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i Drama och arbete med Drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.