I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

This study aims to examine what students in two schools think of the physical environment in their school, and how this affect their studies. My main question I wanted to answer was:How does the students think that the physical environment affect their day in school?I also wanted to find out what the students think is important in the physical environment in their school. The study is based on interviews with students i two different schools. One secondary school, in which three eight-grade students were interviewed, and one high school in which two students were interviewed. The result of the interviews is that the students think that their work in school is affected by the physical environment. The most important things is to feel safe in school and to have the possibilities to do studies without limitations in the environment, for example room to do their own studies, and a flexibility and variation in the environment.

Denna uppsats undersöker hur Malmös högstadieskolor arbetar mot homofobi och heteronormativitet. Uppsatsen utgår från ett queerteoretiskt perspektiv och materialet består av två enkäter bland lärare och skolledare på sammanlagt tretton skolor. Resultaten tyder bl a på att kränkningar pga sexuell läggning och kön är vanliga på skolorna samt att lärarna nästan helt saknar utbildning och kompetensutveckling på området. Vidare saknas det sammanhållna strategier för likabehandlingsarbetet från skolledarnas sida, vilka i stället överlåter detta arbete på hugade lärare. Detta lämnar fältet öppet för de heteronormaliserande processerna upprätthållande av tystnader, patologisering av homosexualiteter och bevakning av genusgränser.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

The purpose of this thesis is to investigate the relationship between space and consumer interaction at WEEKDAY, a contemporary fashion retail store in Malmö, Sweden. The thesis is based on a qualitative case-study and has a social constructionist approach. In order to understand the interaction taking place between consumer and environment we conducted observations guided by Kenneth Burke?s Pentad.The retail servicescape at WEEKDAY is conceived as a metaphorical stage where drama unfolds, analysing and defining the retail space using Kenneth Burke?s pentad of dramatism. We concentrate on the use of two terms of Burke?s pentad, the scene and the act, almost exclusively as we investigate how the scene stimulates the act.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen är döva ungdomar 12-17 år, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lärare. Frågeställnignarna är: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad är avgörande för döva ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer använder döva undomar sig mest av?".

Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte ? en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ?magiaspekten? i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern.

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att använda de estetiska ämnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssätt i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftet har följande problemformulering preciserats med två tillhörande underfrågor: Vilken uppfattning har pedagoger i år ett och två om de estetiska ämnena musik, bild och drama i integration med läs- och skrivinlärning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom läs- och skrivinlärning??Hur ser de på sin egen roll som pedagog i läs- och skrivinlärningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom området och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt på att integrera de estetiska ämnena i läs- och skrivinlärning. De flesta respondenter i undersökningen väljer att kombinera olika metoder vid läs och skrivinlärning.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

The occupational therapist uses meaningful activities to promote health and accomplish functional progress. The professional role is to support and enable for the client to change his/her life. One way to accomplish this is to use the group as a tool. Knowledge is needed about how learning works and which teaching methods exist to promote learning, so it is adapted after the clients´ personal way of learning. The aim of this study was to investigate which pedagogical approaches occupational therapists use in group activities.

The purpose with this essay is to illustrate the problematical mother-daughterrelation in Mar-gareta Garpes drama/play ?To Julia? through a psychoanalytic and philosophical perspective. To get a deeper understanding for the relations between mother and daughter, and the kind of motherhood that Gloria is practising in the play I have used a hermeneutic method in search for answers to the questions: Why does Gloria take a position as a so called friend or sister in the interaction with her daughter Julia? Why is not mother Gloria capable to be mature, caring and nursing in the interaction with Julia? Through Gloria Margareta Garpe is giving me possible answers: Gloria is still seeing herself as a rejected and lonely child. The role of the daughter Julia in her mother?s life is to fill an empty space that was created in Gloria?s adolescence when she experienced the same feelings as Julia in present time in the play.