
Sökresultat:
4183 Uppsatser om Drömmar om framtiden - Sida 31 av 279
Informationsteknologins pÄverkan pÄ managementkonceptet - FörÀndring inom en verksamhet
VÄr kandidatuppsats (Informationsteknologin pÄverkan pÄ management-konceptet - FörÀndring inom en verksamhet) kommer att ta upp Àmnet kring managementkonceptets förÀndring under en tidsperiod som strÀcker sig i ca 20 Är bak i tiden. Vi har tittat pÄ hur den förÀndringen har skett med IT som en pÄverkan, och vilken roll IT som informationshanterare i ett företag har haft under denna tidsperiod.
Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse med kopplingen mellan IT-influensen i en verksamhet och managementkonceptet över en tidsperiod som strÀcker sig bakÄt i tiden. Vi vill Àven visa pÄ fördelar och nackdelar som IT kan medföra i ett företag.
Vi kommer i denna uppsats vÀlja en kvalitativ metod för utformningen av uppsatsen för att inhÀmta en djupare kunskap av ÀmnesomrÄdet, vilket vi anser Àr den nödvÀndiga vÀgen för att uppnÄ mÄlet med uppsatsen.
Den empiriska kunskapen planerar vi pÄ att inhÀmta frÀmst via intervju frÄn ett plastindustriföretag.
Vi har genom analys pÄ hur IT har pÄverkat de olika processerna som finns i företaget med analys pÄ affÀrssystemet, kommunikationen, systemstruktureringen och ledningskonceptet skapat en förstÄelse för hur managementkonceptet genom ovannÀmnda faktorer/processer har förÀndrats.
Den viktigaste direkta pÄverkan som IT har haft pÄ managementkonceptet i rollen som ledare Àr ledarens möjlighet till sÀkra och rationella beslut genom tillgÄng till sÀkra beslutsunderlag. Valmöjligheterna som uppstÄr krÀver samtidigt analytiskt insikt och kunskap om analysomrÄdet vilket sÀtter högre krav pÄ ledaren för att komma underfund med vilka konsekvenser varje beslut orsakar.
Det intervjuade företagets brist pÄ kommunikationsstruktur som de idag anser inte Àr nödvÀndigt dÄ företaget Àr relativt litet, anser vi tvÀrtom Àr en viktig förutsÀttning vid tillvÀxt av företaget.
Det Àr viktigt att idag investera i systemstrukturering Àn att i framtiden nÀr företaget har vÀxt till sig att det blir komplicerat med införelse och kartlÀggning av kommunikationsstrukturen. Den nuvarande organisationsstrukturen behöver revideras sÄ att den har möjlighet att hantera större tillvÀxt i framtiden och dÀr i ligger vikten med att lÀgga fokus pÄ IT som en del av verksamheten och en resurs till den snarare Àn att IT bara fungerar som ett verktyg..
à land - en kontext mitt emellan Sverige och Finland : en jÀmförande diskussion om hur man organiserar verksamheten för sexÄringar i relation till styrdokument och resultaten i PISA
Undersökningen i arbetet syftar pĂ„ att jĂ€mföra de gĂ€llande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och pĂ„ Ă
land och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gÀllande hur lÀnderna arbetar inom verksamheterna dÀr sexÄringarna befinner sig i, faktorer som skiljer lÀnderna Ät inom daghemmets och förskolekassens vÀrld samt fÄ ta del av deras synpunkter och funderingar kring lÀndernas vision om vad just deras sexÄringar skall befinna sig i för miljö Äret innan de börjar Ärskurs ett. Jag har studerat styrdokumenten för lÀnderna i frÄga och jÀmfört de Àmnen som jag anser vara relevanta i en jÀmförelse, vÀrdegrund, uppdrag och mÄl, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mÄl, men hur mycket skiljer det sig mellan lÀnderna för vad som exempelvis skall uppnÄs nÀr barnet Àr sex Är. Jag skulle önska att detta Àmne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi fÄr lÀsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA Àr att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan Àr mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden. Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten anvÀndes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frÄgorna utformades sÄ att respondenten fritt kunde resonera i Àmnet sÄ ingÄende som hon eller han ville.
Framtida lufthot mot Sverige
Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslÄr att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar frÄn dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med sÄvÀl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. SomvapenbÀrare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..
Flexibilitet och dynamik? : Nya trender för arbetsmetoder inom HR
DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.
Analys av anvÀndning av Intelligent Power Modules för motorstyrning
Det hÀr arbetet utfördes pÄ ABB Corporate Research, och innefattar en studie av motorstyrning i allmÀnhet, och hur man med hjÀlp av en Intelligent Power Module kan effektivisera motorstyrning genom att ersÀtta separata kraft- och styrmoduler med en kombinerad modul. En IPM frÄn International Rectifier har modifierats och testats genom att under en lÀngre tid lÄta den styra en permanentmagnetmotor under normala förhÄllanden. Resultatet frÄn testkörningen visar att en IPM Àr ett bra alternativ i framtiden, sÄvÀl i frÄga om effektivitet, som kostnad och utrymme. Efter en undersökning av marknaden visar det sig att det Àr lÄngt ifrÄn sÀkert att modulen frÄn International Rectifier Àr den bÀsta som finns att tillgÄ, och det skulle förmodligen löna sig att testköra IPM:er av andra tillverkare i mÄn av tid och pengar..
Samarbete mellan skola och yrkesliv - kvalitetsförbÀttringar
Vi Àr tvÄ yrkesmÀn som har arbetat i över 20 Är inom vÄra respektive yrkesomrÄden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det hÀr Àr vÄrt examensarbete dÀr vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna anvÀnda oss av denna studie till att kvalitetsförbÀttra utbildningen för eleverna.EnkÀten har vi sammanstÀllt för att vi ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av frÄgorna samt att den skall ligga till grund för vÄrt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fÄtt av respondenterna kan vi se att det rÄder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak Àr nöjd.EnkÀterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i nÄgon form..
Framtidens vinnare och förlorare i Ăstra Götaland? : Infrastruktur och tĂ€tortsutveckling i Ăstergötlands, Jönköpings och Kalmar lĂ€n 2010-2020
Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Ăstergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Ăstra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Ăstergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).
Den lilla mÀnniskan i den stora organisationen : En undersökning om hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare ser pÄ organisationens varumÀrke
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumÀrke, samt vad de vill att det ska stÄ för i framtiden. Vi Àmnar Àven att utifrÄn undersökningens resultat ge förslag pÄ hur organisationen skulle kunna gÄ vidare i det fortsatta varumÀrkesarbetet.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagslÀget pÄ organisationens varumÀrke? UtifrÄn denna frÄga har ett antal delfrÄgestÀllningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar Àr SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en pÄverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stÄ för i framtiden.För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvantitativ metodansats anvÀnts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.
Alla vÀgar leder till backen!
TÀnk er en 93 meter hög före detta soptipp istÀllet för höga alptoppar och fjÀll. FörestÀll er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istÀllet för vÀrmestugor och fjÀllrestauranger. TÀnk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istÀllet för ortens afterskistÀlle. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istÀllet för högfjÀllshotell och fjÀllstugor. Tunnelbana och spÄrvagn istÀllet för lÄnga tÄg- och bussresor.AnlÀggningen vi beskriver Àr en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken VÄrat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som Àr inblandade.
Metoder för massavlivning av fjÀderfÀ
I denna litteraturöversikt beskrivs olika sÀtt att administrera gas eller skum som massavlivningsmetoder för fjÀderfÀ. Metoderna Àr gas i hel stallbyggnad, gas i mobil vagn, presenningmetoden, metallkammare samt brandslÀckarskum. Dessa jÀmförs med varandra med avseende pÄ effekter pÄ djurvÀlfÀrd och praktisk anvÀndbarhet. Ett centralt problem Àr om biosÀkerhet ska prioriteras framför djurvÀlfÀrd vid utbrott av epidemier, vilket skulle kunna motiveras under vissa förhÄllanden. Mer forskning och teknisk utveckling behövs för att i framtiden kunna ta rimlig hÀnsyn till bÄda dessa aspekter.
Företagskultur - handling sÀger mer Àn tusen ord
TÀnk er en 93 meter hög före detta soptipp istÀllet för höga alptoppar och fjÀll. FörestÀll er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istÀllet för vÀrmestugor och fjÀllrestauranger. TÀnk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istÀllet för ortens afterskistÀlle. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istÀllet för högfjÀllshotell och fjÀllstugor. Tunnelbana och spÄrvagn istÀllet för lÄnga tÄg- och bussresor.AnlÀggningen vi beskriver Àr en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken VÄrat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som Àr inblandade.
Före och efter kraschen : En branschstudie av tjÀnsteföretagen inom IT-sektorn i Sverige
Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens stÀllning idag, fem Är efter nÄgot som mÄnga refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av Är 2000 sÄ vÀnde IT-aktiers kurser pÄ vÀrldens börser kraftigt nedÄt. Denna period var svÄr för mÄnga företag inom IT-sektorn. De blev pÄverkade dels av den dÄliga publiciteten i media dels av en lÀgre efterfrÄgan pÄ deras tjÀnster.Genom studier av Ärsredovisningar samt genom en begrÀnsad enkÀtundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlÀgga IT-företagens stÀllning idag samt hur de ser pÄ branschens framtid.Företagen upplevde generellt den nÀrmsta perioden efter Är 2000 som otillfredsstÀllande.
GÄrdsanalyser av mjölkens sammansÀttning hos Svenska lantrasgetter med en mobil infraröd spektrometri-metod, MIRIS
Svenska mjölkgetter hÄlls vanligen för ostproduktion, dÀr ostarna oftast tillverkas i egna gÄrdsmejerier. Det finns idag en vÀxande marknad för getost i Sverige och efterfrÄgan pÄ lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebÀr att den svenska getnÀringen har en betydande roll inom ramen för miljö och nÀrproducerande livsmedel. Vid osttillverkning Àr mjölkens sammansÀttning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité pÄ produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansÀttning frÄn svenska mjölkgetsbesÀttningar saknas i nulÀget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos Àr bristfÀllig. Huvudsyftet var att genom gÄrdsbesök pÄ ett antal svenska getgÄrdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehÄll av kasein, fett, protein och laktos pÄ gÄrdsnivÄ med hjÀlp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).
Vikten av kommunikation inför och under förÀndringsarbete
Syftet med undersökningen var att bĂ€ttre förstĂ„ de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förĂ€ndringsarbete, sĂ„ att dessa lĂ€rdomar kan nyttjas i framtiden. En enkĂ€tundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen pĂ„ FörsĂ€kringskassan i Uppsala, lĂ„g till grund för studien.Mer Ă€n hĂ€lften av medarbetarna var missnöjda med hur förĂ€ndringsarbetet i stort har hanterats, medan nĂ„gra enskilda informationsinsatser fĂ„r ett positivt omdöme av mer Ă€n hĂ€lften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förĂ€ndringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, bĂ„de pĂ„ hur förĂ€ndringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Ă
tgÀrder för att uppnÄ ett mer konstruktivt förÀndringsarbete diskuterades..
Utveckling av det förebyggande underhÄllet vid
chokladpralinlinjen
I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.