Sök:

Sökresultat:

4183 Uppsatser om Drömmar om framtiden - Sida 30 av 279

Mödrars upplevelser av att ha ett barn med AutismspektrumtillstÄnd : - En kvalitativ analys av bloggar

Bakgrund: AutismspektrumtillstÄnd Àr ett samlingsnamn pÄ fyra neuropsykiska funktionsnedsÀttningar som gemensamt kÀnnetecknas av begrÀnsningar till socialt samspel, nedsatt förmÄga till kommunikation och förestÀllningsförmÄga. I autismspektrumtillstÄnd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstÄnd. För barnets förÀldrar innebÀr diagnosen stora förÀndringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation pÄverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstÄnd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad pÄ analys av Ätta bloggar. InnehÄll frÄn bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys pÄ en manifest nivÄ.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förÀndring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsÀttningar.

HÀlsa i ett livslÄngt perspektiv : Hur arbetar idrottslÀraren för att uppmuntra och motivera elever till att bibehÄlla hÀlsa i framtiden?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med lÀroplanens mÄl som har med hÀlsa att göra. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad har lÀrarna för uppfattning om vad hÀlsa Àr?Hur undervisar lÀrarna i hÀlsa?Hur arbetar lÀrarna med att ge eleverna ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan?MetodFyra aktivt verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ i Stockholm intervjuades. För att fÄ fram ett resultat och besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av ett arbetssÀtt som innebÀr att samla in, analysera samt tolka data.ResultatResultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter i lÀrarnas sÀtt att se pÄ hÀlsa, att undervisa i hÀlsa samt att ge sina elever ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan. Tre av fyra lÀrare menar att hÀlsa har fler Àn en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hÀlsa.

STÄRKTA INFÖR FRAMTIDEN(?) ! En analys av tretton ungdomars upplevelser kring en visstidsanstĂ€llning

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ betydelsen av en satsning mot ungdomsarbetslöshet pÄ individnivÄ.Detta genom att analysera tretton ungdomars erfarenheter av en visstidsanstÀllning. Studienskall dessutom analysera skillnaderna i upplevelsen av visstidsanstÀllningen och vidare försökaförklara varför skillnader av upplevelserna uppstÄr.!Metod: Metoden för att fÄ fram resultatet grundar sig i en kombination av kvantitativ och kvalitativansats. Samtliga informanter har besvarat en enkÀt och blivit intervjuade. Tillsammans skall det geen bÀttre förstÄelse för uppsatsens frÄgestÀllningar: Vilken betydelse tillskriver ungdomarna satsningen?Hur kan skilda upplevelser av visstidsanstÀllningen förklaras?!Teori/tidigare forskning: Den valda teorin som studien anvÀnder sig utav Àr KASAM.

UtvÀrderingsmodell för framtidens boxflöden pÄ Scania i Oskarshamn

I detta examensarbete behandlas flöden av material hos Scania CV AB i Oskarshamn, dÀr Scanias lastbilshytter tillverkas. I Oskarshamn finns flera verkstÀder dÀr hytter byggs upp stegvis, den sista verkstaden Àr en monteringsverkstad. I monteringsverkstaden sker all produktion pÄ taktade monteringslinor vilka försörjs med material. Detta examensarbete innefattar enbart arbetet i monteringsverkstaden. I arbetet behandlas flödet av boxar, vilket Àr lÄdor som anvÀnds som lastbÀrare i produktionen, frÄn att materialet kommit in i monterings-verkstaden tills det stÄr vid monteringslinan.Scania har som mÄl att sÀkra en högre produktionstakt inom de nÀrmaste Ären.

Även flickorna i Ă„rskurs 6 kan fĂ„ prova pĂ„ hockey-bockey : IdrottsĂ€mnets utveckling i grundskolans senare Ă„r ur ett genusperspektiv

Undersökningens syfte Àr att studera varför det fortfarande bedrivs sÀrundervisning istÀllet för samundervisning pÄ vissa högstadieskolor, hur idrottsÀmnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lÀrares synsÀtt pÄ de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lÀrare samt elevenkÀter.Genom denna undersökning utvecklar vi vÄra motiveringar till det undervisningssÀtt som vi i framtiden kommer att bedriva. DÄ vi har anvÀnt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssÀtten Àr att föredra för att frÀmja jÀmstÀlldhet dÄ ren samundervisning oftast bedrivs pÄ pojkars villkor..

Hur pÄverkar de nya energihushÄllningskraven byggprocessen i framtiden?

Mycket har hÀnt i Sverige sedan de första vattenkraftverken bildades i början pÄ 1900-talet. NÀr vi nu gÄtt varvet runt gÀllande energiformer finner man att vattenkraften Àr den enda energiformen som bestÄr. Olja Àr en icke-förnybar energikÀlla och bidrar till miljöförstörelse, kÀrnkraft Àr ren men farlig och samhÀllskÀnslig energiform som Àr under avveckling i Sverige. Sverige Àr lÄngt framme i energitÀnkande, och nÀr nu tillgÄngen pÄ ?svensk? energi blir mindre i och med avveckling och priser som ökar nÀr de marknadsanpassas med övriga Europa, mÄste vi som bor i Sverige minska energikonsumtionen..

Stockholm som elbilsstad 2030

I Sverige anvÀnds det idag cirka 5,4% förnybara drivmedel inom transportsektorn, att jÀmföra med under 0,5% Är 2000. Av de ickefossila drivmedlen Àr el nÄgot som ofta benÀmns som en permanent och realistisk framtida lösning. Visionen ?Stockholm ? Elbilsstad 2030? drivs av Stockholms Stad i samarbete med Fortum AB i syfte att ersÀtta den fossilbrÀnsleslukande fordonsflottan.I den hÀr studien undersöks de tekniska förutsÀttningarna och de eventuella vinsterna av ett storskaligt införande av elbilar. Studien har gjorts genom en modellering dÀr parametrar som elbilens prestanda, elpris, bilens inköpspris och totala utslÀpp anvÀnts.

Miljöredovisning : framtida krav och ÄtgÀrder

Är strĂ€ngare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vĂ€nta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att fler svenska företag i framtiden skall framstĂ€lla en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara vĂ€rdefull?Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav pĂ„ svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs för att fler svenska företag i framtiden skall framstĂ€lla en extern miljöredovisning av vĂ€rde.Rapporten bygger pĂ„ en explorativ undersökning. Vi har valt att anvĂ€nda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in frĂ„n sĂ„vĂ€l dokument som muntliga kĂ€llor för analys och utifrĂ„n detta har vi skapat en teori om framtida Ă€ndringar vilket benĂ€mns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera pĂ„ och lĂ€gga tyngd vid aktuella rapporter och information frĂ„n olika organisationers hemsidor dĂ„ rapporten behandlar framtida eventuella Ă€ndringar.Det inledande avsnittet behandlar begreppet ?hĂ„llbar utveckling?, följs av dagens olika krav pĂ„ företagens miljöarbete, bĂ„de lagkrav och marknadens krav.

AffÀrssystemens framtida utveckling inom distanshandeln

Distanshandeln har idag ökat mycket och tagit en stor del av handelsmarknaden. Ökningen Ă€r mycket beroende pĂ„ Internets tillvĂ€xt, men Ă€ven affĂ€rssystemen i distanshandelsföretagen har en stor bidragande orsak i distanshandelns tillvĂ€xt. AffĂ€rssystemen Ă€r idag under stĂ€ndig utveckling och nya idĂ©er och funktioner uppkommer kontinuerligt för att effektivisera företagens verksamhet och utveckling. Införandet av affĂ€rssystem idag Ă€r tĂ€mligen omstĂ€ndligt och en pĂ„kostad process för företaget oavsett storlek. Även om affĂ€rssystemen bidrar med en stor effektiviserande effekt sĂ„ finns det idag mĂ„nga brister som förhindrar optimerandet av affĂ€rssystem.

Implementering av dokumenthantering i Medius Flow

IT-företaget Medius tillhandahÄller en produkt för Àrendehantering, Medius Flow. I denna produkt finns ett visst stöd för dokumenthantering, nÀrmare bestÀmt en möjlighet att klassificera dokument och lagra dem via Medius Flow. En av Medius kunder har efterfrÄgat mer funktionalitet och möjligheter att kunna sÀtta rÀttigheter pÄ dokument, alltsÄ bestÀmma vem som ska ha tillgÄng till ett specifikt dokument.Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka olika lösningar för att implementera dokumenthantering i Medius Flow, utvÀrdera dessa och sedan implementera den lösning som verkar vara bÀst.Efter att en kundintervju utförts framkom krav pÄ systemet i form av bland annat utökade rÀttighetsfunktioner, möjlighet att skapa arbetsflöden och att man lÀtt ska kunna hitta dokumenten.Tre olika lösningsförslag togs fram. Det första gick ut pÄ att vidareutveckla den dokumenthantering som finns i Medius Flow idag. Det andra gick ut pÄ att anvÀnda sig av ett tredjepartsdokumenthanteringssystem och sedan bygga en integration mellan Medius Flow och detta system.

Robotens och andra grÀsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemtrÀdgÄrden

Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut. Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.

Simulering av ett framtida luftförsvar till sjöss : kryssningsrobotar vs lÄngrÀckviddiga luftvÀrnsrobotar

Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret fÄr en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske vÀlja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett lÄngrÀckviddigt luftvÀrnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med bÄde ett kryssningsrobotsystem och ett lÄngrÀckviddigt luft-vÀrnsrobotsystem.

Lekmannarevisorers agerande i idrottsföreningar : följs god revisionssed?

Lekmannarevisorer Àr ofta förtroendevalda utan nÄgon relevant utbildning som skulle anses likvÀrdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har nÄgra direkta formkrav som en professionell revisor har sÄ ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed Àr enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rÀtt kompetens och vÄrda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmÀrgen men en novis (som man kan utgÄ frÄn att en lekmannarevisor Àr) har de troligen inte lika inprÀntade. Man kan undra vad som Àr drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke pÄ att det ocksÄ Àr mycket kÀnslor involverade.

Kallak - en debatt om framtiden : En studie om miljörÀttvisa i debatten om gruvan i Kallak

MiljörÀttvisa kommer frÄn USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrÀttsrörelsen. Idag Äterfinns miljörÀttvisan som retorik bÄde hos forskare och politiker samt grÀsrotsrörelser. Detta Àr dock inget som Äterfinns i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer anvÀnt sig av. InnehÄllsanalysen av tidningsartiklar visar pÄ att det bÄde finns likheter och skillnader i denna debatt jÀmfört med den globala retoriken kring miljörÀttvisa..

Äldre och teknologiska hjĂ€lpmedel : interaktionsmönster som metod för att studera hur teknik i framtiden kan anvĂ€ndas inom Ă€ldreomsorgen.

Ny teknologi har skapat nya möjligheter inom utvecklingen av teknologi för Àldre. Kunskap behövs om de Àldres behov och vilka situationer i vardagen som skulle kunna underlÀttas av teknik för att minska de Àldres beroende av andra mÀnniskor. I utvecklingen av ett interaktivt teknologiskt hjÀlpmedel en sÄ kallad virtual companion har en etnografisk studie gjorts för att kartlÀgga vardagen pÄ ett Àldreboende och interaktionen mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare. Dessa har strukturerats upp i interaktionsmönster för att bli ett underlag till funktioner som skall implementeras i hjÀlpmedlet..

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->