Sökresultat:
95 Uppsatser om Domstolar - Sida 2 av 7
Tolkning av rekvisitet ?Annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU
Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, Domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet.
Direktkrav genom Kvasikontrakt och Tredjemansavtal: Ersättningsmöjligheter för tredje man vid ren förmögenhetsskada
Arbetet har analyserat hur skadestånd kan tillföras utifrån argumentation kring avtal. Där avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillämpas skadeståndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt då tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrätt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och näringsidkare vid ren förmögenhetsskada när en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har därför genomgått dels en kort komparativ analys utifrån olika rättsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rätt för att kunna besvara syftet.
En jämförelse mellan tanzanianska och svenska ansvarsfrihetsgrunder, med fokus på nödvärnsrätten
I det här arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder är mycket omfattande i båda straffrätter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt med fokus på nödvärnsrätten. Jag valde detta ämne för att få insikt i och förståelse för nödvärnsrätten i två länder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrätt, som bygger på straffrätten i tyska och engelska kolonialmakter, påverkar olikheten. Brottet definieras i båda straffrätter.
En kritisk granskning av svenska statens ställningstagande till barns deltagande i domstolsförfaranden
The aim of this study was to describe and scrutinise the position of the Swedish government on whether children should participate directly or through a representative in judicial proceedings.The main questions for this study were to find out (1) what position the Swedish government has on the subject, (2) how the position is justified, and (3) what view on children the position reflects.A qualitative design was used in the study and in order to describe the position a descriptive method was used. In the second part of the study a critical approach was used to examine and analyse the position.The main conclusions were that the position is ambiguous but that it mainly reflects, with a few exceptions, that it is better for children to be represented than to participate directly in judicial proceedings. The arguments that are given as basis for the position are short and lack both the objective and subjective grounds needed to decide the best interest of the child. The analysis of the position showed that it mainly reflects a view on children as objects and when the statement reflects a view on children as subjects, it relates to age and maturity in the child..
Sakrättsligt skydd vid strukturerad finansiering. Särskilt om betydelsen av kravet på rådighetsavskärande för borgenärsskydd vid en helsvensk värdepapperiseringsstruktur
I det här arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder är mycket omfattande i båda straffrätter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt med fokus på nödvärnsrätten. Jag valde detta ämne för att få insikt i och förståelse för nödvärnsrätten i två länder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrätt, som bygger på straffrätten i tyska och engelska kolonialmakter, påverkar olikheten. Brottet definieras i båda straffrätter.
Mitt barn har ADHD - föräldrar berättar
Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i Domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då Domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.
Vem bryr sig?: något om förutsättningarna för samerna och renskötseln under senare år
Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom Domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.
Vem bryr sig? : något om förutsättningarna för samerna och renskötseln under senare år
Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur
samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark
alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra
markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken
dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade
bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa
frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget
skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av
samerätten inom Domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa
förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka
utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna
stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök
att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta
görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett
diskursivt betraktelsesätt.
Sjörättsmål : En jämförelse mellan målen i Sveriges sjörättsdomstolar
Sverige har sju stycken tingsrätter har blivit utsedda till att behandla sjörättsmål. Sjörättsmål innebär antingen tvister eller brottmål med anknytning till sjöfarten på svenskt territorium.Syftet var att kartlägga och redogöra avgjorda brottmål och tvistemål hos sjörättsDomstolarna över tid. Studiens frågeställningar fokuserade på typer av mål, skillnader mellan Domstolar och förändring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten.Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frågor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013.Av alla domarna var det fem tvistemål och 148 brottmålsdomar, om 13 olika rubriceringar.
Vårdnadsfrågor En studie om hur domstolar kan se på vårdnadsfrågor
Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att Domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att Domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn.
Centre of main interests. Något om platsen för ett koncernbolags huvudsakliga intressen vid gränsöverskridande insolvens inom EU
Uppsatsen behandlar frågan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gäldenär som har sitt säte i ett annat europeiskt medlemsland än gäldenärens moderbolag enligt Rådets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gäldenärens säte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats där gäldenären vanligtvis förvaltar sina intressen och därför är fastställbar för tredje man. Detta innebär enligt EU-domstolen (Mål C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestämmas utifrån kriterier som är objektiva och fastställbara för tredje man. På så sätt ska rättssäkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds säkerställas. Domstolen anger vidare att det inte i sig är tillräckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sätespresumtionen ska frångås, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet på platsen för sitt säte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt på senare år och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska få att en gäldenär är ett dotterbolag vid bestämmandet av forum för insolvensförfarandet.
Mot mer begriplighet? : En kvalitativ studie av myndigheters användande av röst och kausalitet i sina återgivningar av offentlighetsprincipen
I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter ? Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges Domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen.Jag studerar röst och kausalitet i texterna.
Giltigheten av ?asymmetriska? eller ensidiga prorogationsavtal inom ramen för EU:s Brysselinstrument
Antag att två parter i två olika EU-stater gör affärer med varandra. En bank med säte i Frankrike ingår ett avtal rörande förvaltning av kapital åt en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten väcker talan. Därutöver anges i avtalet att banken ska behålla sin rätt att väcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har därmed ingått ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga Domstolar.
Tingsrätten och familjerätten : - en rättsociologisk undersökning av barnets bästa i vårdnadstvister
Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i Domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då Domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.
MAC. Tolkning av medvetet oklara svävarvillkor i avtal om företagsköp
I avtal om företagsförvärv finns ofta en MAC-klausul. Den är ägnad att villkora köparens avtalsbundenhet om någon händelse väsentligt påverkar målbolaget mellan signing och closing. Att undkomma bundenhet av ett ingånget avtal är och skall inte vara lätt, i synnerhet inte när det ingås av sofistikerade avtalsparter. Enligt svensk rätt är det också synnerligen sällan kommersiella avtal jämkas med hjälp av 36 § AvtL eller ändras med hjälp av hardshipreglerna i Unidroit Principles eller PECL. Men om nu parterna genom en allmänt hållen klausul vill möjliggöra för säljaren att undkomma avtalet om något oförutsett inträffar som inte reglerats specifikt i fullföljandevillkoren? Då får parterna lösa det avtalsvägen.