Titel: Internprissättning ? skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncernerProblem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor.

Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska Domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella Domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundläggande skyldigheten de svenska Domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska Domstolarna.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rätt och nationell processrätt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska Domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa på den beroendeställning som finns mellan nationella Domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser också de svårigheter ett system, som bygger på förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsätts för när det utmanas av någon sida.De frågor som behandlas i uppsatsen är: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillämpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagändring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta ärendet? Har de lagstiftningsåtgärder som genomfördes i samband med kritiken någon effekt på den faktiska tillämpningen av artikel 234 i svenska Domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella Domstolarna?EG-rätten är sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen en del av den svenska rättsordningen. För att det EG-rättsliga systemet skall fungera förutsätts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella Domstolarna.

Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska Domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella Domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundläggande skyldigheten de svenska Domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska Domstolarna.

Denna uppsats är ägnad att undersöka konceptet self-cleaning som reglerar den situation då en leverantör vidtagit åtgärder för att undvika att tidigare förekommande oegentligheter upprepas i framtiden. Syftet med åtgärderna är att påvisa bättring och på så sätt att undvika uteslutning. Uteslutning från offentlig upphandling kan få stora negativa konsekvenser för leverantörer och därför är det viktigt att det finns möjlighet till undantag från uteslutning då det är motiverat i det enskilda fallet. I vissa medlemsländer inom EU har self-cleaning växt fram som ett koncept som reglerar när en leverantör som riskerar uteslutning har genomfört tillräckligt omfattande åtgärder för att undvika att tidigare oegentligheter upprepas i framtiden. Self-cleaning är idag inte uttryckligen reglerat i Sverige och inte heller på EU-nivå.

Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel.Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud.

Högsta domstolen i Sverige upprättades 1789 men det skulle dröja 179 år innan den fick sin första kvinnliga justitieråd och 221 år innan den fick sin första kvinnliga ordförande. Kvinnor i majoritet på juristutbildningarna med de bästa betygen, och de är hälften eller fler av de jurister som anställs vid advokatbyråer, Domstolar och hos åklagarmyndigheten. Ändå utgör kvinnor en minoritet bland domare med chefstjänster, och särskilt i Högsta Domstolen trots en ökning de senaste åren. Faktorerna bakom detta fenomen utgör en högst intressant fråga utifrån ett genusperspektiv..

I detta arbete behandlas de grundläggande elementen i en brottmålsprocess med särskilt fokus på hur själva bevisvärderingen går till, särskilt då DNA-bevisning ingår i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rättsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar främst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens är ställt utom rimligt tvivel. Texten föreslår att de nuvarande metoderna för bevisvärdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslås att Domstolar i större utsträckning bör använda metoder så som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar då nya bevis förs fram i en process..

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rätt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. När Sverige ratificerade konventionen 2005 ansågs det i Sverige att vår lagstiftning i stort stämde överrens med konventionen.

Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterätt och mervärdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgångar i olika sammanhang. Grundläggande frågor är huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan på om, när och hur transaktioner påverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett område, dels hur bedömningarna inom mervärdesbeskattningen förhåller sig till bedömningarna inom inkomstskatterätten.Inom inkomstskatterätten behandlas frågor som utgifter i samband med förvärv av inkomst källa och även behandlingen av transaktioner som har inslag av såväl gåva som köp.

Genom första stycket i artikel 1 D i Flyktingkonventionen utesluts personer som får beskydd eller bistånd från andra FN-organ än UNHCR från konventionens tillämpningsområde. Andra stycket föreskriver att om detta beskydd eller bistånd upphör av någon anledning, utan att dessa personers ställning blivit slutgiltigt reglerad i enlighet med relevanta FN-resolutioner, ska vederbörande utan vidare äga åtnjuta de i konventionen stadgade förmånerna. Denna artikel infördes i Flyktingkonventionen med de palestinska flyktingarna i åtanke. Hur den ska tolkas är omdiskuterat och den valda tolkningen kan få stor betydelse för palestinska flyktingar som söker asyl i en konventionsstat. I denna uppsats föreslås att följande tolkning är mest förenlig med de folkrättsliga tolkningsregler som kodifierats i Wienkonventionen om traktaträtten: Alla palestinska flyktingar som är berättigade till stöd från FN-organet UNRWA är uteslutna från Flyktingkonventionen.

Varje år är 47 000 barn med om att deras föräldrar separerar. I de flesta fall kan frågor om vårdnad, boende och umgänge lösas utan en vårdnadstvist, men i flera fall blir barnen föremål för utredningar och domslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Svensk lagstiftnings utgångspunkt är att barnets bästa ska vara avgörande i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Även barnkonventionen är tydlig med detta och betonar också vikten av att utreda barnets vilja och låta det väga tungt.SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka vad rättsreglerna i föräldrabalkens sjätte kapitel säger om barnets bästa och barnets vilja vid tvistefrågor som rör vårdnad, boende och umgänge samt att studera hur dessa rättsregler används i praktiken, det vill säga hur Domstolar förstår och dömer utefter rättsreglerna.METOD: Uppsatsen använder juridisk metod, vilket innebär att man tittar på rättsregler och tolkningen av dess innebörd i enskilda fall för att förstå regeln och konsekvenserna av att använda den regeln i det särskilda fallet. Uppsatsen undersöker först gällande rättsregler och studerar sedan 22 domar från tingsrätten för att klargöra hur gällande rättsregler får praktisk tillämpning.TEORI: Utifrån uppsatsens juridiska metod används rättregler som teoretiskt förhållningssätt.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svåraste ärenden som förekommer vid de svenska Domstolarna. För det första så kan inte barnet själv ta tillvara sina intressen utan måste lita till sina ställföreträdande. För det andra så måste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rättsfigurer. Men svårigheterna beror också på att det måste finnas tillräcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gå till väga juridiskt. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rättsliga hanteringen går till.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilka effekter det kommande direktivet kan komma att få för konsumenters och företags rätt till skadestånd vid konkurrensrättsliga överträdelser. Författarna har även till syfte att diskutera varför skadeståndsregeln i 3 kap. 25 § KL inte används i så stor utsträckning. Följaktligen blir uppsatsen ämnad för parter, så som näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, domstolsväsendet samt akademien som vill undersöka studiet av konkurrensrättsliga överträdelser och som vill veta vad det nya direktivet kan ha för konsekvenser avseende skadestånd. Läsare ska kunna urskilja vilka möjligheter konsumenter och företag har till upprättelse genom det nya direktivet.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att utreda de två begreppen inom skadeståndsrätt: uppsåt och oaktsamhet. Om författningar och andra föreskrifter inte ger ett tydligt svar huruvida en handling skall anses uppsåtlig eller vårdslös, gör Domstolar en fri bedömning. Denna uppsats redogör för gällande praxis. Uppsatsen analyserar i mindre utsträckning hur de två begreppen tillämpas inom försäkringsrättsliga och straffrättsliga sammanhang. Enligt ny försäkringsavtalslag som gäller sedan 2005 försvinner begreppet grov vårdslöshet.