Sökresultat:
1129 Uppsatser om Dominerande ställning - Sida 56 av 76
Sjuksköterskans attityder till patienter med sjÀlvskadebeteende - en litteraturstudie.
SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).
HOTETS MAKT : -En kritisk diskursanalys av medierapportering om svenska insatser i Afghanistan
Studiens utgÄngspunkt var den makt som medier besitter i framstÀllningen av nyheter, det vill sÀga den symboliska makt som förmedlas genom sprÄket, bildar opinion, samt pÄverkar hur dess lÀsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara pÄ följande frÄgor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framstÀlldes?, vilka diskurser som dominerade framstÀllningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna fÄr för mÀnniskors attityder, förhÄllningssÀtt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjÀlpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framtrÀdde i analysen var; militÀr/sÀkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.
Destination Schweden : En kvantitativ studie om unga tyskar turisters resande till Sverige
En av turismindustrins största utmaningar Àr att identifiera potentiella mÄlgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de frÀmsta mÄlgrupperna inom svensk turismindustri Àr turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de tvÄ mest betydelsefulla tyska mÄlgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nÀmligen unga turister. Under de senaste Ären har det blivit tydligt att unga turister Àr ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en mÀrkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i vÀrlden. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjÀlp av ett snöbollsurval, genomfört en enkÀtundersökning pÄ unga tyskar mellan 18-30 Är. UtifrÄn teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.
Matematik för alla? : Hur lÀrare arbetar med individualisering
UtgÄngspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som mÄnga framstÀllningar pekar pÄ att dagens matematikundervisningbedrivs pÄ ett mycket traditionellt sÀtt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklÀrare i grundskolans senare Är planerar, genomför, följer upp och utvÀrderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlÀrare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkÀt och intervju, dÀr den inledandeenkÀten dels har gett en bred bild av lÀrarnas uppfattningar inom nÄgra vÀsentliga omrÄdendels anvÀnts för att fÄnga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, dÀr avsikten varit att komma nÄgra utvalda lÀrare nÀrmare in pÄlivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det bÄde finns stora variationer mellan olika lÀraressÀtt att arbeta, samtidigt som det finns mÄnga gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fÄtt genom intervjuerna, vilken i mycket stÀmmer överens med flera tidigare undersökningar,Àr att den dominerande formen av individualisering Àr hastighetsindividualisering dÀreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen pÄ ett mer effektivt sÀtt krÀvs troligtvis en störrevariation, Àn vad denna undersökning kunnat visa, bÄde vad gÀller innehÄll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frÄgan om att lÄta sig styras elleratt försöka pÄverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krÀvs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssÀtt.
Relationsmarknadsföring Vs Internet
SAMMANFATTNING
Titel: Relationsmarknadsföring Vs Internet
Författare: Krzysztof Fluder
Fadi Safar
Handledare: Marie Jönsson
Kurs: Kandidatarbete, EFE305
ForskningsfrÄga: Har ett företag som tillÀmpar relationsmarknadsföring samma
slags kundrelationer och kundprofiler som ett företag dÀr man anvÀnder Internet
som försÀljningskanal?
Syfte: Att identifiera hur relationerna mellan företag/kund ser ut samt att se
om det finns en skillnad i kundprofil mellan tvÄ företag som tillÀmpar tvÄ helt
olika försÀljningskanaler inom lastpallsindustrin.
Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi granskat tvÄ företags
kundrelationer och kundprofiler. Vi intervjuade tvÄ företagsledare med olika
sorters försÀljningskanaler men inom samma bransch. NÀr vi skrev ner vÄra
intervjufrÄgor var vi tvungna att tÀnka pÄ tvÄ saker.
?Just det ja jag Àr inte som alla andra, för det stÀmmer inte med en vanlig Svensson-familj?. En diskursanalytisk studie av fosterbarns konstruktioner av familj och identitet
VÄrt syfte Àr att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig sjÀlva i förhÄllande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gÀngse bilden av fosterbarn pÄverkar deras sjÀlvbild. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till den gÀngse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till konstruktionen av sina familjer?Vi har anvÀnt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig sjÀlva genom sÀttet att tala om familj, fosterbarn och sig sjÀlva.Vi har i vÄrt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrÄn en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna dÀr endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen dÀr man tillhör bÄde sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den förÀldralösa familjen dÀr respondenterna inte kÀnde tillhörighet i nÄgon av familjerna och dÀrför konstruerar de sig som utan förÀldrar och dÀrmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant Àr att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.DÄ respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer tvÄ diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de Àr medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar dÀrför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svÄrt att förhÄlla sig till och kÀnna igen sig i den samhÀlleliga bilden samtidigt som den hela tiden pÄverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig sjÀlva beror pÄ hur de förhÄller sig till dels konstruktionen av familj i allmÀnhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.
FörÀndring av svensk takstol: En jÀmförelse mellan BABS 1946 och Eurokod
Idag Ă€r det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lĂ€genhetsvĂ„ningar som ett arbete i att förtĂ€ta staden. Vid dessa ombyggnationer Ă€r det vanligt att arkitekten vill förĂ€ndra takstolen för att till exempel fĂ„ en bĂ€ttre rumskĂ€nsla.Takstolar som Ă€r vanliga i bostadshus Ă€r uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som Ă€r helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus frĂ„n 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete Ă€r att med hjĂ€lp av tvĂ„ referensobjekt frĂ„n Ăstermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som hĂ€nder om takstolen förĂ€ndras och detta görs med avseende pĂ„ standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberĂ€kningar görs med avseende pĂ„ brottgrĂ€ns utifrĂ„n de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förĂ€ndringar av takstol per referensobjekt dĂ€r antingen hanbjĂ€lken togs bort eller nĂ„got av stödbenen.
Ha?llbar sockerro?rsodling fo?r etanolframsta?llning i Brasilien : Hur slagkraftig a?r dagens ha?llbarhetscertifiering och kan den fo?ra?ndra mark- och vattenpa?verkan fra?n odlingarna?
Climate changes today are mainly caused by anthropogenic activities and the increased emissions of greenhouse gases to the atmosphere and this has raised questions on how to reduce the usage of fossil fuels. Ethanol is a good alternative to conventional gas and has been used in Brazil since the 1970 ?s. In Sweden several newspapers has written about the poor working conditions on many farms thus making the Swedish company SEKAB design a certification for their ethanol to ensure that it can be considered to be a sustainable alternative.Furthermore WWF has developed a certification tool called Bonsucro in cooperation with Coca Cola, Ferrero group, BP and Shell. This is due to the fact that no global certification tool has been available up until now.
Tsunamikatastrofen : hjÀlpinsatser, massmedia och vanligt folks tankar
De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.
Kvinnor och mÀn i trÀffpunktensaktiviteter - En studie av genus betydelse i aktiviteter ur Àldres perspektiv
I vÄr studie har vi velat ta reda pÄ om mÀn och kvinnor har olika intresse av vilka
aktiviteter man Àr intresserad av pÄ en trÀffpunkt. Vi ville pÄ sÄ sÀtt undersöka om det
var nÄgot som man som personal pÄ en trÀffpunkt i sÄ fall behöver ta hÀnsyn till vid
planering och utförande av trÀffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var Àven att studera
huruvida livsloppsperspektivet har nÄgon betydelse för vilka aktiviteter man söker
sig till pÄ en trÀffpunkt. MÀnniskan idag lever lÀngre och Àr friskare högre upp i
Äldrarna. Detta leder till att andelen Àldre personer i Sverige ökat.
KÀnsliga kvinnor & drivna mÀn : En genusinriktad studie av Aftonbladets och TT Spektras Melodifestivalbevakning 2011
Medier Ă€r i dag en stor informationskĂ€lla. DĂ€rmed Ă€r medierna ocksĂ„ medskapare av verkligheten, inklusive genus - Ă€ven kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder frĂ„n Aftonbladet och TT Spektra. Ămnet Ă€r den svenska musiktĂ€vlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om bĂ„de kvinnor och mĂ€n i liknande situationer. Texterna kan tĂ€nkas ha lockat mĂ„nga lĂ€sare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primĂ€ra syfte Ă€r att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.
Yrket hÀlsopedagog : en studie om hÀlsopedagogens utbildningar och arbete
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.
Karies i Kosovo Relaterad till Sociala BestÀmningsfaktorerer / Dental Caries in Kosovo Related to Social Determinants
Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vÄrdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som pÄverkar arbetet med att förbÀttra den orala hÀlsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvÄrdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvÄrd saknas, Socioekonomiska hinder, Brist pÄ strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar pÄ följande faktorer som pÄverkar situationen för den orala hÀlsan i Kosovo. Det finns en hÀlsoplan dÀr man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till Är 2014, men den verkstÀlls inte.
VÄldsamma möten inom den slutna psykiatriska vÄrden En systematisk litteraturstudie.
SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).
Njursvikt - Att vara patient och beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara nÀrstÄende
Det finns tvÄ former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vÀtska, dÄ blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns tvÄ behandlingsmöjligheter, hemodialys dÀr blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys dÄ bukhÄlan anvÀnds som reningsfilter. NÀr kost- och vÀtskerestriktioner blir dominerande uppstÄr ett lidande i familjens vardag.