Sök:

Sökresultat:

312 Uppsatser om Dolda fel-försäkringar - Sida 16 av 21

Upplevelser av att som biologiskt barn till familjehemsförÀldrar vÀxa upp i familjehem : -En kvalitativ studie som undersöker vuxna personers av att leva i familjehem som barn

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lÀrare samt pÄ vilket sÀtt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det Àr kvalitativa intervjuer som anvÀnts, dÀr 15 barn i förskolan i Äldrarna tre till sex Är har intervjuats.Bakgrundslitteraturen bestÄr av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda lÀroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.UtifrÄn studiens resultat synliggörs olika teman vad gÀller barnens beskrivningar av lÀrare: LÀrarna tröstar och tillrÀttarvisar, lÀrarnas nÀrvaro och lyhördhet, lÀrarna bestÀmmer, lÀrarna leker med mig och lÀrare ska vara snÀlla, glada, omhÀndertagande. NÀr det gÀller delaktighet urskiljer vi: nÀr barnen inte fÄr göra som de vill, barnen fÄr bestÀmma över leken, barnen fÄr leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lÀrarna tillrÀttavisar och tröstar dem nÀr det uppstÄr konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lÀrarna visar intresse för det de vill.

Ett nytt sÀtt att vara i vÀrlden-upplevelser av kroppen och fysisk aktivitet i vardagslivet hos personer med förvÀrvad hjÀrnskada. En intervjustudie.

Introduktion: Efter en förvÀrvad hjÀrnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som sjÀlvklar i vardagslivet. MÄnga har bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar.Syfte: Studiens syfte var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur personer med förvÀrvad hjÀrnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvÀrvad hjÀrnskada. De intervjuades vid ett tillfÀlle 1-5 Är efter debuten. Personerna var i yrkesverksam Älder och hade lÀttare motorisk och/eller lÀtt/mÄttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmÀssig funktionsnedsÀttning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.

Missbruk en kulturellt betingad sjukdom

IntroduktionMissbrukets komplexitet försvÄrar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstÄnd till att söka hjÀlp. Faktorer som livsvillkor förklarar bÀttre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och pÄverkas av kulturens gemensamma vÀrden och mÀnniskosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrÄn en missbrukares livsvÀrld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnÄ en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvÀrld anvÀndes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Yngre patienters upplevelser av att ha drabbats av stroke.

Bakgrund: I Sverige fĂ„r cirka 30 000 mĂ€nniskor stroke varje Ă„r och cirka 7000 Ă„terinsjuknar. Cirka20 % av dessa mĂ€nniskor Ă€r yngre Ă€n 65 Ă„r. Strokeinsjknandet i yngre Ă„ldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker Ă€n hos Ă€ldre personer. ÅterhĂ€mtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare Ă€n hos Ă€ldre, och redan efter tre-sex mĂ„nader blir upp till 90 % av yngreindivider som fĂ„tt stroke oberoende vad gĂ€ller personliga dagliga aktiviteter. DĂ€remot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmĂ€ssiga svĂ„righeter ett stort problem för yngrestrokedrabbade mĂ€nniskor.

Den dolda pensionsskulden ? en fallstudie i tre skÄnska kommuner

Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som Àr det lagstiftade sÀttet att redovisa pensioner i kommuner. Den Àr inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker frÄn lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur vÀl kommunerna stÄr rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet Àr att undersöka ett fÄtal fall pÄ djupet.

Teknik i bruksmiljö

Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.

Zlatan, en kostnad?

Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.

Coaching - en anpassad utveckling? : en kritisk analys av maktrelationen i en coach-klientrelation och dess pÄverkan pÄ klientens lÀrande

Uppsatsen utgÄr frÄn en, av mig genomförd, utvÀrdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för lÄngtidsarbetslösa. Relationen mellan coach och arbetslös klient visade sig ur mÄnga avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begrÀnsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde sÄledes att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus pÄ relationen mellan coach och klient.Syftet med uppsatsen Àr: att med utgÄngspunkt i en genomförd utvÀrdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för lÄngtidsarbetslösa, kritiskt granska ett coachingförfarande med avseende pÄ coachklientrelationens pÄverkan pÄ klientens lÀrande.Mats Alvessons kritiska teori har anvÀnds som metodologisk utgÄngspunkt och utifrÄn det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som anvÀnts som frÀmsta analysredskap. Analysen har gjorts frÀmst pÄ de intervjuer som genomfördes med coacherna under utvÀrderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojÀmlikheter i vissa fall uppkommit mellan coach och klient.

AnmÀlningsskyldighet för kuratorer pÄ ungdomsmottagningar : en studie i hur ett urval kuratorer pÄ ungdomsmottagningar förhÄller sig i sitt möte med barn under 15 Är som Àr sexuellt aktiva

UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.

Tr?stadens dolda utrymmen: fasader i husens mellanrum som kulturhistoriskt k?llmaterial

This thesis explores the narrow spaces between closely built houses in the over 300-year-old wooden town center of Mariestad, Sweden, and their potential as time capsules and sources of knowledge in cultural-historical building investigations. By interpreting well-preserved carpentry work on a facade in one of these spaces, the study aims to provide an example of how these preserved spaces can serve as a source of knowledge and understanding of craftsmanship and the history of the place. The thesis also addresses the municipality of Mariestad's work with cultural heritage, as well as maps out more of these potentially interesting interstitial spaces. Old Swedish wooden towns possess a high degree of uniqueness both nationally and internationally; nevertheless, they are subjected to relatively significant threats of demolitions and substantial changes, often in the form of many smaller restorations or changes over a long period of time. The focus of the case study is a window from the 16th or 17th century and the facade's old, hand planed wooden cladding.

Factoring : Nya möjligheter eller nya konflikter?

Factoringbranschen Àr en snabbvÀxande bransch som erbjuder mÄnga företag nya sÀtt att finansiera sitt rörelsekapital. FactoringtjÀnster gÄr ut pÄ att köpa kundfordringar frÄn företag eller att lÄta företag pantsÀtta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillvÀxt. Den svenska forskningen pÄ omrÄdet har dessvÀrre inte upplevt samma tillvÀxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige.

"Det Àr ingen dans pÄ rosor" - En uppsats om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att en turistorganisation ska kunna arbeta med en profil

Problembeskrivning:Det inte Àr helt problemfritt att samarbeta ifrÄgasÀtter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, dÄ aktörerna har olika utgÄngspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgÄngspunkter kan göra det svÄrt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsÀttningar för att arbeta med en profil.FrÄgestÀllningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktÀriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- PÄ vilket sÀtt pÄverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad Àr viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en induktiv ansats. För att besvara vÄrt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som Àr ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

Elever och lÀrares erfarenheter av vÀrdegrund och genus inom gymnasieskolans yrkesprogram.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer pÄ den svenska marknaden under 2011 pÄ strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt tvÄ specifika hÀndelser lÄg bakom tillkomsten av strukturerade produkter pÄ den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande frÄn det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begrÀnsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med pÄ en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fÄtt utstÄ kritik för deras avgifter och kostnader som Àr svÄra för investerare att förstÄ (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie Àr att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissÀttning vid emissionstillfÀllet genom att jÀmföra produkternas emissionspriser med det teoretiska vÀrdet vi rÀknar fram för respektive produkt.Genomförande: PÄ grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgrÀnsar vi oss till endast aktieindexobligationerna pÄ den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi berÀkna respektive produkts teoretiska vÀrde som sedan kan jÀmfö-ras med produktens emissionspris för att pÄ sÄ sÀtt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hÀnföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: VÄr undersökning visar pÄ att det existerar stora skillnader vid emissionstillfÀllet mel-lan det teoretiska vÀrdet som vi har berÀknat och de priser som produkterna har emitteras till.

JAK Medlemsbank och rÀntan : Ett rÀntefritt alternativ

Titel: JAK Medlemsbank och rÀntan ? Ett rÀntefritt alternativ.NivÄ: KandidatnivÄ.Författare: Anna Amborn och Linda Elgestad.Handledare: Maria Fregidou-Malama.Datum: 2012-06-28.Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera JAK Medlemsbanks syn pÄ det ekonomiska systemet i allmÀnhet och rÀntan i synnerhet, samt undersöka om det gÄr att lÄna pengar utan rÀnta. Vi belyser ocksÄ att det finns dolda rÀntekostnader i det vi konsumerar.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och data har frÀmst samlats in genom tre ostrukturerade intervjuer med anstÀllda och engagerade personer inom JAK Medlemsbank. Material till teoriavsnittet har samlats in frÄn databaser, artiklar och böcker.Resultat & slutsats: Studien visar att JAK Medlemsbank Àr vad den utger sig för att vara, alltsÄ en rÀntefri bank. Dock Àr detta beroende av att rÀnta definieras som en arbetsfri inkomst dvs.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->