Sökresultat:
1445 Uppsatser om Dokumentär - Sida 52 av 97
Hetero till motsatsen bevisats : Ett genusperspektiv pÄ konstruktionen av sexualitet i asylÀrenden
Denna studie avsÄg att undersöka framtrÀdande normer och förestÀllningar i asylÀrenden som behandlar sexuell lÀggning som skyddsskÀl. Ambitionen var Àven att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 frÄn Migrationsverket och 12 frÄn Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har anvÀnts vid tolkningen av analysen Àr ?hegemoni? respektive ?heteronormativitet?.
Maritim sÀkerhet : en frÄga om samarbete
Maritim sÀkerhet har sedan terrorattentatet i New York 2001-09-11 varit ett begrepp utan en tydlig definition. Trots detta anvÀnds det frekvent i Sverige nÀr frÄgor angÄende sÀkerhet till havs diskuteras. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr en egen definition av begreppet och hur hoten bör hanteras. I likhet med det vidgade sÀkerhetsbegreppet krÀvs samarbete mellan civila och militÀra aktörer. Det för att uppnÄ de mÄl som sÀtts upp i Sveriges sÀkerhetspolitik angÄende sÀkerhet pÄ den maritima arenan.
Makt i den internationella regleringsprocessen - En fallstudie av IFRS 8
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn IFRS 8 beskriva och förstÄ regleringsprocessen vid antagandet och godkÀnnandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att pÄverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats Àr en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte Àr deskriptivt och tillvÀgagÄngssÀttet induktivt.
Grov vÄrdslöshet i entreprenadrÀtt
Syftet med denna uppsats Àr att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen Àr representerade att vara som leder politiken mot en riktning dÀr den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utstrÀckning ska ordnas i- och ta hÀnsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir sÄledes ocksÄ att analysera villkoren för det kommunala sjÀlvstyret nÀr en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utstrÀckning ska ordnas i- och ta hÀnsyn till den regionala nivÄn.Den hÀr uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger pÄ ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den hÀr uppsatsen övergripande frÄgestÀllningar anvÀnder jag mig av ett diskursanalysverktyg som Àr inspirerad utifrÄn hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna Àr att det pÄgÄr en regionförstoring med vÀxande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framtrÀder i de undersökta dokumenten Àr att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som Àr en del av det kommunala sjÀlvstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillÀmpningen m.m.
Rekrytering och sociala medier - Om konsten att hitta rÀtt person till rÀtt jobb pÄ rÀtt stÀlle : En fallstudie av LÀnsförsÀkringar Bergslagens rekryteringsprocess
Den vanligaste rekryteringsvÀgen Àr genom informella kontakter och spontanbesök Àr den nÀst vanligaste vÀgen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsvÀg minskar stÀndigt och sociala medier anvÀnds allt mer som rekryteringsverktyg. MÄnga företag har svÄrt att rekrytera personal med rÀtt kompetens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och vilka sociala medier som anvÀnds i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin Àr en fallstudie av LÀnsförsÀkringar Bergslagens rekryteringsprocess.
Skit under naglarna ger högskolepoÀng: valideringsprojekt
breddar synen pÄ kunskap?
Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vÄrt land varit ett viktigt utvecklingsomrÄde. Begreppen livslÄngt lÀrande och livsvitt lÀrande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslÄnga lÀrandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem Àr CV i SkellefteÄ som verkat som ett centrum för information, vÀgledning och validering. Validering Àr en metod att undersöka individens kunskap, bÄde teoretisk och praktisk.
Skapar organisationer förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga?
Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.
Implementering av K3-regelverket : En studie kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard och varför det skiljer sig Ät
Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan lÀnder har lett till att BokföringsnÀmnden har skapat ett samlat regelverk för upprÀttandet av Ärsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, Àr baserat pÄ det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat pÄ effekter av en redovisningsstandard. DÄ lite forskning har fokuserat pÄ hur företag implementerar en redovisningsstandard lÀmnar det ett glapp i helhetsbilden av förÀndringsprocessen. VÄrt bidrag blir sÄledes att fylla detta gap för att öka förstÄelsen kring implementeringsprocesser.Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.
Kvalitet i skuggan av alternativa driftsformer : En studie om kvalitetsbegreppet och dess betydelse efter avregleringen av omsorg i Falkenbergs kommun
Syftet med arbetet Àr att undersöka olika aktörers syn pÄ hur kvalitet uppnÄs i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se pÄ verksamheten genom nÄgra teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. MÄlet med studien Àr att visa pÄ de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att anvÀnda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och Àldreomsorg. Att valet föll pÄ Falkenbergs kommun, beror pÄ att de valt att lÀgga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av Àldreomsorgen pÄ externa utförare. Det tillvÀgagÄngsÀtt som anvÀnts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken bestÄr av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.
En utvÀrdering av bibliotekariernas anvÀndning av webbresurser i referenssamtalet
Uppsatsens syfte Àr, att utvÀrdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid UmeÄ stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. UtvÀrderingsfrÄgorna, som ligger till grund för min uppsats, Àr pÄ vilket sÀtt webbresurserna anvÀnds i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas pÄ nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot anvÀndarna.Som grund för min bedömning har jag anvÀnt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har stÀllt upp.UtifrÄn mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för hÀr. Webbresurserna Àr relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt. Vidare bör omkringliggande system underlÀttas för att avlasta referensdisken med rutinmÀssiga ickereferensfrÄgor och pÄ sÄ sÀtt skapa tid för referensfrÄgor.
Klassificeringssystem för basmateriel vid F 21
Norrbottens flygflottilj F 21, men Àven hela flygvapnet, har i dagslÀget problem med kontrollen över den basmateriel som brukas dÀr. Med basmateriel avses all utrustning som anvÀnds vid verksamheten pÄ en militÀr flygplats och omfattar allt frÄn kokvagnar och personbilar till momentnycklar och bogserstÀnger för flygplan. En stor del av denna materiel har antingen överskridit underhÄllsintervallet eller utsatt tid för modifiering. Ett sÀtt att ÄterfÄ kontrollen Àr att göra en kvalitetsöversyn för att faststÀlla hur stor del av denna överskridna basmateriel som pÄ nÄgot sÀtt pÄverkar luftvÀrdigheten. Syftet med examensarbetet har varit att Ät F 21 ta fram ett klassificeringssystem som skiljer ut den basmateriel som Àr luftvÀrdighetspÄverkande frÄn den övriga.
Bara för att man Àr ungdom, sÄ betyder det inte att man har fel : - En kvalitativ fallstudie om glesbygdsungdomars politiska deltagande
Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.
Barn i rörelse : FörskollÀrares syn pÄ barns möjligheter till motorisk utveckling pÄ förskolegÄrden
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.
VarumÀrket Stockholm : The Capital of Scandinavia
Stadsmarknadsföring Àr ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste Ären. Det skrivs mycket litteratur om Àmnet och de flesta stÀder har idag utvecklat ett varumÀrke i syfte att försöka hÀvda sig i konkurrensen om turister, invÄnare och företag. I den hÀr uppsatsen utvÀrderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gÄ till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det rÄder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.
Kunskaps- och demokratisyn i fyra lÀroplaner
Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.