Sök:

Sökresultat:

1445 Uppsatser om Dokumentär - Sida 51 av 97

Intressentdialoger : en vÀg mot hÄllbarhet

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Osynlig, utpekad eller integrerad

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

Nyttorealisering av affÀrssystem : Microsoft Dynamics NAV vid Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka nyttor som förvÀntas vid implementeringen av ett affÀrssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa nyttor har mÀtts eller vÀrderats pÄ nÄgot sÀtt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affÀrssystem i det dagliga arbetet pÄ olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. DÀrför har Àven huruvida de upplevda nyttorna Àr beroende av driftsform pÄ stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter frÄn Svenska Statoil har ocksÄ intervjuats för att fÄ en bild av hur de ser pÄ detta eftersom de tog beslut om att införa systemet pÄ samtliga stationer.

För vem? ?om rÀttvisa i fysisk planering

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.

Ansvarsfördelningen inom gymnasieskolans lÀrandeorganisation : En textanalytisk studie med fokus pÄ samstÀmmighet mellan nationella och lokala styrdokument

Uppsatsen har inriktats pÄ att analysera och tolka ansvarsfördelning frÄn stat till individ för att dÀrigenom utröna vem eller vilka som idag Àr ansvariga i gymnasieskolans organisation. DÄ lÀroplanerna Àr de styrdokument som uttalar skolans officiella syn pÄ individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har Àven andra omrÄden tangerats, vilka i förlÀngningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhÀlleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde pÄ att jÀmföra, analysera och stÀlla utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ syftet.Studien visar pÄ att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola Àr ett komplext problem. VÄr slutsats Àr dock att synen pÄ vem eller vilka som Àr ansvariga i lÀrandeorganisationen skiljer sig Ät emellan den nationella lÀroplanen och de lokala planerna. Den nationella lÀroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, nÄgot som ej Äterspeglas i de lokala planerna.

Staters förhÄllningssÀtt till Human Security i teori och praktik : En jÀmförande fallstudie om kriterierna för verkstÀllighetshinder till Syrien hos Sveriges och Norges migrationsverk

Den hÀr uppsatsen handlar om staters förhÄllningssÀtt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security anvÀnds som referensobjekt i policydokument frÄn Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos lÀndernas kriterier för verkstÀllighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod Àr en jÀmförande fallstudie dÀr verkstÀllighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och stÀllningstaganden anvÀnds kvalitativ textanalys.Fallstudien visar att bÄda lÀnderna ser sig sjÀlva som föregÄngslÀnder inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvÀgagÄngsÀtt för verkstÀllighetshinder till Syrien.

Om alla gör sin del? : ? En pedagogisk studie av ett kommunalt energiprojekt

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.

Motivation genom motion : en studie av incitament för formella och informella ledare inom Friskis&Svettis

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende pÄ incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill Àven jÀmföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns nÄgra skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundÀr data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gÀllande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÀr vi avgrÀnsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i StockholmsomrÄdet.

ÅtgĂ€rdsplanering för JukkasjĂ€rvi sockens belysningsförening

ElnÀtet pÄ JBF Àr förÄldrat och bristfÀlligt dokumenterat. NÀtet har inte uppgraderats i den takt som hade varit nödvÀndig för att hÄlla en god leveranssÀkerhet och hög spÀnningskvalitet. Syftet med rapporten var att identifiera problemomrÄden pÄ föreningens elnÀt samt ta fram en ÄtgÀrdsplanering med rutiner och arbetsformer som genererar stabilitet i organisationen pÄ föreningen. Tanken med ÄtgÀrdsplaneringen var att översynen vid projekt skulle förbÀttras, kommunikationsvÀgarna definieras och hanteringen av felanmÀlningar fÄ en tydlig arbetsgÄng.För att ge en bild av hur lÀget pÄ nÀtet ser ut idag har intervjuer genomförts, dataprogram har anvÀnts för att ge information om ledningsbestÄndet och kundÀrenden har studerats. Syftet har inte bara varit att ta reda pÄ elnÀtets status utan Àven att fÄ en överblick av hur processer och projekt har genomförts, vilka rutiner som följts och generellt sett hur Àrenden hanteras pÄ föreningen.

SÀnkning av kapitalbindning i fÀrdigvarulager : - Àr det möjligt utan att kundservicen Àventyras?

Bakgrund: Anledningen till lagerhÄllning Àr ett förvÀntat behov pÄ produkterna i framtiden. FÀrdigvarulagret fungerar som en sÀkerhet mot eventuella störningar i materialflödet och Àr en garanti för att företaget kan leverera till kund. LagernivÄn ska generellt hÄllas lÄg och dess storlek blir en avvÀgning mellan krav pÄ leveransservice i förhÄllande till kostnader och kapitalbindning. Studien grundar sig pÄ företag X som producerar kundspecifika högvÀrdiga rÄvaruprodukter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom olika angreppssÀtt pÄvisa potential för minskad kapitalbindning i företag X fÀrdigvarulager samt resonera över ÄtgÀrdernas tÀnkbara pÄverkan pÄ kundservicen.Metod: Datainsamlingen utgjordes av intervjuer samt studier av litteratur och dokument. Eftersom problemet Àr komplicerat och krÀver en djupare förstÄelse av studieobjektet och dess omgivning valde gruppen att göra en fallstudie.Slutsatser: Uppsatsen mynnar ut i tre förslag pÄ ÄtgÀrder.

HjÀlpmedel för fuktsÀkert byggande : UtvÀrdering av ByggaF

För att efterleva Regeringens miljöpolitik har Boverket tilldelats ansvaret för miljömÄlet God bebyggd miljö. Boverket Àr en myndighet som arbetar för Riksdagens miljömÄl och skall vid behov förslÄ ÄtgÀrder för miljöarbetets utveckling. I Boverkets Byggregler finns krav som mÄste följas för att uppnÄ ett fuktsÀkert byggande. Som förslag pÄ hur dessa krav ska uppnÄs nÀmns Svensk Byggindustriers metod ByggaF ? Metod för fuktsÀkert byggande.ByggaF Àr en dokumentsamling med mallar, checklistor, kontrollpunkter och rutiner.

SĂ€ker lagring av krypteringsnycklar

Kryptering anvÀnds för en mÀngd olika ÀndamÄl idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krÀvs att krypteringsnyckeln hÄlls hemlig och Àr lagrad pÄ ett sÀkert sÀtt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur sÀkra det olika sÀtten Àr. LagringssÀtten som behandlas Àr bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs Àven för ett antal olika typer av hot sÄsom social engineering, malware och avlyssning för att slÄ fast vilka hot som Àr möjliga mot vilka system.

Beaktande av hÀlsorisker frÄn luftföroreningar vid lokalisering av nya bostÀder i Stockholm : En fallstudie av fem projekt intill Essingeleden

Andelen mÀnniskor som flyttar till stÀder ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostÀder tas mark i ansprÄk som tidigare haft andra syften eller bestÄtt av naturliga grönytor. NÀr vÀxtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjÀnster som har förmÄga att rena stadsluften. Denna studie baseras pÄ Stockholm, dÀr den regionala översiktsplaneringen Äsyftar att staden ska förtÀtas för att skapa mer centrala bostÀder. Att stadsluften Àr förorenad Àr ett generellt problem som utsÀtter invÄnare för hÀlsorisker. Detta Àr en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmÀrksammas nÀr nya bostadsprojekt Àr planerade att etableras.

EDI, med fokusering pÄ smÄ och medelstora företag

Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som innebÀr att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt frÄn ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begrÀnsad mÀnsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot smÄ och medelstora företag.De nyckelfrÄgstÀllningar som jag valt att undersöka Àr följande: Vad talar för EDI och vilka skÀl finns det till ett införande? Vilka förvÀntningar har företag pÄ EDI vid ett införande? Vilka krav stÀlls det pÄ organisationer som stÄr inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för smÄ och medelstora företag att införa EDI? SÀkerhet i samband med EDI? Dessa frÄgestÀllningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats sÄ har jag dragit slutsatser utifrÄn mina frÄgestÀllningar.

Det finns inget bestÀndigt förutom förÀndring : En fallstudie om intern kontroll

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmÀrksammas emellanÄt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. MÄnga organisationer lÀgger dÀrför idag stort fokus pÄ den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnÄ full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det dÀrför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte Àr att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivÄer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer Àr grunden till vÄr empiri dÀr vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller pÄ annat sÀtt har ledande befattningar och dÀrmed Àr viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har ocksÄ tagit del av dokument pÄ kommunens hemsida och intranÀt för att fÄ sÄ stor inblick som möjligt i arbetet.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->