Sökresultat:
1445 Uppsatser om Dokumentär - Sida 25 av 97
HOTANDE HAVSNIVĂ ER En fallstudie av Lomma
KlimatförÀndringen Àr hÀr och havsnivÄn hÄller pÄ att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvÀstra SkÄne Àr en smÄstad som redan idag drabbats av översvÀmningar och som i framtiden kommer utsÀttas för Àn större risker. HavsnivÄn i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med sÄ mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivÄer vilket skulle fÄ förödande effekter pÄ bebyggelsen men Àven för drabbade mÀnniskor. SÀttet att hantera de stigande havsnivÄerna har de senaste Ären gÄtt frÄn en tillit till tekniska lösningar till en mer tillÄtande lösning pÄ naturens villkor, dÀr vattnet tillÄts översvÀmma bestÀmda omrÄden. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna, referensexempel frÄn Hamburg och NederlÀnderna, samt en innehÄllsanalys av kommunala dokument frÄn Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivÄn i Lomma.
Externrevisorns anskaffning av revisionsbevis : En jÀmförelse mellan aktuell revisionsstandard och RevisorsnÀmndens tillsyn gÀllande revisorns ansvar vid införskaffandet av revisionsbeviset varulager
I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.
FristÄende signallogger
De flesta loggningsenheter för spÀnningssignaler som anvÀnds idag krÀver en koppling till en persondator för att fungera. Men det Àr oftast inte idealiskt att vara tvungen att anvÀnda en persondator under sjÀlva loggningsprocessen, speciellt inte om test eller felsökning skall utföras pÄ kretskort som Àr monterade pÄ ett svÄrÄtkomligt stÀlle. Denna rapport Àr slutrapporten för examensarbetet fristÄende signallogger, som utfördes pÄ företaget Motion Control i VÀsterÄs AB. Examensarbetet gick ut pÄ att utveckla en logger som oberoende av en persondator kan utföra insamling av analog och digital mÀtdata. Detta dokument beskriver de olika undersökningarna som utfördes för att fÄ en grund inför sjÀlva utvecklingsarbetet. DÀrefter sÄ beskrivs de krav och den grundlÀggande designen som togs fram, detta följs av konstruktionen av hÄrdvara samt firmware. Rapporten tar Àven upp de tester som utförts, för att kontrollera de krav som stÀlldes pÄ produkten.
Upplevelser kring strategiskt personalarbete och den upplevda kopplingen till arbetsgivarvarumÀrket
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att bidra till en bÀttre förstÄelse för anstÀlldas upplevelser av Strategic Human Resource Management, och organisationens arbetsgivarvarumÀrke. Studien genomförs pÄ en organisation inom den offentliga sektorn. Metoden för datainsamling för denna studie Àr dokument samt semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultatet visar pÄ att medarbetarnas upplevelser gÀllande de strategiska aktiviteterna kopplade till HR Àr positiva samt att de bidrar till organisationens attraktionskraft som arbetsgivare. Teoretiska implikationer för denna studie Àr att den visar pÄ anstÀlldas upplevelser kring strategiska aktiviteter samt deras upplevelser kring kopplingarna mellan SHRM och organisationens attraktionskraft som arbetsgivare.
Att sÀtta fingret pÄ problemet : en undersökning enligt grundad teori över anvÀndandet av databassystemet ECOS pÄ miljökontoret i Linköping
Vi har genomfört en undersökning pÄ miljökontoret i Linköping som ansÄg sig ha vissa problem med ECOS, ett databassystem som anvÀnds för Àrendehantering.Syftet med vÄr undersökning Àr att presentera en teori kring anvÀndandet av ECOS pÄ miljökontoret i Linköping samtidigt kommer vi att genomföra denna undersökning med grundad teori sÄ som Glaser beskriver den.Vi har valt att arbeta med grundad teori (GT) enligt Barney Glaser. Vi bestÀmde oss för att ha följande öppna frÄgestÀllning nÀr vi inledde vÄr undersökning:Hur anvÀnder sig de anstÀllda pÄ miljökontoret i Linköping av ECOS?Det datamaterial som vi har analyserat har bestÄtt av anteckningar över det som vi ansett vara vÀsentligt i intervjuer, observationer och dokument. Slutresultatet i en undersökning genomförd med GT blir en teori. En sÄdan teori beskriver inte data, den Àr grundad i data.Beskrivningen av problemomrÄdet och resultatet som kommit ur de data vi insamlat ligger till grund för den teori som vi anser kan fungera pÄ omrÄdet..
Varför individuella utvecklingsplaner?: ur förskollÀrare och lÀrares perspektiv
Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lÀrarna anser att de fÄtt genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer fÄr för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner Àr ett skriftligt framÄtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lÀrare, elev och förÀldrar dÀr alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lÀrare som har fÄtt kompetensutveckling och har haft en process i Àmnet under drygt ett Ärs tid. Av resultatet framgick att lÀrarna fÄtt en bredare förstÄelse för att förskollÀrare och lÀrare har lika tankar och problem över alla stadier, övergÄngarna och arbetet mot lÀroplanens mÄl underlÀttas, planeringen, lÀrararbetet, förÀldrasamverkan pÄverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.
Barnets bÀsta: Vad Àr meningen bakom orden, och kan rÀtt svar nÄs i det enskilda fallet innan beslut?
Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bÀsta? och förklara vilken svÄrighet dessa ord har i vÄr lagstiftning. Analysen har till största del inriktats pÄ barnets bÀsta vid förÀldrars tvister, och efterföljande beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rÀttsinformation har tagits fram och sedan tillÀmpas pÄ frÄgestÀllningarna genom en ingÄende tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar pÄ svÄrigheten att nÄ rÀtt svar i det enskilda fallet.
AnvÀndares instÀllning till anvÀndarmedverkan - en fallstudie inom Försvarsmakten
Vi har undersökt anvÀndares instÀllning till anvÀndarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Syftet var att ta reda pÄ vilka faktorer som kan anses pÄverka denna instÀllning, undersöka hur anvÀndarnas instÀllning förÀndras under projekttiden samt ta reda pÄ skillnader i instÀllning mellan civilt och militÀrt anstÀllda. Som grund för vÄr undersökning genomfördes en tolkande fallstudie inom Försvarsmakten. UtifrÄn en litteraturstudie identifierades motivationsfaktorer som lÄg till grund för vÄr analys. Till största delen anvÀndes intervjuer som datakÀlla, men Àven dokument, informella samtal och andra erfarenheter anvÀndes i studien.
Demokratiskt klarsprÄk : Demokratidiskursen i fo?rarbetena till spra?klagens 11 paragraf
Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.
projektering av portal för dokument och informationsflöde
Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.
Ett förĂ€ndrat klimat : Ăr Hallands kommuner redo?
Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sÄrbarhetsutredningen frÄn 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhÄllen klimat- och energipolitik dÀr man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförÀndringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger pÄ Hallands lÀn och arbetet dÀr med att möta klimatförÀndringarna och förbereda samhÀllet inför dessa, har man gjort nÄgot av det som utredningen och propositionen tar upp och slÄr fast? Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som frÀmst baseras pÄ intervjuer men till viss del Àven pÄ dokument frÄn de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika lÄngt i Hallands lÀn, vissa kommuner ligger relativt lÄngt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort nÄgot alls. En av de frÀmsta förklaringarna till detta, Àr enligt denna studie, i vilken utstrÀckning som man hittills drabbats av olika vÀderrelaterade hÀndelser..
Arbetsmiljöorganisation i byggbranschen
Ser man pÄ ett tio Ärs perspektiv, sÄ har det i genomsnitt en person i mÄnaden dött pÄ den svenska byggbranschen. MÄnga av dödsfallen beror pÄ organisatoriska brister, det kan exempelvis vara att man gjort otillrÀcklig undersökning av arbetstagarens erfarenhet eller bristfÀlliga skyddsronder. I en studie uppskattades det att ungefÀr 60 % av Europas olyckor inom byggbranschen var direkt eller indirekt pÄ grund av organisatoriska orsaker.I mitt projekt vill jag analysera hur ett byggföretag hanterar sin arbetsmiljöorganisation. Projektet Àr en fallstudie av hur företaget hanterade arbetsmiljöorganisationen i ett av byggprojekten. Vilket har genomförts av byggföretaget MTA Bygg och AnlÀggning.
Uppsala kommuns mÄlstyrning mot en ekologisk hÄllbarhet med tillÀmpning av gröna nyckeltal
Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio Är arbetat med miljöfrÄgor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns mÄlstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hÄllbarhet har vi valt att titta nÀrmare pÄ miljömÄlen BegrÀnsad klimatpÄverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi anvÀnt oss av Àr mÄlstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgÄngspunkterna för gröna nyckeltal.
Mot alla odds : En kvalitativ studie om tjejer pÄ yrkesinriktade program och deras motivation att studera vidare
Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..
Miljöbedömning av översiktsplaner ? en kvalitetsanalys
Ăversiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.