Syfte: Studiens syfte är att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som också är i behov av särskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mångetniskt verksamhetsområde (med betoning på förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frågeställningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska åtgärder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lärande och utveckling?Teori: I studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet grundläggande och detta är hämtad från poststrukturalismen. Tyngdpunkten läggs på vad som konstruerar upplevelser, tänkande, kännande och handlande i den språkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Mänskligheten står inför den stora utmaningen att stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären. För att samhället ska klara av omställningen till ett miljövänligt och hållbart samhälle behöver man vidta stora energibesparande åtgärder. Ingen samhällssektor lämnas oberörd. I den här rapporten undersöks hur elförbrukningen på ett medelstort företag, Pet-food i Norrfjärden, Piteå kommun, kan minskas. Resultatet baseras på en genomgång av relationshandlingar, tekniska dokument, intervjuer och mätningar på plats på företaget.

Denna studie handlar om mångfald i arbetslivet. Syftet med studien är att identifiera olikadefinitioner och förhållningssätt till fenomenet mångfald på arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats används för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mångfaldsplaner från olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar från DN och talarforumsamt en handbok om mångfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjälp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mångfald både på arbetsplatsenoch generellt i samhället. Studieresultat visar att det finns två skilda sätt att definiera mångfald på:1) i termer av människors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av människorsindividuella egenskaper och kompetenser.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Vid kalibrering av en radars antenn placeras radarn på ett vridbord som kan rikta in den mot en mast. På masten sitter ett kors som används som riktpunkt. Huvuduppgiften i examensarbetet var att skriva ett program i National Instruments programmeringsmiljö LabVIEW som kan ställa in vridbordet med en noggrannhet på 0,1 milliradianer. Programmet ska kunna användas som ett DLL (Dynamic-link library) i LabWindows/CVI där ett antal olika funktioner ska kunna anropas för styrning av vridbordet. Eftersom nästan all maskinvara är från National Instruments blev programmet väldigt lätt att skriva.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hållbar utveckling, spårväg och städers varumärke. Med utgångspunkt i europeisk planering har en fallstudie av städerna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de drivkrafter som ligger bakom byggandet av spårväg. I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att få en förståelse varför läget ser ut som det gör idag. En genomgång och förklaring av begreppet hållbarhet görs också samt en undersökning kring marknadsföring av städer och begreppet ?place branding?.

Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trädde i kraft den 1/5 2012. Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats. Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrågor som ett hot mot säkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument från riksdag och Försvarsdepartement. Jag har använt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen på världen till viss del sammanfaller med några av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har använt mig av en kvalitativ metod när jag har undersökt min frågeställning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frågeställning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget från att låta utvecklingsfrågor vara politicized till securitized..

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.