Sökresultat:
99 Uppsatser om Doktriner - Sida 6 av 7
Rysslands maritima doktrin 2001 ? En strategisk korpral?
Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika Doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen.
Svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument - en doktrinanalys
Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska Doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.
Organisk minröjning : ny förmåga eller teknisk vision? ; en studie av US Navy´s minröjningsförmåga efter Kuwaitkriget 1991
US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 på stora problem då de stod inför en motståndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjälp av sjöminor. Resultatet blev två min-sprängda fartyg och en inställd landstigningsoperation. Detta var inte första gången som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA håller nu på att transformera sin flotta från en renodlad ?Blue Water Navy? till att kunna uppträda i kustnära farvatten.
Principen om barnets bästa enligt Barnkonventionen och Föräldrabalken
MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen.
Utbildning mot vilseledning på operativ nivå
Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i Doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån.
JAS 39A Gripens interoperabla förmåga satt i en strategisk kontext
En viktig del av en nations säkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. På militärstrategisk nivå skapar en samordning av politisk målsättning,Doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militära strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige ägtrum. Sverige har därför förändrat sin säkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna användas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer.
Stridsuppgifters vara eller inte vara?
I såväl boken ?grundsyn ledning? som i alla våra fastställda eller utkast till Doktriner framgår att vierkänner oss till manöverkrigföringen med uppdragstaktik som ledningsmetod. Uppdragstaktikanger att högre chef skall ställa uppgift, tilldela resurser och sedan överlåta till den underställde attlösa tilldelad uppgift. Härvidlag är det intressant att se på hur just uppgifterna skall ställas. I dagensoch morgondagens krig är och kommer tempot i striden att vara högt varför kravet på ömsesidigförståelse i kommunikationen mellan chefer är stort.
Med ryggen mot väggen : En analys av den finska defensiven på Karelska Näset 1944
I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens Doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser.
Uppsalasiluetten : En studie kring ett landmärkes värde
Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande Doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.
Doktrin - Prövad kunskap?
Doktrin utgör en del av grunden till en nations krigföringsförmåga och skall i detta avseende ses somen normativ styrning med riktlinjer för nuet och den omedelbara framtiden. Doktrin skall såledesutgöra ett verktyg för militära chefer att hantera situationer som annars hade upplevts som mycketpressade och omöjliga att genomföra. För att så skall vara fallet måste en doktrin bygga på relevantunderlag baserad på omvärldsanalys samt de erfarenheter de väpnade styrkorna vunnit genomdeltagande i skarpa insatser, men även erfarenheter kopplade till övningsverksamhet och nationenshistoria och förutsättningar. En doktrin borde således ses som riktlinjer för handling baserat påkunskap. Är detta verkligen fallet? I Doktriner hävdas att de baseras på prövad kunskap.
Svenska amfibieförband - förmåga att genomföra internationella amfibieoperationer
Idag påtalar våra högsta militära chefer att grunden för Försvarsmakten är förmåga till att kunna genomföra väpnadstrid. Samtidigt påtalas det av samma chefer att våra insatsförbands ska ha samma förmåga nationellt sominternationellt. I denna uppsats analyseras den svenska marinen i allmänhet och amfibiekåren i synnerhet i dettaavseende. Har den svenska amfibiekåren förmåga till att genomföra en internationell amfibieoperation i krig därväpnad strid är i fokus?William S Linds teori (Linds teori) i Maneuver Warfare Handbook har haft en central roll i uppsatsen då den haranvänds som teorianknytning för att kunna besvara frågeställningarna.
Staden som vill något mer : en studie om Linköpings stadsbyggnadsideal
Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande Doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.
Bekämpning - ett sätt att tänka?
Beskriv befintliga förmågor inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Studera utveckling och trender inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Föreslå hur metoder och system för bekämpning kan utvecklas mot Målbild 2010.Det valda ämnesområdet indirekt bekämpning är ett sätt att tänka och ingår som en del i bekämpningsbegreppet. Uppsatsen visar att bekämpningsbegreppet (indirekt) behöver en gemensam definition som vilar på en grundlagd operativ doktrin. Då kan metoder utarbetas och system införas som ger de effekter som erfordras, så att framtida hotsituationer inom ramen för ett väpnat angrepp kan mötas.De vapensystem och metoder som införs år 2004-2010, bär inte fullt ut mot målbild 2010 och vision 2020.
Hur svenska internationella förbandschefer övas - och hur det svarar mot framtidens krav?
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sverige utbildar, tränar och övar förbandschefer införinternationella insatser och på vilket sätt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen är den förändrade omvärldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdå det är en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen är litteraturstudier av främst svenska men även norska Doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjänst eller varit delaktiga i högsta militärledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.Därefter har slutsatser från intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser från uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmåga.Resultatet visar att utbildning, träning och övning påverkar krigföringsförmågans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de två sistnämnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och träning av förbandscheferna före internationell insats.
Close Air Support i moderna operationer
De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som är normgivande idag. Konceptuellt innebärdetta att Doktriner och metoder måste utvecklas för att möta utvecklingen på dagens stridsfält. Denkonceptuella utvecklingen är förhållandevis billig jämfört med den tekniska, vilket innebär attförmågeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsättningarna som råder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt beväpnade och särskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nära anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare är utvecklade utifrån andra kravprofiler.