Sökresultat:
397 Uppsatser om Doktrin för luftoperationer - Sida 21 av 27
JAS 39C - markförbandens nye rotekamrat?
NÀr vi nu stÄr inför en ominriktning i Försvarsmakten mot ett insatsförsvar kommer förband och organisationstÀllas inför nya utmaningar och uppgifter. För flygvapnet kan detta stÀlla till en del problem i och medatt materielplanen Àr lÄngsiktig och tiden frÄn beslut om anskaffning till implementering av nya system oftaÀr lÄng. Detta Àr inte fallet med politiska mÄlsÀttningar vilka kan vara mycket förÀnderliga och Àndra inriktningfrÄn ett försvarsbeslut till ett annat. NÀr den politiska inriktningen för Flygvapnets förmÄga till internationellainsatser nu Àven innefattar förmÄgan till flygunderstöd till Nordic Battle group, har dÄ Flygvapnetmed JAS 39C som verkanssystem möjlighet att genomföra direkt flygunderstöd i moderna internationellakonflikter?Syftet med denna uppsats har varit att analysera om JAS 39C, med tillhörande vapen-, sensor- och kommunikationssystem,uppfyller de krav som stÀlls pÄ ett flygsystem vid genomförandet av DFU i en internationellinsats.
Begreppet vÀsentlig betydelse ? sÀrskilt i förhÄllande till köparens undersökningsplikt och sÀljarens upplysningsplikt
I samband med fastighetsaffÀrer har ansvaret mellan parterna delats upp sÄ att köparen ansvarar för faktiska fel medan sÀljaren svarar för andra typer av fel. Köparen har dessutom en lÄngtgÄende undersökningsplikt för fel som denne inte har möjlighet att senare pÄkalla mot sÀljaren. SÀljaren har Ä sin sida en upplysningsplikt som dock inte Àr generell utan omfattar endast vissa fall. I samband med domen i NJA 2007 s 86 kom frÄgan om felets vÀsentliga betydelse för köparen och sjÀlva köpet som sÄdant upp. TyvÀrr gjorde HD ingen utförligare utredning av vad som skulle bedömas eller omfattas av begreppet.Till följd av att rÀttpraxis saknar en utförlig förklaring kring vad som ska omfattas av begreppet vÀsentlig betydelse trots att det vid flera tillfÀllen anvÀnts i bÄde rÀttspraxis och doktrinen har detta utgjort grunden för den hÀr uppsatsen.
En modernare rÀttegÄng: analys av reformens konsekvenser, rÀtten till överprövning samt domstolarnas IT-utveckling
Den 1 november 2008 trÀdde rÀttegÄngsbalksreformen ?En modernare rÀttegÄng? i kraft. Reformen innebar en rad Àndringar i rÀttegÄngsbalken och pÄverkade rÀttegÄngsprocessen pÄ en mÀngd olika omrÄden. Syftet med denna uppsats var att undersöka just hur dessa Àndringar pÄverkade rÀttegÄngsprocessen. För att arbetet inte skulle bli för omfattande avgrÀnsades undersökningsomrÄdet till rÀtten till prövning i högre instans i tvistemÄl samt de tekniska hjÀlpmedel som kan anvÀndas i en rÀttegÄng.
HFD:s Peru-domar : Fo?rha?llandet mellan skatteavtal och intern ra?tt
Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.
Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalets bestÀmmelser gÀllande pensioner : En undersökning av bestÀmmelsernas förenlighet med den fria rörligheten för personer samt skatteförmÄgeprincipen
MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.
Att arbeta med pedagogisk dokumentation i förskolan : En studie om pedagogers syn pÄ arbetet med pedagogisk dokumentation som utvÀrderingsverktyg i förskolan
Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.
ĂgarförĂ€ndringar i underskottsföretag : skillnaden mellan kapitaltillskott och direktförvĂ€rv
Uppsatsen behandlar de regler som finns runt ÀgarförÀndringar i underskottsföretag i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna faststÀller vad som hÀnder nÀr ett underskottsföretag byter Àgare och förhindrar att underskottsföretagens underskott missbrukas.NÀr ett företag gÄr med förlust kan underskott sparas tills företaget gÄr med vinst. Det gör att underskottsföretag, företag med sparade underskott, Àr attraktiva för vinstgivande företag. Vinstgivande företag kan genom koncernbidrag flytta sin vinst till underskottsföretag och pÄ sÄ vis undvika ett vinstresultat och dÀrigenom undvika skatt.
Arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans skyldigheter för arbetslivsinriktad rehabilitering : en rÀttsvetenskaplig studie
Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,FörsÀkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anstÀllda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmÀn försÀkring. Irehabiliteringsansvaret ingÄr sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning nÀr den anstÀllde varit helt eller delvis borta frÄn arbetet under en tid.Arbetsgivaren har Àven ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att pÄ sÄsÀtt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsÀtta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmÄga.Utredningen ska sedan lÀmnas till FörsÀkringskassan inom Ätta veckor.
UtlÀmnande av uppgifter inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd - En studie av de möjligheter som sekretesslagen ger personalen inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd att lÀmna ut uppgifter
Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande pÄ vÀrldshandeln. EU: s 25 medlemsstater Àr alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen Àr det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut pÄ jordbruksomrÄdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus pÄ jordbruksfrÄgor som denna förhandlingsrunda innebÀr. Jag kommer att ingÄende behandla de EG-rÀttsliga förutsÀttningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhÄllanden som denna kompetensfördelning resulterar i. MÄlet med uppsatsen Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrÄn det juridiska regelverk och de rÀttsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.
Det allmÀnnas skadestÄndsansvar vid underlÄtenhet : En studie av Landskrona--?domens effekter
I mars 2013 avkunnades den sĂ„ kallade Landskrona-domen. Domen handlar om en 13-Ă„rig flicka som i december 2002 anlade en brand som ödelade ett Ă
hlénsvaruhus i Landskrona. Skadorna uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Flickan kom frÄn svÄra hemförhÄllanden och hade en lÄng historik av placeringar pÄ olika vÄrdhem samt pÄ barn- och ungdomspsykiatrin i Lund. Vid tillfÀllet för branden var flickan omhÀndertagen enligt LVU av socialnÀmnden i Landskrona kommun, men tillfÀlligt placerad hos sin mor.FörsÀkringsbolagen If SkadeförsÀkring och Zurich stÀmde Landskrona kommun och yrkade ersÀttning motsvarande den försÀkringsersÀttning bolagen utgett med anledning av branden.Högsta domstolen avgjorde domen till försÀkringsbolagens fördel och stÀller i domskÀlen frÄgorna kring underlÄtenhetsansvar samt beviskrav och bevisbörda vid sÄdan typ av ansvar pÄ sin spets.
Begreppet "Annan fördelningsnyckel" : Offentlig upphandling och modeller för avrop frÄn ramavtal
Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehÄller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur kontraktstilldelning, sÄ kallade avrop, ska göras utifrÄn denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen Àr sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rÀttslÀget kring detta Àmne Àr relativt outrett samt att klargöranden pÄ detta omrÄde Àr av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en sÄ kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem frÄn varandra. HuvudföremÄlet för uppsatsen Àr begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rÀttslÀget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rÀttsfall dÀr denna avropsmodell har tillÀmpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning Àr en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar Àr alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det Àr tillÄtet att anvÀnda andra fördelningsnycklar Àn rangordning i ramavtal med alla villkor faststÀllda och det finns Àven ett behov, pga.
LokalhyresgÀstens konkurs : sÀrskilt angÄende ansvaret för kostnader för ÄterstÀllning av hyreslokal
Problemformulering: Den huvudsakliga frÄga jag stÀllt mig inför detta arbete Àr:"Skall kostnaden för att ÄterstÀlla den av konkursgÀldenÀren förhyrda lokalen betraktas som en fordran för vilken konkursboet Àr betalningsansvarigt, eller skall kostnaden fÄ göras gÀllande i konkursen av hyresvÀrden - och i sÄdant fall som en prioriterad eller oprioriterad fordran ?"Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att klargöra om kostnader för ÄterstÀllning av en lokal skall ses som en massafordran eller en konkursfordran samt om, för det fall den kan göras gÀllande i konkursen, hyresborgenÀren har förmÄnsrÀtt för sin fordran.Metod: Jag har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, rÀttspraxis och doktrin inom omrÄdena hyresrÀtt och obestÄndsrÀtt, med bÀring pÄ min frÄgestÀllning, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en grund för mina slutsatser inom ett delvis oreglerat omrÄde.AvgrÀnsningar: Jag har begrÀnsat mitt arbete till att omfatta endast svenska juridiska personers konkurs intrÀffade i Sverige. Vad gÀller hyreslÀgenheter har jag endast tagit upp frÄgor rörande lokaler förhyrda för bedrivande av hyresgÀstens nÀringsverksamhet.Resultat: Kostnaderna för ÄterstÀllning av lokal Àr en fordran som hyresvÀrden fÄr göra gÀllande i konkursen. I den mÄn fordran ryms inom ett beloppmotsvarande tre mÄnadshyror exklusive mervÀrdesskatt, Àr hyresborgenÀren berÀttigad till förmÄnsrÀtt för sin fordran. TrÀder konkursboet in i hyresavtalet kommer dock samtliga avtalsförpliktelser att omfattas av massaansvar för boet eftersom rÀtt till partiellt intrÀde saknas i svensk rÀtt.
Personlig integritet i arbetslivet : Arbetsgivarens möjlighet till kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning
SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.
Immateriella tjÀnster: en övergripande bild av omrÄdets regelverk
RÀttsomrÄdet immateriell rÀtt innehÄller Àmnet immateriella tjÀnster. Dessa tjÀnster tillhör en komplex skala olika tjÀnster. Dessa skall först och frÀmst skiljas ifrÄn materiella tjÀnster, vilket innebÀr tjÀnster som har anknytning till lös sak, tillexempel försÀljning. Ett exempel pÄ en immateriell tjÀnst Àr advokatuppdrag. Det som kÀnnetecknar immateriella tjÀnster Àr just att de skiljer sig ifrÄn materiella tjÀnster.
GrannelagsrÀtt
FastighetsÀgares relation till varandra som grannar varierar i hög grad, mÄnga Àr ?goda grannar? och har en bra relation tillskillnad frÄn andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrÀttslig tradition sa man förr, med tanke pÄ vad som Àr skÀligt att tÄla, att grannen fÄr stÄ ut med Ätskilligt av mig för jag Àr skyldig att stÄ ut med detsamma frÄn hans sida. Man tillÀmpade sÄledes ett slags kompensationstÀnkande. HÀnsynsprincipen Äterfinns lagfÀst i Jordabalkens 3 kap.