Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och tillvaro används för att diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation.

Within the literature and film sciences there are clear models of storytelling and methods of creating a good story. In the game industry it's more difficult because the games are often non-linear, and games are a less established medium than the other two. With this study our purpose was to examine game developers and methods they used when creating a videogame, with focus on storytelling. Four interviews were made with representatives from four different videogame companies in Sweden. The information from the interviews was put in relation to theories regarding the structure of videogames and an established model for creating videogames.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter..

Känslan och trovärdigheten en animerad karaktär i film eller spel förmedlar är viktig för ett bra resultat. Denna känsla och trovärdighet är dock något som är svårt att nå fram till. Med hjälp av teorier från en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det går att lättare hitta fram till en bra karaktär. Åtta gångcykler har skapats utifrån Labans åtta rörelsekaraktäristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gångcykler har sedan använts för att besvara frågeställningen om det med en neutral figur går att visa på karaktär, endast genom rörelser.

Denna slutreflektion beskriver arbetet med att designa soundtracket till filmen Ont blod, en novellfilm som spelades in på Gotland hösten 2010 av Andersson/Wilén produktion. Vårt arbete har varit postproduktionen av allt ljud, inklusive musikkomponering. Syftet med arbetet var att testa och jämföra de två metoder av surroundmixning (direct/ambient och direct-sound all round) för film som Holman (2008) beskriver, för att sedan välja den som passar vår produktion bäst. Reflektionen är skriven i två delar. Den första delen handlar om produktionen i sin helhet och om projektplanen. Vi går sedan in på arbetsprocessen och beskriver utförligt varje del av arbetet inklusive tillämpningen av de två metoderna för surroundmixning.

I Japan är s.k. rollspråk, dvs. stereotypt språk kopplat till en viss typ av karaktär, vanligt i material riktat till barn, såsom barnfilmer. Trots att rollspråk som forskningsområde är relativt nytt finns ett antal studier som behandlar rollspråk i litterära översättningar, undertextningar och dubbningar till japanska. Få eller inga har dock jämfört hur rollspråket påverkar karaktäriseringen dels i undertexterna, dels i dubbningen av en och samma film.Denna uppsats analyserar japansk undertextning och dubbning av den svenska barnfilmen Du är inte klok Madicken och finner att båda versionerna använder rollspråk på ett liknande sätt för att förenkla karaktäriseringen och framhäva de kvinnliga karaktärernas femininitet genom bl.a.

The aim of this study was to investigate people?s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer porträtteras inom amerikanska populärfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film ämnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer är ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som använts för att närmare kunna genomföra analysen är kvalitativ innehållsanalys.

Denna rapport beskriver arbetet med framtagandet av ett informationsfilmskoncept, och utifrån det, produktionen av en film i en kort och en lång version. Konceptet skulle vara bra anpassat för att i framtiden ha möjligheten att utvecklas för andra medier såsom internet och multimediaprogramvara. Arbetet utfördes åt Access Marketing AB som är ett etablerat företag inom mediebranschen. Företaget arbetar bland annat med trycksaker, webbdesign och reklamfilm och filmens syfte skulle vara att presentera företagets kompetenser inom videoproduktion. Filmen var sedan tänkt till att användas för att attrahera potentiella kunder till företaget, vilka oftast representeras av högt anställda, exempelvis marknadsföringsansvariga, inom olika företag eller koncerner.Arbetet följde ett traditionellt arbetssätt för videoproduktion med start i en teoretisk fas bestående av analys, idéarbete och manusarbete för att sedan gå till en praktisk fas med genomförandet genom videoredigering, 3D-animering, effektredigering, komposition och ljudredigering.

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media.Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med detta kandidatarbete var att framställa en analysmetod för dekonstruktion av ljuddesign i film. Målet med analysmetoden var att skapa ett förhållningssätt för ljuddesigners som gör det enklare att lära sig från ljudläggningar och genom övning eventuellt kunna bidra till ett mer avancerat sätt att tänka på vad ljud kan göra i en filmproduktion.Metoden är tänkt som ett stöd för blivande ljuddesigners som lärt sig tekniska kunskaper men kämpar med den kreativa biten där problemen inte har lika konkreta lösningar. Metoden är också tänkt som ett supplement till mer erfarna ljuddesigners för övning på sina kunskaper ellerförbättring av deras egen process.Vi tycker metoden nådde upp till de målen, men den visade sig också vara mer flexibel än så. Genom applicering av metoden inför arbete med vår gestaltning där vi ljudlade ett filmklipp blev designprocessen mycket enklare att komma igenom. Vi tror därför att en metod som vår kan vara en viktig del i att få in ljud tidigare i en filmproduktion..

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning är för att få en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta då genom att kolla på likheter/ skillnader mellan lärares och elevers offentliga syn för skapandets förmåga i skolvärlden, men även också utifrån den lästa litteraturen. Metod: Min studie grundar sig på strukturerade intervjuer där jag valt att intervjua lärare samt elever för att få en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsområdet varit väldigt begränsat och endast tio intervjuer ägt rum kommer jag att inte dra några generella slutsatser. Jag har funnit att det är viktigt att både som lärare och elev ta sitt ansvar på allvar för att skapa en miljö som är stimulerande med goda förutsättningar för ett kreativt arbete.