I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

SprÄkstörning Àr ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstÄr genom livet men Àndra karaktÀr över tid. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sprÄkstörningen Àr ett handikapp för barn i Älder 4 - 16 Är i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras pÄ intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har Àven undersökt uppfattningen hos förÀldrar till barn i sprÄkklass med hjÀlp av enkÀter. Resultatet av vÄra intervjuer bekrÀftar de erfarenheter vi sjÀlva har frÄn arbete med sprÄkstörda barn. En sprÄkstörning Àr ett socialt och kommunikativt handikapp.

För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den pÄ nÄgon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstÄ situationer dÀr det kan upplevas som att assistenten inkrÀktar pÄ brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar Àven att assistenten kan variera, hÄlla en balans mellan nÀrhet och distans, samt att stödja och stÀlla krav efter vad situationen krÀver. En av de huvudsakliga frÄgestÀllningarna i detta examensarbete Àr huruvida personliga assistenter har ett behov av att fÄ prata med nÄgon om sitt arbete, dÄ mÄnga bÄde arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön Àr ocksÄ av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrÄn.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.

Denna uppsats avser att, utifrÄn en samhÀllsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjÀnsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens vÀrdegrunder paralellt med de centrala utgÄngspunkterna inom de nyliberala förÀndringar som kommit att prÀgla den offentliga sektorn under de senaste tre Ärtiondena och gÄr under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens pÄverkan pÄ bÄde kommun, socialtjÀnst och den enskilde handlÀggaren och brukaren. Den enskilde handlÀggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrÄn teorier om grÀsrotsbyrÄkratens möjlighet att pÄverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhÄllningssÀtt och synsÀtt som inrymmer New Public Management.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..