RÀdsla för brott inverkar negativt bÄde pÄ ett individuellt plan och pÄsamhÀllsnivÄ och ses dÀrför som ett aktuellt samhÀllsproblem. Tidigare forskninghar funnit att Àldre, trots att de tillhör en grupp som har lÄg risk att utsÀttas förbrott, ÀndÄ uppvisar en hög grad av rÀdsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som Àr associerade med Àldres ökade rÀdsla för brott Àr intesamstÀmmig. Syftet med studien var att undersöka Àldres rÀdsla eller orÀdsla föratt utsÀttas för brott i bostadsomrÄdet eller hemmet, samt att undersöka ÀldresrÀdsla eller orÀdsla för att utsÀttas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 Àldre i Sundsvall mellan 58 och 94 Är.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.

VĂ„rterminen 2006.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

The thesis Den ?fria? rörligheten aims to give deeper knowledge to the notion of social sustainable mobility. My previous knowledge within the subject is focused around mobility being biased and therefore gaining particular groups of actors within society and leaving others worse off. Therefore I chose to do a critical analysis of social sustainable mobility and more precisely show which problems that exist and why.To start with, I have created a framework for social sustainable mobility, from which I have looked at the empirical material. The general empirical material is mostly based on mobility in Sweden also a more specific study is made of the Öresundregion.

Syftet med studien Àr att belysa hur Àldre mÀnniskor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förstÄelse om Àmnet, anvÀndes semistrukturerade intervjuer och nÀtverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 Är, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn den tidigare forskningen om Àmnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshÀndelser.

HÀlsoinspiratörer anvÀnds som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hÀlsofrÀmjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvÄrdsaktiviteter pÄ arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att pÄ ett frÀmjande sÀtt hÄlla medarbetarna friska för att kunna fortsÀtta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte Àr att undersöka hur hÀlsoinspiratörerna uppfattar sina förutsÀttningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hÀlsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgÄr frÄn hur socialt stöd frÄn bÄde chef och kollegor pÄverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hÀlsofrÀmjande ledarskap som en form av stöd för hÀlsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgÀnglighet och legitimitet kan ge pÄverkan pÄ individers uppdrag.Studien Àr kvalitativ dÀr intervjuteknik har valts som metod. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer dÀr aktiva hÀlsoinspiratörer frÄn en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har stÀllts mot min teoretiska referensram för att fÄ en djupare förstÄelse kring resultatet.Resultatet frÄn studien visade att vare sig det gÀller chefens eller kollegors stöd sÄ har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hÀlsoinspiratörernas uppfattningar.

Finns det nÄgon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollÀrare? Stress hos lÀrare kan definieras som en kÀnsla av ilska, spÀndhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mÄr de som har jobb med höga krav, lÄg kontroll och dÄligt socialt stöd sÀmst pÄ jobbet. En kvantitativ studie har gjorts dÀr enkÀter delats ut till lÀrare pÄ förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jÀmfördes sedan med data frÄn en större ort i Sverige.

Bakgrund: Code of Conduct Àr ett verktyg som anvÀnds i syfte att förbÀttra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör omrÄden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrÄgasÀtter huruvida företag anvÀnder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag anvÀnder den för att göra gott i samhÀllet. Det finns svÄrigheter att sÀkerhetsstÀlla att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna.Syfte: Syftet Àr att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstÄr vid avsaknad av efterlevnad.Metod: Studien Àr av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet !2014:36.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.