Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka nÀr det gÀller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr tre mÀn och tre kvinnor med MS i Äldrarna 30-69 Är intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad frÄn mÀn dÀr det fanns större varians i svaret pÄ frÄgan. MÀnnen i undersökningen anvÀnde sig till nÄgot större del Àn kvinnorna av problemfokuserad coping och nÀmnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjÀlpte dem att utföra nödvÀndiga sysslor. Medan kvinnorna till nÄgot större del anvÀnde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

A new generation has entered the labour market. The group is presented as Generation Y andis described as egocentric, spoiled, unloyal and money oriented. Lecturer advice companieson how to understand and lead this new generation. The advisement creates stereotypicalcharacteristics of the group, which then reflects on the generations own identity development.But aside the stereotypes that are created on the labour market, the generation puts a lot oftheir spare time into volunteer work, which is seen as altruistic. This gives us a contradictoryportrayal of the new generation.The purpose of this paper is to understand the factors that contribute to the voluntary work ofGeneration Y and how the group experiences their own commitment.

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

Denna studie gjordes för att ta reda pÄ hur verksamma idrottslÀrare i Malmö ser pÄ sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslÀrare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottslÀraren med sin undervisning? Om möjligheten till förÀndring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsÀttningarna i stadsdelen pÄverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta Àmne Àr de olika arbetsförhÄllanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att fÄ en bra inblick i detta Àmne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lÀrare verksamma i Malmö stadsdelsomrÄden med olika ekonomiska förutsÀttningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrÄn litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner pÄ ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet Àr att förstÄ hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som Àr genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tÀnker om att vara flicka eller pojke nÄs ny kunskap om genus. Teoretiska utgÄngspunkter Àr genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp Àr genusifiering, socialisation och plats.

MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lagen om introduktionsersÀttning ger möjligheter till ökat sjÀlvbestÀmmande och dÀrmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersÀttning för flyktingar och vissa andra utlÀnning-ar. HÀr redovisas Àven definitionen av vem som ses som en flykting och nÄgra korta bestÄnds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism dÀr vi urskiljer sjÀlvbestÀmmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger pÄ intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Studiens syfte Àr att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta pÄverkar deras vÀlbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas pÄ delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsstÀllelse i sin position. Undersökningen pekar pÄ att mellancheferna har de resurser som krÀvs för att de ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstÄnd av vÀlbefinnande för mellancheferna i undersökningen.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera förÀndring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klÀdföretag för Ären 2000 till 2010. Vidare Àmnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att pÄverka detta.FrÄgestÀllningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömÀssigt ansvar förÀndrats inom H&M mellan Är 2000 och 2010?- Hur kan ovanstÄende förÀndring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrÄn legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats anvÀnds legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som pÄverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats Àr hÀmtad ur H&M:s Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för Ären 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrÄn den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förÀndrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förÀndringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv dÀr CSR har blivit en allt viktigare del.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 Är bor pÄ ett Àldreboende. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa. HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande Àven vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för mÀnniskor i Ärhundrade. Hundar Àr ett av de djur som förekommer inom vÄrden och pÄ Àldreboende.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingÄr i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lÀrare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lÀrare.

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett Àmnesöverskridande arbete pÄ industriprogrammet med inriktning mot TrÀteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Àmnesöverskridande arbete. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som bestÄr av fyra lÀrare, pÄ ett industriprogram sÄg pÄ ett sÄdant arbete. Jag har Àven intervjuat platschefen för att fÄ skolledningens syn pÄ Àmnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att förutsÀttningarna finns för ett Àmnesöverskridande arbete. De jag intervjuade sÄg positivt pÄ möjligheterna för ett Àmnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna sÄg har med tid och samordning att göra.