Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete pÄ, samt att jÀmföra vad kristeorier och krisgrupper sÀger att en mÀnniska i kris behöver. Vi utgÄr frÄn forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstÄnd, det vill sÀga kristeorier, med det faktiska tillstÄndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhÀllet. För att uppnÄ syftet anvÀnds en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fÀltsekreterare, skolkuratorer samt diakoner frÄn tre olika kommuner.

IT-arkitekterna Àr ett företag under utveckling och dÄ det sett att socialamedier i dag har stor inverkan pÄ mÀnniskor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mÄn det Àr möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sÀtta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier Àr dÄ text,bild och ljud anvÀnds för att kommunicera via Internet. Med hjÀlp avbland annat teorier om socialt nÀtverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade pÄ attpersonalen eftersöker stÀrkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omstÀndigheterna pÄverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten pÄverkar jobbcoachen. UtifrÄn en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar pÄ ett företag i Sverige för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. VÄr slutsats Àr att jobbcoachernas emotionella arbete pÄverkas av interaktionen med arbetssökande dÄ de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande dÀr jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna Àr ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer dÀr gruppen delar samma sinnesstÀmning.

Det talas ofta om vilket jÀmstÀllt samhÀlle Sverige Àr och hur lÄngt vi har kommit nÀr det gÀller kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa förestÀllningar om kvinnor och mÀn fortfarande Àr vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrÄn kön. Vi undrade dÀrför hur medvetenheten om genus och jÀmstÀlldhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser pÄ den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrÄn kön. VÄra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna Àr vÀldigt ojÀmn och bristfÀllig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svÄrigheter i att arbeta med dessa frÄgor gentemot klienterna.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering Àr att ge vÀgledning i möten med andra mÀnniskor dÀr en snabb personbedömning kan underlÀtta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstÄnd kan förbÀttras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det Àr socialt accepterat att ogilla, alltsÄ om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid LuleÄ tekniska universitet, ingick i ett experiment dÀr affektmanipulation, personbedömning och sjÀlvskattning av affekttillstÄndet gjordes med hjÀlp av enkÀter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvÀrtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev Ànnu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det Àr socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna pÄvisades ingen ökning av den negativa affekten..

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bĂ€sta komma i frĂ€msta rummet vid alla Ă„tgĂ€rder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt FörĂ€ldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bĂ€sta vara avgörande för alla beslut om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Syftet med denna studie var att genom rĂ€ttsfall visa hur barnets bĂ€sta beaktas i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge i domstol, enligt FörĂ€ldrabalken, och hur detta förhĂ„ller sig till Barnkonventionens krav pĂ„ barnets bĂ€sta. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet fĂ„r i vĂ„rdnads -, boende och umgĂ€ngesfrĂ„gor samt hur barnperspektivet beaktas i rĂ€ttsfall utifrĂ„n FörĂ€ldrabalken och Barnkonventionen.

Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.