Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrÄn anvÀndarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebÀr att ta hÀnsyn till anvÀndaren, nÀrmare bestÀmt ÄskÄdliggöra hur en sÄdan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras pÄ teorier om placering och om olika anvÀndargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i HÀssleholms stadskÀrna och det arbete som ÄskÄdliggörs Àr framstÀllandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig pÄ en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgÀnge och aktivitet.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur vÀgledare pÄ fristÄende gymnasieskolor i tvÄ lÀn i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi pÄ hur skol- och syvkulturen kan pÄverka deras arbete men Àven hur arbetsorganisationen inom skolan pÄverkar deras arbetssÀtt. Tanken bakom vÄr studie bygger pÄ det vÀxande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhÀllet. Tidigare forskning inom detta omrÄde Àr nÀst intill obefintlig dÄ denna skolform Àr en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det Àr att arbeta som vÀgledare pÄ en fristÄende gymnasieskola.

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.

För att en organisation ska fungera mÄste kommunikationen fungera, för mÄnga organisationer och företag har intranÀtet blivit en av de primÀra kommunikation- och informations kanaler. Ett intranÀt stöder frÀmst nedÄtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen gÄr framÄt och nya höjder nÄs för vad som Àr tekniskt möjligt att göra. SkellefteÄ kommun Àr en organisation som valt att förnya sitt intranÀt och skapa ett nytt socialt intranÀt, det sociala intranÀtet skiljer sig frÄn sin föregÄngare genom att det inte enbart bestÄr av statisk information utan det Àr kommunikativt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning anstÀllda inom SkellefteÄ kommun har om organisationens nya sociala intranÀt samt hur de anvÀnder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

I den hÀr kandidatuppsatsen behandlas organisationsfenomenet CSR (Corporate Social Responsibility) och hur det tar sig uttryck hos tvÄ företag i klÀdindustrin, nÀmligen Lindex och Dem Collective. Lindex Àr ett traditionellt börsnoterat klÀdföretag som Àr verksamt i en rad olika lÀnder. Dem Collective, dÀremot Àr ett litet Göteborgsbaserat företag med ett starkt ekoetiskt tÀnkande. Vi granskar dessa tvÄ företags tillverkningskedja för att fÄ klarhet i vilka ÄtgÀrder som tas för att sÀkerstÀlla en socialt, etiskt, miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar tillverkning. Vi undersöker ocksÄ huruvida dessa ÄtgÀrder stÀmmer överens med företagens CSR-idoelogi, dvs.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som Àr viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhÄllningen inom mÄlgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhÄllning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar pÄ dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 mÀn och 50 kvinnor, i Äldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr baserat pÄ QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).

Företag har idag en stor press frÄn olika intressenter i samhÀllet pÄ att vara bÄde vinstdrivande och ta socialt och miljömÀssigt ansvar. Elbolag Àr speciellt pÄverkade dÄ de opererar i en bransch dÀr miljöfrÄgor har ett stort utrymme. Det Àr sÄledes intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen pÄ den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat pÄ de ökade pÄtryckningarna frÄn intressenter över tid. PÄ vilket sÀtt kan vi se en förÀndring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete frÄn och med det att de började hÄllbarhetsredovisa Är 2001 fram till idag? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utfört en fallstudie dÀr vi analyserat Vattenfalls samtliga hÄllbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor pÄ Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur livet förÀndras hos patienter som fÄtt genomgÄ en stomioperation. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades under de tre huvudrubrikerna sexualitet, psykologiskt samt socialt. Resultatet visade att patienter med stomi har stort behov av information och stöd frÄn nÀrstÄende. Den egna kroppsbilden pÄverkas mycket visade mÄnga studier.