Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Bakgrund: När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten.

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens.