Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsDjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsDjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsDjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

Nedskrivna regler om skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hästägaren som konsument. Vi har valt att belysa detta genom att titta på beslutsprocessen för högengamangsprodukter och tjänster. Metod: Två olika metoder har använts som grund till uppsatsen. Den ena metoden består av ett kvantitativt tillvägagångssätt genom ett elektroniskt frågeformulär utlagt på internetsidor för hästägare. Den andra metoden utgörs av intervjuer med kunniga personer inom häst¬branschen.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, Djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga Djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

På Island finns många gamla traditioner. Jordbrukare har under lång tid använt sig av allmänningar för att låta Djur beta på under sommarmånaderna. Allmänningarna spelar också en stor roll för det isländska kulturarvet. Den viktigaste händelsen i samband med allmänningen är den årliga fårskiljningen. Fårskiljningen äger rum på hösten och då är nästan varenda person i bygden inblandad på ett eller annat sätt. Man delas upp i olika arbetslag för att hämta hem fåren från allmänningarna som är belägna i fjällen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd på norra Island, närmare bestämt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

Till år 2010 ska allmänna platser och lokaler vara tillgängliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsättningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. Tillgängligheten påverkas bland annat av fysiska miljöhinder och är av intresse för arbetsterapeuter då dessa arbetar med att ändra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrån gällande lagar och rekommendationer för tillgänglighet kartlägga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i Vårdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. Utifrån en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Interaction is an important part of children?s development. The school is a main arena in which children learn to interact, mainly through their playing. This study aims at investigating the role of interaction in a leisure school didactic setting. The aim of the study is to gain a better understanding for how the pupils develop though use of social interaction.

Då Djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper Djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre Djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge Djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med berikning är att hjälpa Djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänkervart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt?Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar Djur, våldtäkter, krig, att viskiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag somkvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning.Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen medyrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av defrågor jag ville ge mig själv svar på.Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även Djurets ålder, kön och Djurkategori påverkar marmoreringen.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga Djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?     This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities..