Användningen av biomarkörer inom medicin är ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och fatta terapetiska beslut. Surfaktant protein D (SP-D) har visat sig vara en lovande biomarkör för perifera lungsjukdomar på humansidan och har därför även börjat studeras inom veterinärmedicinen. Surfaktant protein D är ett relativt lungspecifikt protein och produceras främst i perifera delar av lungorna, f.f.a av claraceller i bronkioler och typ II pneumocyter i alveoler. Det fungerar som ett akutfasprotein med liknande egenskaper som kollektiner och är därför viktigt för medfödda immunförsvaret. Förutom detta har det också visat sig vara grundläggande för normala lunghomeostasen genom att utgöra en beståndsdel i surfaktant. Mekanismerna bakom dess funktion i lungan är dock inte helt klarlagda. Eftersom SP-D är så basalt för lungan påverkas det ofta kraftigt vid perifera lungskador.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Animals in zoos live in small enclosed areas. If a pathogen is introduced to the zoo, the animals are extremely vulnerable. The highest risk of introducing new pathogens occurs when new animals are introduced to the collection. Therefore it is essential that zoos have a protocol in place for disease prevention. This review has studied literature on the subject of disease prevention protocols when translocating animals between zoos.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Mjältbrand är en sjukdom som drabbar både människor och Djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötåliga sporer. De kan överleva i jorden i många år och när rätt förutsättningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . Mjältbrand, eller antrax förekommer världen över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur man hanterat olika mjältbrandsutbrott i industrialiserade länder och vilka lärdomar vi kan dra av det i Sverige, där vi dessutom är styrda av epizootilagen.

Älgstammen har stor betydelse för jägares rekreation, turism och som livsmedel. För att älgstammen ska vara en hållbar naturresurs i längden krävs en välfungerande reproduktion. Under hösten 2011 har reproduktionsorgan tillsammans med ytterligare material och data från 90 älghonDjur samlats in från Fyringens älgtilldelningsområde i Jämtlands läns. Insamlingen gjordes under två perioder, tre veckor i september (5 - 24/9) samt från 10 oktober till början av november. Uppehållet gjordes under den 2-veckorsperiod, det så kallade ?brunstuppehållet?, (25/9 ? 10/10) då jakt ej är tillåtet.

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och Djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadeDjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttoDjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesDjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra Djur lockas dit.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husDjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med Djur.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och Djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan Djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Afrikansk svinpest (ASF) är en hemorrhagisk sjukdom orsakad av ett virus tillhörandefamiljen Asfarviridae genus Asfivirus. Sjukdomen kan drabba både tamgrisar och vildsvin ochsmittar via indirekt eller direkt kontakt mellan smittade Djur men även via vektorer.Sjukdomen beskrevs för första gången i Kenya på 1920-talet och har sedan mitten av 1900-talet spridits även utanför Afrika. 2007 spreds smittan till Georgien och därifrån vidare tillRyssland och resten av Kaukasusregionen. Detta har ökat risken för en introduktion av ASFtill EU.Då viruset kan spridas på flera olika sätt kan olika riskfaktorer för spridning identifieras.Detta är dels antropogena riskfaktorer som förflyttning av smittade Djur och Djurprodukter,utfordring med matavfall, personal, transportfordon och typ av Djurhållning. Riskfaktorerutöver de som påverkas av människan är närvaro av vektorer samt förekomst av smittan hosen eventuell vildsvinspopulation.Flera studier har uppskattat sannolikheten för en spridning av smittan till EU.

Q-feber är en endemisk zoonossjukdom som förekommer i hela världen med undantag av Nya Zeeland. Sjukdomen orsakas av den gramnegativa intracellulära bakterien Coxiella burnetii som är mycket motståndskraftig i miljön och kan spridas i aerosoler via vind och damm. Flera olika Djurslag kan drabbas av Q-feber men nötkreatur, får och getter samt husDjur som hund och katt är de främsta källorna till humana infektioner. C. burnetii kan hos Djur ge upphov till reproduktionsstörningar som t.ex.

Rabies är en virussjukdom som smittar via saliv och orsakar hjärnhinneinflammation hos drabbade individer. Om viruset inte behandlas innan symptom bryter ut leder sjukdomen ofrånkomligen till döden. Rabies orsakar stora problem världen över, men jag har valt att fokusera på Afrika där sjukdomen orsakar cirka 24 000 humana dödsfall varje år. Värst drabbade är fattiga människor på landsbygden. Man räknar med att 99 % av alla humana dödsfall beror på smitta från domesticerade hundar och att 40 % av alla drabbade är barn under 15 år.

Ftalater är benämningen på en grupp kemikalier som används som mjukgörare i olika material. Ett av de vanligaste användningsområdena är som mjukgörare i polyvinylplast (PVC) vilket är ett material som används till många produkter, till exempel leksaker. Ftalater klassas som ?externa mjukgörare? vilket innebär att de har en tendens att läcka från produkter i vilka de ingår. Människor och Djur kan sedan ta upp ftalater peroralt, via inhalation, transkutant eller exponeras in utero.

Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS?märkta vildsvin låg till grund för studien. Andelen Djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda inventeringsmetoderna.