Afrikansk svinpest (ASF) är en hemorrhagisk sjukdom orsakad av ett virus tillhörandefamiljen Asfarviridae genus Asfivirus. Sjukdomen kan drabba både tamgrisar och vildsvin ochsmittar via indirekt eller direkt kontakt mellan smittade djur men även via vektorer.Sjukdomen beskrevs för första gången i Kenya på 1920-talet och har sedan mitten av 1900-talet spridits även utanför Afrika. 2007 spreds smittan till Georgien och därifrån vidare tillRyssland och resten av Kaukasusregionen. Detta har ökat risken för en introduktion av ASFtill EU.Då viruset kan spridas på flera olika sätt kan olika riskfaktorer för spridning identifieras.Detta är dels antropogena riskfaktorer som förflyttning av smittade djur och djurprodukter,utfordring med matavfall, personal, transportfordon och typ av djurhållning. Riskfaktorerutöver de som påverkas av människan är närvaro av vektorer samt förekomst av smittan hosen eventuell vildsvinspopulation.Flera studier har uppskattat sannolikheten för en spridning av smittan till EU.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

Sammanfattning Målet med denna undersökning är att ta reda på hur och varför pedagoger använder sig av skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning. Vi vill också undersöka vilka olika teorier som finns inom området. Vi vill jämföra likheter och skillnader i teorin och i praktiken. Tillvägagångssättet har varit genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika skolor. Resultatet av vad pedagogerna tyckte om skönlitteratur var övervägande positivt.

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.

Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation.Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen.

Syftet är att undersöka och förstå hur man handskas med och förhåller sig till medarbetarnas idéer på IKEA Malmö. Slutsatsen av vår undersökning är att mellancheferna inte har några faktiska verktyg för att plocka upp idéer från sina anställda, men bristen på verktyg är enligt vår studie ett test för att skilja goda idéer från dåliga..

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Det här examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlättar för besökaren att upptäcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utställningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns från respektive naturtyps utställningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom området, där besökare lockas att undersöka naturen på egen hand.Området är en av Naturvårdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet är placerat mitt i skogen, i ett av de två provbrott som gjorts här i planerandet av ett större kalkbrott på platsen.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.