Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för Hälsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjälp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina målsättningar angående transparen's och hållbarhet. Att göra det osynliga synligt är ärendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. När konsumenter köper varor i affären vet de sällan hur dessa genom sin livscykel påverkat(eller kommer påverka) människor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lättillgänglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlängning av den hjälp som befintliga ekologi-, etik- och miljömärken ger?.

The main focus for this essay is to describe the relationship between human and nature through a material investigation that takes its shape through sculpture. With the help of a fairytale-like story the reader can share the creation of the sculpture and how my thoughts flow through the process that will result in an exam project. Rooted in earlier projects I discuss the crash between civilization and the wilderness as well as talking about the likeness of the creative process and child play. I also discuss the body's place in the forest and the loneliness that we humans created that has cut us off from the rest of the creatures and plants in the forest. My aim is that in the final piece I will create a fiction place where these can be joined together again.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Däggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos många arter består moderskapet av mer än att bara erbjuda mat. Många däggdjur som hålls i fångenskap har separerats från sina mödrar långt tidigare än vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vänja sig vid de nya förutsättningarna som separationen innebär. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad som är viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta på hur däggdjurs beteende påverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel från häst, får, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln är viktigt för att de ska känna igen varandra och hos vissa arter är det livsviktigt för ungarnas näringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns närvaro och omvårdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och välbefinnande.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011).

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma stam av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner.

Denna rapport beskriver Johanna Hallqvists examensarbete om produktdesign och vegetarianism. Projektet har gått ut på att kombinera dessa ämnen och genom produktdesign som metod uppmuntra och underlätta för människor att äta och tillaga vegetarisk mat. Detta för att köttindustrin har en negativ påverkan på miljön och för att djur behandlas illa. Projektet har innefattat en litteraturstudie och en enkätundersökning för att analysera varför kött inte bör ätas samt för att undersöka hur situationen ser ut i Sverige idag. Vidare har en designprocess genomförts genom bland annat skissning, brainstorming och modellbygge.

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art.

Lönsamheten i det svenska lantbruket har försämrats under de senaste åren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och även färreproducenter. Ökade priser på mark och en stark konkurrens från utlandet är bidragande faktorer till de problem som branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion är i dagens läge en kapitalintensiv bransch som kräver mycket kapital i exempelvis djur och byggnader. Med den försämrade lönsamheten som bakgrund är det aktuellt att finna vägar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig på avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga på byggnader.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Det finns ett ökat intresse för djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvälfärd har småskaliga slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsslakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.