Sökresultat:
965 Uppsatser om Djur och människor - Sida 17 av 65
UtvÀrdering av tvÄ inventeringsmetoder med hjÀlp av GPS-mÀrkta vildsvin (Sus scrofa)
Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper dÀr skador pÄ Äkermark och ett ökat antal trafikolyckor Àr nÄgra av de frÀmsta problemen. Detta stÀller höga krav pÄ förvaltningen av vildsvinsstammen för att begrÀnsa skadorna. En grundförutsÀttning för en bra förvaltning av vildsvinen Àr att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhÄllas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin Àr svÄra att ta fram och i denna studie har jag dÀrför utvÀrderat tvÄ olika metoder som kan lÀmpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med mÀnniskor) och viltkameror, bÄda vid foderstationer. Rörelsemönster frÄn GPS?mÀrkta vildsvin lÄg till grund för studien.
Andelen djur av den lokala populationen som fÄngas upp varierar mellan olika omrÄden och tid pÄ Äret för de bÄda inventeringsmetoderna.
"Na?r revolutionen kommer ma?ste man la?gga ifra?n sig gitarren och ta upp geva?ret? Om Chilekommitte?ns arbete under 1973-1991 utifra?n Chilebulletinen
1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.
Om genuskonstruktioner i bildundervisning pa? ho?gstadiet.
Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.
Förekomst av Giardia intestinalis i svenska mjölkbesÀttningar
Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesÀttningar i sydöstra Sverige. I varje besÀttning togs trÀckprover frÄn nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besÀttningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder pÄ ubikvitÀr förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.
Kemisk stimulering av libido hos hingst
Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesÀttningar i sydöstra Sverige. I varje besÀttning togs trÀckprover frÄn nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besÀttningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder pÄ ubikvitÀr förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.
Etiska och moraliska vÀrderingar i samband med pensionering av ridskolehÀsten
I samma takt som ridskolor rekryterar hÀstar mÄste de ocksÄ avveckla hÀstar pÄ grund av att hÀstarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som Àr rÀtt att göra med hÀsten nÀr den pensioneras kan vara svÄrt och det finns vÀldigt lite fakta om avveckling. MÄnga faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur ridskolor handlar och tÀnker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv nÀr man ska pensionera ridskolehÀsten. Det har Àven undersökts vad ridskolorna har för syn och vÀrdering pÄ hÀstar, elever och samhÀlle eftersom det kan tÀnkas pÄverka deras moraliska och etiska vÀrdering vid pension av ridskolehÀstar.I studien har kvalitativ metod anvÀnts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som Àr anslutna till Svenska ridsportförbundet.
MuralmÄlningar i HjÀllbo - En studie av ett konstnÀrligt socialt projekt
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Implementering av politiska beslut.
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Biomassa fo?r rening av metallkontaminerat grundvatten : En underso?kning av biomassamaterial i Uganda
Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.
SmÀrtlindring till papegojfÄglar
Det Àr svÄrt att upptÀcka smÀrta hos fÄglar samt se om den smÀrtlindring som administreras
ger nÄgon effekt. FÄglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont nÄgonstans och hur
stark smÀrtan Àr. Det Àr svÄrt att mÀta smÀrta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att
stÀlla upp vetenskapliga försök. Metoder som kan anvÀndas för att bedöma smÀrta Àr bland
annat att titta pÄ förÀndringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mÀta
smÀrtan objektivt med olika typer av apparater.
FÄglar kÀnner smÀrta och behöver dÀrmed smÀrtlindring i precis samma situationer som
dÀggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider
anvÀnds alla som smÀrtlindring till sÄvÀl fÄglar som dÀggdjur.
Vad bidrar till en anstÀllds arbetstillfredsstÀllelse? : En jÀmförelse mellan vÄrd- och bankanstÀllda
Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.
Artros - en sjukdom som drabbar bÄde djur och mÀnniska, en komparativ studie med kaninen som modelldjur.
SAMMANFATTNING
Artros och skador i ledbrosk Àr vanliga problem hos bÄde mÀnniskor och djur, som orsakar stora fysiska besvÀr i form av smÀrta och nedsatt rörelseförmÄga. Idag finns ett flertal olika behandlingsmetoder mot artros, men Ànnu finns ingen bra behandlingsmetod för att Ästadkomma lÀkning av ett skadat ledbrosk.
I den hÀr studien anvÀndes kanin som modelldjur för att utvÀrdera en ny behandling mot artros pÄ mÀnniska. MÄlet var att stimulera nybildning av ledbrosk via rekrytering av mesenkymala stamceller.
Studien utfördes pÄ 20 kaniner av rasen New Zeeland White, 6-7 mÄnader gamla honor med en kroppsvikt pÄ ca 4 kg. En ledskada skapades med borr pÄ den mediala femurkondylen i kaninernas vÀnstra knÀled under anestesi. DÀrefter injicerades en hyaluronsyragel enbart eller tillsammans med tillvÀxtfaktorn bone morphogenic protein-2 (BMP-2) i leden.
Studie av antikroppssvaret hos kor vaccinerade mot bluetongue i svenska mjölkkobesÀttningar
Bluetongue, en vektorburen infektionssjukdom som drabbar idisslare, har tidigare endast funnit i tropiska samt subtropiska delar av vĂ€rlden. Sedan ett drygt decennium tillbaka har denna bild förĂ€ndrats och sjukdomen förekommer nu Ă€ven lĂ€ngre norrut i Europa. Sverige fick sitt första konstaterade fall av infektion med bluetonguevirus, vilket var av serotyp 8 (BTV-8), i september 2008. En vaccinationskampanj i de södra delarna av landet inleddes snabbt med syftet att utrota denna epizootisjukdom frĂ„n Sverige. Ăven i mĂ„nga andra EU-lĂ€nder har man inlett en omfattande vaccination av mottagliga tamdjur med ett avdödat vaccin mot BTV-8.
Cikoria, svartkÀmpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen?
Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i
Sverige Àr idag inte sÄ stor som den borde med tanke pÄ att anvÀndningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkÀmpar, cikoria,
kummin och pimpernell dÄ dessa sÀljs pÄ den svenska marknaden. Kunskapen om grÀs och baljvÀxter Àr redan stor och om vad djur kan producera med avseende pÄ mjölk hos
lakterande djur och daglig tillvÀxt hos vÀxande djur Àr kÀnt. Ska Àven örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna ocksÄ
vara kÀnd.
De resultat som framkommit i litteraturstudien Àr att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett dÀr pimpernell avkastade mest.
Djur i sinnet
Det har varit en intensiv vÄr med mycket energi och arbetsglÀdje. Jag har gÄtt frÄn att undersöka möjligheten att kombinerar abstrakt form med en figurativ form, till att fokusera pÄ enbart det figurativa. Tyngdpunkten har legat pÄ djurs ansikten och dess smÄ förskjutningar och vinklingar. Detaljerna har spelat stor roll för mig och jag har suttit timtal och arbetat fram pÀlsstruktur. Det har varit viktigt att lÄta varje skulptur fÄ sitt utrymme och jag har arbetat tills jag kÀnt mig nöjd med utförandet.Efter mitt beslut om att inte arbeta med abstrakta former har jag med bestÀmda steg nÀrmat mig mÄllinjen.Nytt för mig i detta arbete har varit att hÀnga min keramik pÄ vÀgg och det har fÄtt mig att fundera mycket kring olika presentationsmöjligheter.