Sök:

Sökresultat:

830 Uppsatser om Djurägarskap - Sida 13 av 56

Upplevelser av att arbeta med djur pÄ daglig verksamhet : En kvalitativ intervjustudie bland personer med funktionsnedsÀttning

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities.

Hur lÀnge ska man vara ute? : En undersökning om samband och skillnader mellatre förskoleformer nÀr det kommer till utevistelsens lÀngd

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.

IgG-koncentrationen i plasma hos spÀdkalvar i förhÄllande till kvaliteten hos den första rÄmjölken och kalvarnas hÀlsa och tillvÀxt

Det sker ingen överföring av immunglobuliner frÄn modern till fostret via placentan hos nötkreatur, istÀllet tillförs immunglobulinerna till kalven genom höga koncentrationer i de första dagarnas rÄmjölk. För att uppnÄ en god immunisering Àr det viktigt att kalven sÄ snart som möjligt efter födseln utfodras med rÄmjölk av hög kvalitet. De tre faktorer som anses ha störst pÄverkan pÄ kalvens immunisering Àr koncentrationen av IgG i rÄmjölken, mÀngden konsumerad rÄmjölk och tidpunkten för första rÄmjölksgivan. Det finns Àven indikationer pÄ att det finns skillnader mellan olika raser vad gÀller kvaliteten pÄ rÄmjölken och kalvens upptag av IgG. Den allmÀnna uppfattningen Àr att IgG-koncentrationen i plasma pÄverkar kalvens hÀlsa och tillvÀxt genom att kalvar med lÄga IgG-koncentrationer oftare drabbas av sjukdomar vilket indirekt kan leda till sÀmre tillvÀxt.

Det Àr nÄgot med kvantfysik.

Ett examensarbete om djurhomeopati.Att inte behandla djur med vanlig medicin Àr kÀnsligt. SÄ kÀnsligt att det finns djurÀgare som lÄter bli att berÀtta för sina veterinÀrer att de gör det. SÄ kÀnsligt att veterinÀrer som gÄr utanför vetenskapens ramar riskerar sina legitimationer. SÄ kÀnsligt att alternativbehandlare och veterinÀrsamfundet slutade prata med varandra för Ätta Är sedan..

Förslag pÄ föreskrifter för domesticerade lamadjur (Lama glama och Vicugna pacos)

Djurskyddslagstiftning syftar till att sÀkerstÀlla en god djurvÀlfÀrd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som Àr utsedd att se till att bestÀmmelserna följs. Alla djur i fÄngenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven pÄ minimistandarden för djurhÄllning. DÀrutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste Ären ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas Ànnu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hÄlls och föds upp för hobby och ullproduktion. DÀrför har det i det hÀr arbetet presenterats ett förslag pÄ sÄdana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen Àr gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Östersjökonventionen: implementering av bĂ€sta tillgĂ€ngliga teknik och tillstĂ„ndsbestĂ€mmelserna i miljöbalken

Den största delen av vĂ„r svenska kust grĂ€nsar till Östersjön, vilket gör att vi alla pĂ„verkas av dess miljötillstĂ„nd. Östersjön Ă€r ett förorenat innanhav med ett kĂ€nsligt djur- och vĂ€xtliv. Östersjön Ă€r redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogĂ€stvĂ€nligt habitat att leva i för bĂ„de djur och vĂ€xter. Detta beror delvis pĂ„ att vattnet Ă€r brĂ€ckt och att arterna mĂ„ste anpassa sig till dessa förhĂ„llanden, dels att det rĂ„der en naturlig syrebrist i vattnet. Även andra faktorer spelar in.

Med hÀsten som pedagog, mentor och kamrat : En studie av hÀstar inom den djurassisterade pedagogiken samt deras betydelse för skolungdomars personliga utveckling

Djurassisterad pedagogik har flera tÀnkbara tillÀmpningsomrÄden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt pÄ den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt pÄ elevernas koncentrationsförmÄga, motivation och problemlösningsförmÄga. Det har ocksÄ visat sig att inlÀrningen gynnas, barn som fÄr lÀra sig att lÀsa för en hund lÀr sig snabbare. Djur Àr ocksÄ effektiva hjÀlpmedel dÄ barn utvecklar sin empati, sÀrskilt för pojkars empatiutveckling.

Risken för spridning av Rift Valley Fever till Sverige och Europa

Rift Valley fever (RVF) Àr en i Sverige relativt okÀnd sjukdom som frÀmst drabbar tama idisslare, men ocksÄ har en stor zoonotisk potential. DÄ sjukdomen Àr vektorburen och har visat sig kunna spridas med ett stort antal vektorer, finns viss oro för sjukdomens spridningspotential i nya omrÄden. Syftet med detta arbete har varit att uppskatta risken för sjukdomens spridning, frÀmst till Sverige men Àven till andra lÀnder i Europa. Flertalet undersökningar har visat att myggarter med förmÄgan att bÀra Rift Valley Fever Virus (RVFV) finns bÄde i Europa och Nordamerika. Sedan sjukdomen Är 2000 spreds frÄn den afrikanska kontinenten till den arabiska halvön, ser mÄnga epidemiologer det bara som en tidsfrÄga innan sjukdomen fÄr global spridning. Sjukdomen har ett snabbt förlopp, hos unga djur ses ofta bara diffusa symtom innan djuren dör. Frekvensen av aborter hos drÀktiga djur och dödligheten hos nyfödda kan uppgÄ till 80-100% hos bÄde fÄr och nöt.

HUR GÖRS DJUR? En diskursanalys av icke-mĂ€nskliga djur som subjekt och objekt

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

KaraktÀrerna som djur : Djursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelser

AbstractKaraktÀrerna som djurDjursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelserUtgÄngspunkten för följande studie Àr att inslag hÀmtade frÄn djurriket kan anvÀndas som ett verktyg för att gestalta karaktÀrer i modern svensk prosa. Novellsamlingen BerÀttelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?SkÀmtet? samt ?En vinterberÀttelse?. BerÀttelser utkom 1970, och i samlingen anvÀnder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utstrÀckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktÀrer.Olika symboler hÀmtade frÄn naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktÀrer som gestaltas i novellerna. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjÀlp av djursymbolik, pÄ vilka olika sÀtt den framtrÀder och vad detta i sin tur gör för lÀsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig anvÀnder, och om hon anvÀnder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Nötkött som smittkÀlla vid human toxoplasmos

Toxoplasma gondii Àr en encellig parasit som kan orsaka livshotande sjukdom vid infektion av immunsupprimerade personer och skada fostret vid infektion av gravida kvinnor. Parasiten infekterar Àven livsmedelsproducerande djur som t ex nötkreatur och kan dÄ ge upphov till infektiösa vÀvnadscystor som förekommer i bl a skelettmuskulatur. Detta gör konsumtion av kött till en viktig smittkÀlla, men vilken roll just nötkött spelar Àr inte klarlagt. Med anledning av detta har jag gjort en litteraturstudie avseende förekomsten av T. gondii hos nötkreatur.

Om vÀxter, djur och mÀnniskor i samtidslyrik : En ekokritisk analys av Pontus Arvstrand, Eva-Stina ByggmÀstar och Nina Hemmingsson

Syftet med studien var att undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier elever anvÀnde sig av nÀr de skulle förstÄ olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i Ärskurs tre anvÀnde nÀr de lÀste olika slags textgenrer anvÀndes tre olika texter, en skönlitterÀr text, en faktatext och en instruktionstext.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ vilka strategier eleverna anvÀnde nÀr de skulle förstÄ innehÄllet i en text.Resultatet i studien visade att elever anvÀnde olika strategier nÀr de skulle förstÄ olika slags texter. Resultatet tydde Àven pÄ att elever var medvetna om fler strategier Àn vad de anvÀnde under vÄra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sÀtt som eleverna kunde anvÀnda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svÄra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade pÄ att elever frÀmst anvÀnde strategin att nyttja minnet nÀr de försökte förstÄ olika slags texter.

Kunskap och attityder bland stallpersonal pÄ svenska slakterier

DjurvÀlfÀrd har blivit ett alltmer omdebatterat Àmne i samhÀllet och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit Àr för djuren en prövning med mÄnga nya intryck varav en del Àr mycket stressande. Nya artfrÀnder, mÀnniskor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan pÄ djurens vÀlbefinnande. Tidigare forskning har visat att sÀttet djuren hanteras pÄ har betydelse för stressnivÄn hos djuren. Djur som drivs med hjÀlp av elpÄfösare, hÄrda slag eller som mÀnniskor skriker Ät Àr mer stressade jÀmfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal pÄ slakterier.

Imidakloprid: pÄverkan pÄ skadegörare och nyttodjur i vÀxtens nÀrhet

AnvÀndningen av bekÀmpningsmedel för privat bruk i Sverige Àr relativt liten i jÀmförelse med mÄnga andra lÀnder och beror dels pÄ den omfattande kemikalielagstiftningen men Àven pÄ det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men Àven hÀr sker bekÀmpning med Àmnen vars effekter pÄ icke-mÄlinsekter inte Àr helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur Àmnet, som frÀmst anvÀnds som bekÀmpning mot olika typer av löss, pÄverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjÀrilslarven tillika vÀxtÀtaren S. littoralis samt luspredatorn C.

Mellan mÀnniska, djur och maskin : En ekokritisk lÀsning av P.C. Jersilds En levande sjÀl

My point of origin concerning this thesis was an interest for how school may develop students? reading comprehension. International surveys show that the results for Swedish students? performance regarding reading comprehension have declined and the current curriculum, Lgr-11, emphasizes the importance of incorporating this into all school subjects. The special teacher education programme has raised the awareness concerning the importance of including the students and that learning is achieved in an interactive setting.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->