Sökresultat:
1067 Uppsatser om Djurägar-compliance - Sida 61 av 72
Vegan eller icke-vegetarian, vem st?r starkast i andra halvlek? En systematisk ?versiktsartikel av prospektiva kohortstudier som studerar sambandet mellan vegankost och risk f?r fraktur hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.
Syfte:
Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.
Metod:
S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.
Naturlig betraktelse: en studie om samer och inuiter i dokumentÀrfilm
Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).
Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag
Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.
Effekten av vitamin D p? astma - En systematisk ?versiktsartikel om vitamin D-supplementering hos vuxna med diagnostiserad icke-allergisk astma
Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det
vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk
astma hos vuxna.
Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus.
S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades
efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier
(RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var
gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet.
Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.
Ăr gurkmeja ett realistiskt alternativ för behandling av hundar med gastrointestinala besvĂ€r?
Traditionellt sett har gurkmeja anvÀnts för medicinskt bruk i mÄnga olika lÀnder och kulturer för en rad olika besvÀr pÄ bÄde djur och mÀnniskor. AnvÀndningen idag Àr framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrÀmjande medel och för att lindra ledbesvÀr. I Sverige idag Àr Galexir det enda godkÀnda traditionellt vÀxtbaserade lÀkemedlet innehÄllande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha lÄg biotillgÀnglighet, men höga koncentrationer uppnÄs lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvÀr till en bra indikation för anvÀndandet av gurkmeja. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta reda pÄ om gurkmeja kan ha potential att anvÀndas pÄ hundar med gastrointestinala besvÀr.
Sjukdomar sÄsom gastrit, magsÄr, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.
?Det Àr ju lÀttare att visa det ute? 9-Äringars uppfattning om NO- och teknikundervisning utomhus
I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne.
Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.
HÄllbar stadsutveckling idag : en studie av Delegationen för hÄllbara stÀders arbete mot ett mer hÄllbart Sverige och ett praktiskt exempel
I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. Ă
r 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hÄllbara stÀder, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hÄllbara stÀder, samhÀllen och tÀtorter.
Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hÄllbara stÀder. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hÄllbara stÀder genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som
Delegationen för hÄllbara stÀders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Àr att ta reda pÄ hur arbetet med hÄllbar stadsutveckling definieras, vilka omstÀllningar
som krÀvs i samhÀllet och hur det fortsatta arbetet ser ut.
PÄ vÀg mot en modern djurrÀttsrörelse : En idéhistorisk undersökning av tidskrifterna Djurens rÀtt och Djurfront under 1970-talet
Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i tvÄ tidskrifter, Djurens rÀtt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot PlÄgsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill sÀga vilka vÀrderingar och förestÀllningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag anvÀnt mig av idé- och ideologianalys. Min teori bestÄr i en förstÄelse av sprÄk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som sÀrskiljer och upphöjer mÀnniskan och det mÀnskliga frÄn djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta fÄr konsekvenser för hur en rörelse som Àmnar Àndra pÄ djurens underordnade stÀllning hanterar begrepp som Àr kopplade till det mÀnskliga och begrepp som stÀlls i motsÀttning till det mÀnskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns tvÄ sÀtt att hantera bÀrande begrepp.
MagsÀcksinnehÄll och reproduktion hos vildsvin i Sverige
Studiens syfte var att undersöka magsĂ€cksinnehĂ„ll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att faststĂ€lla vad vildsvinen Ă€tit, d.v.s. om födan kom frĂ„n utfodringsplatser eller frĂ„n naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Ăven könsorganen
(Àggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion.
Studien genomfördes under 2013 pÄ fyra gÄrdar (fyra olika lÀn) med egna viltslakterier för att fÄ en spridning av insamlat material. Till dessa gÄrdar skickades en enkÀt för att fÄ information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).
à tgÀrdsplan för gröna företag i expansions- och utvecklingsfas
Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gÄrdarna som fortsÀtter med lantbruk blir större och mer nischade pÄ antingen djur eller vÀxtodling. Det Àr mÄnga som helt lÀgger ner sin produktion för att ge plats Ät nÄgot annat pÄ gÄrden som t.ex. bed and breakfast-stÀllen, spa, m.m. NÀr produktionen lÀggs om och företagen nysatsar sÄ Àr det mycket att tÀnka pÄ. En ny affÀrsidé ska arbetas fram och kalkyler berÀknas.
KompensationsÄtgÀrder : en strategi för att utveckla mÄngfunktionalitet i ett storskaligt odlingslandskap
I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur
gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ
historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden
som Àr viktiga för mÀnniskan.
Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar,
odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom
traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor
inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och
homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket
intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en
hög produktion.
För att inte gÄ miste om vÀrden och
funktioner
Ă€r
det
viktigt
att
planera
utvecklingen
av
landskapet
hÄllbart
för
att
samordna
olika
anvÀndningsomrÄden
och
vÀrna
om
resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder
som
Ă€mnar
att
vÀrna
om
de
vÀrden
och
funktioner
som
Cinns
i
landskapet
genom
ÄtgÀrder
som
balanserar
landskapsvÀrden
som
förloras
vid
exploatering.
Att
strÀva
efter
en
integration
av
olika
anvÀndningsomrÄden
och
vÀrden
kan
förklara
begreppet
mÄngfunktionalitet.
Begreppen kompensationsÄtgÀrder
och
mÄngfunktionalitet
ligger
till
grund
för
denna
uppsats
som
har
som
mÄl
att
genom
teori
och
konkreta
exempel
undersöka
frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder
kan
anvÀndas
i
ett
storskaligt
odlingslandskap
för
att
utveckla
mÄngfunktionalitet.
Syftet
Ă€r
att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de
kan
anvÀndas
i
strÀvan
efter
en
hÄllbar
utveckling.
Genom
litteraturstudier
utreds
innebörden
av
kompensationsÄtgÀrder
och
mÄngfunktionalitet
samt
hur
dessa
begrepp
kopplas
till
den
stÀndiga
förÀndringsprocess
som
sker
i
landskapet.
Litteraturstudierna
resulterar
Ă€ven
i
en
undersökning
av
exempel
pÄ
svenska
kompensationsstrategier
utifrÄn
dess
möjligheter
att
utveckla
mÄngfunktionalitet
och
tillÀmpas
i
det
storskaliga
odlingslandskapet.
En
slutsats
som
förmedlas
i
uppsatsen
Ă€r
vikten
av
en
variation
av
landskapsvÀrden
som
integreras
för
att
utnyttja
de
ytor
som
Cinns
till
godo
i
landskapet
i
samband
med
dagens
samhÀllsförÀndringar.
Ett
konkret
exempel
som
kan
anvÀndas
för
att
svara
pÄ
frÄgestÀllningen
Ă€r
strategin
att
anlÀgga
kreotoper.
Det
innebÀr
att
medvetet
anlÀgga
smÄbiotoper
genom
att
utnyttja
restytor
i
odlingslandskapet
för
att
bidra
med
funktioner
som
gynnar
mÀnniska
och
natur..
Betesdjur pÄ kyrkogÄrden
Dagens kyrkogÄrdar har ofta reservmarker som inte anvÀnds till nÄgot. De sköts pÄ olika sÀtt, generellt anvÀnds nÄgon slags maskin. För att minska miljöpÄverkan och maskinanvÀndningen kan betesdjur vara aktuella som ersÀttning. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogÄrdsmark med hjÀlp av betesdjur och vilken instÀllning kyrkogÄrdsansvariga har till betesdjur.Med hjÀlp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur pÄ kyrkogÄrden. Resultatet frÄn studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.
Kombinerad produktion av biogas och biodiesel pÄ gÄrdsnivÄ : en investeringsbedömning ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv
Syftet med detta examensarbete Àr att göra en investeringsbedömning av en anlÀggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel Ät lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. UtgÄngspunkt Àr det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel pÄ gÄrdsnivÄ som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgÄr frÄn att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion Àr ett vÀrdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har dÀrför pÄ uppdrag frÄn Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning sÄ granskas investeringen bÄde ur ett ekonomisk och miljömÀssigt perspektiv. Den ekonomiska analysen bestÄr av en investeringskalkyl för tvÄ olika amorteringstider dÀr teorier för nuvÀrdesanalys tillÀmpas.
Att vÄrdas med MRSA i sjukvÄrden : En litteraturöversikt om MRSA-patienters vÄrdupplevelser
Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Àr ett globalt bekymmer inom sjukvÄrden.  MRSA kan bland annat orsaka sÄrinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjÀrninflammation, och kan leda till döden. I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan Är 2004). MRSA-smittspridning sker Àven utanför sjukhus, till exempel bland hushÄll, dagis, skolan, Àldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur. MRSA kan kolonisera mÀnniskor utan symtom och det finns inte fullstÀndigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA frÄn kroppen. Patienter med MRSA bör vÄrdas i isoleringsvÄrd för att undvika smittspridning och underlÀtta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvÄrd och lÀngre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas med MRSA i sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder. Artiklarna lÀstes genom flera gÄnger och kategorier skapades frÄn meningsinnehÄllet.  Sedan sammanstÀlldes innehÄllet med gemensamma nÀmnare frÄn samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrÄn det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vÄrdas med MRSA upplever att smittan har stor pÄverkan pÄ vÄrdupplevelsen, och resultatet kunde dÀrför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vÄrden, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens kÀnslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, KÀnslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social pÄverkan av MRSA, VÄrdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvÀrldsansats för att fördjupa förstÄelsen för patienternas upplevelse.
Riskfaktorer för Salmonella hos katt som kÀlla till infektion hos mÀnniska
Infektion med Salmonella hos mÀnniskor har globalt sett stor betydelse. SmittvÀgen Àr fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med djur eller mÀnniskor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att fÄ en allvarligare infektion.
Om sÀllskapsdjur infekteras föreligger en risk för spridning till mÀnniskor i hemmiljön och dÀr vid intar katten en sÀrstÀllning eftersom den ofta lever i en nÀra relation till djurÀgarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan Àven utsöndra bakterien via avföringen utan att visa nÄgra sjukdomssymtom.