Sök:

Sökresultat:

1067 Uppsatser om Djurägar-compliance - Sida 61 av 72

Vegan eller icke-vegetarian, vem st?r starkast i andra halvlek? En systematisk ?versiktsartikel av prospektiva kohortstudier som studerar sambandet mellan vegankost och risk f?r fraktur hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Naturlig betraktelse: en studie om samer och inuiter i dokumentÀrfilm

Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).

Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Effekten av vitamin D p? astma - En systematisk ?versiktsartikel om vitamin D-supplementering hos vuxna med diagnostiserad icke-allergisk astma

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Är gurkmeja ett realistiskt alternativ för behandling av hundar med gastrointestinala besvĂ€r?

Traditionellt sett har gurkmeja anvÀnts för medicinskt bruk i mÄnga olika lÀnder och kulturer för en rad olika besvÀr pÄ bÄde djur och mÀnniskor. AnvÀndningen idag Àr framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrÀmjande medel och för att lindra ledbesvÀr. I Sverige idag Àr Galexir det enda godkÀnda traditionellt vÀxtbaserade lÀkemedlet innehÄllande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha lÄg biotillgÀnglighet, men höga koncentrationer uppnÄs lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvÀr till en bra indikation för anvÀndandet av gurkmeja. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta reda pÄ om gurkmeja kan ha potential att anvÀndas pÄ hundar med gastrointestinala besvÀr. Sjukdomar sÄsom gastrit, magsÄr, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

?Det Àr ju lÀttare att visa det ute? 9-Äringars uppfattning om NO- och teknikundervisning utomhus

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.

HÄllbar stadsutveckling idag : en studie av Delegationen för hÄllbara stÀders arbete mot ett mer hÄllbart Sverige och ett praktiskt exempel

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

PÄ vÀg mot en modern djurrÀttsrörelse : En idéhistorisk undersökning av tidskrifterna Djurens rÀtt och Djurfront under 1970-talet

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i tvÄ tidskrifter, Djurens rÀtt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot PlÄgsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill sÀga vilka vÀrderingar och förestÀllningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag anvÀnt mig av idé- och ideologianalys. Min teori bestÄr i en förstÄelse av sprÄk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som sÀrskiljer och upphöjer mÀnniskan och det mÀnskliga frÄn djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta fÄr konsekvenser för hur en rörelse som Àmnar Àndra pÄ djurens underordnade stÀllning hanterar begrepp som Àr kopplade till det mÀnskliga och begrepp som stÀlls i motsÀttning till det mÀnskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns tvÄ sÀtt att hantera bÀrande begrepp.

MagsÀcksinnehÄll och reproduktion hos vildsvin i Sverige

Studiens syfte var att undersöka magsĂ€cksinnehĂ„ll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att faststĂ€lla vad vildsvinen Ă€tit, d.v.s. om födan kom frĂ„n utfodringsplatser eller frĂ„n naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (Ă€ggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 pĂ„ fyra gĂ„rdar (fyra olika lĂ€n) med egna viltslakterier för att fĂ„ en spridning av insamlat material. Till dessa gĂ„rdar skickades en enkĂ€t för att fĂ„ information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).

ÅtgĂ€rdsplan för gröna företag i expansions- och utvecklingsfas

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gÄrdarna som fortsÀtter med lantbruk blir större och mer nischade pÄ antingen djur eller vÀxtodling. Det Àr mÄnga som helt lÀgger ner sin produktion för att ge plats Ät nÄgot annat pÄ gÄrden som t.ex. bed and breakfast-stÀllen, spa, m.m. NÀr produktionen lÀggs om och företagen nysatsar sÄ Àr det mycket att tÀnka pÄ. En ny affÀrsidé ska arbetas fram och kalkyler berÀknas.

KompensationsÄtgÀrder : en strategi för att utveckla mÄngfunktionalitet i ett storskaligt odlingslandskap

I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden som Àr viktiga för mÀnniskan. Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gÄ miste om vÀrden och funktioner Àr det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hÄllbart för att samordna olika anvÀndningsomrÄden och vÀrna om resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder som Àmnar att vÀrna om de vÀrden och funktioner som Cinns i landskapet genom ÄtgÀrder som balanserar landskapsvÀrden som förloras vid exploatering. Att strÀva efter en integration av olika anvÀndningsomrÄden och vÀrden kan förklara begreppet mÄngfunktionalitet. Begreppen kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mÄl att genom teori och konkreta exempel undersöka frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder kan anvÀndas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mÄngfunktionalitet. Syftet Àr att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de kan anvÀndas i strÀvan efter en hÄllbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den stÀndiga förÀndringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar Àven i en undersökning av exempel pÄ svenska kompensationsstrategier utifrÄn dess möjligheter att utveckla mÄngfunktionalitet och tillÀmpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen Àr vikten av en variation av landskapsvÀrden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhÀllsförÀndringar. Ett konkret exempel som kan anvÀndas för att svara pÄ frÄgestÀllningen Àr strategin att anlÀgga kreotoper. Det innebÀr att medvetet anlÀgga smÄbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar mÀnniska och natur..

Betesdjur pÄ kyrkogÄrden

Dagens kyrkogÄrdar har ofta reservmarker som inte anvÀnds till nÄgot. De sköts pÄ olika sÀtt, generellt anvÀnds nÄgon slags maskin. För att minska miljöpÄverkan och maskinanvÀndningen kan betesdjur vara aktuella som ersÀttning. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogÄrdsmark med hjÀlp av betesdjur och vilken instÀllning kyrkogÄrdsansvariga har till betesdjur.Med hjÀlp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur pÄ kyrkogÄrden. Resultatet frÄn studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

Kombinerad produktion av biogas och biodiesel pÄ gÄrdsnivÄ : en investeringsbedömning ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en investeringsbedömning av en anlÀggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel Ät lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. UtgÄngspunkt Àr det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel pÄ gÄrdsnivÄ som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgÄr frÄn att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion Àr ett vÀrdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har dÀrför pÄ uppdrag frÄn Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning sÄ granskas investeringen bÄde ur ett ekonomisk och miljömÀssigt perspektiv. Den ekonomiska analysen bestÄr av en investeringskalkyl för tvÄ olika amorteringstider dÀr teorier för nuvÀrdesanalys tillÀmpas.

Att vÄrdas med MRSA i sjukvÄrden : En litteraturöversikt om MRSA-patienters vÄrdupplevelser

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Àr ett globalt bekymmer inom sjukvÄrden.   MRSA kan bland annat orsaka sÄrinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjÀrninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan Är 2004).  MRSA-smittspridning sker Àven utanför sjukhus, till exempel bland hushÄll, dagis, skolan, Àldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera mÀnniskor utan symtom och det finns inte fullstÀndigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA frÄn kroppen.  Patienter med MRSA bör vÄrdas i isoleringsvÄrd för att undvika smittspridning och underlÀtta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvÄrd och lÀngre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas med MRSA i sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lÀstes genom flera gÄnger och kategorier skapades frÄn meningsinnehÄllet.  Sedan sammanstÀlldes innehÄllet med gemensamma nÀmnare frÄn samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrÄn det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vÄrdas med MRSA upplever att smittan har stor pÄverkan pÄ vÄrdupplevelsen, och resultatet kunde dÀrför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vÄrden, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens kÀnslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, KÀnslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social pÄverkan av MRSA, VÄrdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvÀrldsansats för att fördjupa förstÄelsen för patienternas upplevelse.

Riskfaktorer för Salmonella hos katt som kÀlla till infektion hos mÀnniska

Infektion med Salmonella hos mÀnniskor har globalt sett stor betydelse. SmittvÀgen Àr fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med djur eller mÀnniskor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att fÄ en allvarligare infektion. Om sÀllskapsdjur infekteras föreligger en risk för spridning till mÀnniskor i hemmiljön och dÀr vid intar katten en sÀrstÀllning eftersom den ofta lever i en nÀra relation till djurÀgarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan Àven utsöndra bakterien via avföringen utan att visa nÄgra sjukdomssymtom.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->