Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förståelse 15-åringar har av ekologiska processer samt hur deras föreställningar uttrycks vad gäller akvatiska system. Metoden som användes var reviderad klinisk intervju som är en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förståelse i denna studie avseende de ekologiska processer som är centrala för alla ekosystem är bristfällig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. När eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Jag har gjort mitt examensarbete hos Leonhard Nilsen & Sönner AS (LNS) på anlägget Rana Gruber som ligger i Storforshei kommun några mil utanför Mo i Rana. LNS är Nord-Norges största entreprenör. Jag har valt att lägga focus på luftkvaliten i underjordsdelen inom gruvannlägningen. Arbetet innefattar problem som kan uppstå i en djup gruva men även förslag till förbättringar. Gruvans nivåer har två luftschakt som förser gruvan med luft för att förse annläggninger med frisktluft.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används.Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år..

Inom landskapsarkitektur hanteras en mängd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstås. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser är dock att visuella uttryck har företräde. I detta arbete har jag därför valt att utforska landskap utifrån auditiva infallsvinklar. Uppsatsen består av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmärksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. Grundläggande akustik och människans förmåga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mål skulle kunna omsättas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen på det.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan.

Syftet med detta arbete är att försöka definiera vad som gör en låt framgångsrik. Detta görs i tre steg genom hänvisning till existerande litteratur, intervjuer med branschmänniskor och med en analysmall baserad på litteraturen och intervjuerna. Med hjälp av mallen analyseras sedan femton låtar för att styrka eller förkasta de påståenden som görs i litteraturen och intervjuerna.I litteraturen nämns bland annat melodins och refrängernas betydelse för låtens framgång. Vidare diskuteras att harmoniken inte bör ta för stor plats, utan skall fungera som en transportsträcka för melodin. En till punkt som nämns är att refrängerna idag har större utrymme än vad de tidigare har haft.Många av ovanstående punkter nämns även i intervjuerna.

Syftet med uppsatsen är att göra en systematisk beskrivning, utifrån ett aktörs- och aktivitetsperspektiv, av ämnet Crisis Management. Detta för att skapa ett djup och en förståelse kring begreppet Crisis Management och dess innebörd i ett svenskt företag. Vi har för avsikt att först utföra en teoristudie för att sedan kunna jämföra denna med praktiken, för att erhålla den bas som behövs för att diskutera och besvara vår problemformulering. Resultatet av ett effektivt Crisis Management blir enligt oss, att Crisis Mangement utgör en psykologisk effekt på företag och dess aktörer. Den trygghetskänsla, vilken Crisis Management genererar, föder en säkerhet hos företag.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering.

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angående kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer även att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner från ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit många diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det är en icke önskvärd kostnad för avdelningar. Många gånger är denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förståelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och påverka varken kostnaden eller sättet fördelningen sker på. Kommunikation är framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förståelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

Gör emotioner en spelupplevelse bättre? Jämfört med äldre narrativa medier såsom film och skönlitteratur är spelbranschen ung och anses på många sätt vara mindre sofistikerad ifråga om emotionellt djup. Spel har, till skillnad från film där emotioner väcks genom empati med karaktärer, ofta ett förstapersonsperspektiv vilket gör det lättare att förbättra spelupplevelsen genom att väcka emotioner hos spelaren direkt. I detta arbete syftar emotioner på de av djupare slag som traditionellt sett varit sällsynta inom spel då dessa ofta är primärt gameplaydrivna. Verktyg för att förändra ett spel till att bättre väcka emotioner existerar i form av sätt att skriva vilket gör karaktärer, handling och dialograder djupare och mer intressanta.

Det finns idag en enorm mängd webbplatser och antalet växer hela tiden. Samtidigt finns det många problem på webben. Genom att utveckla webbplatser som är lätta att använda och som passar användarnas behov kan man lösa många problem. Detta kräver en djup förståelse för vem och vilka användare är, vad de vill göra på webbplatsen och hur de vill göra det. För att få den här informationen görs användaranalys i början av utvecklingsprocessen.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva IR-funktionens viktigaste målgrupper och kommunikationskanaler, samt undersöka om utformningen på budskapet som kommuniceras ut varierar beroende på vilken målgrupp de riktar sig mot. Vi vill även undersöka relationernas betydelse i detta sammanhang och vad som kan skada denna relation. Metod: Vi har valt att använda oss av både den kvalitativa och kvantitativa metoden då de kompletterar varandra, ifråga om bredd och djup. Vidare så ökar validiteten på undersökning när olika tillvägagångssätt kommer fram till samma resultat. Slutsatser: De viktigaste målgrupperna anses vara privata och institutionella investerare, analytiker och media.