Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Teorier inom Kognitiv hörselvetenskap beskriver hur uppfattning av tal beror på två olika typer av processer. Bottom-up processer associeras med akustiska och fonetiska egenskaper hos en inkommande signal och top-down processer associeras med lexikala, syntaktiska, semantiska samt kontextuella egenskaper. Förmågan att utnyttja top-down processer tros bero på kapaciteten hos arbetsminnet. För att undersöka en skillnad mellan bottom-up och top-down samt deras förhållande till arbetsminnet har ett Speech-in-Noise (SIN) test utformats och genomförts på 15 försöksdeltagare. Testet undersöker skillnader i tröskelvärden för att identifiera ett enstavigt ord i ett uppåtgående förhållande till stationärt brus, mot tröskelvärden för att identifiera ett enstavigt ord i stationärt brus med hjälp att top-down stöd.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (?ADJ som en/ett N?) extraherades automatiskt.

I denna uppsats gör jag en tillbakaöversättning av en svensk artikel, som är överfördtill engelska, och jämför sedan de två svenska texterna för att uppmärksamma demest frekventa språkliga skillnaderna som är av vikt för textens innehåll ochfunktion. I enlighet med artikelns argumenterande stil, som bygger på värdsligafakta, ägnas diskussion åt skiftningarna i verbuttryckens stilnivå, värdeladdning ochinnebörd, samt de bortfall och tillägg som uppstått, och som mestadels rör satskonnektoreroch kulturella aspekter.Resultatet visar att verbuttrycken i stort håller samma stilnivå i tillbakaöversättningen,att i de fall det rör sig om metaforiska uttryck har den konceptuellametaforiken oftast hängt med i översättningsprocessens båda steg fast ibland antagitannan form, och att den engelska måltexten i flera fall infört metaforiska uttryckutan motsvarighet i källtexten, vilka sedan bevarats i tillbakaöversättningen. Detta ären orsak till att ungefär hälften av tillbakaöversättningens verbuttryck skiljer sig rentbetydelsemässigt från källtextens, och en annan orsak är det faktum att måltextenantagit mer generella beteckningar som förlorat betydelsedjup vid översättningentillbaka till svenska. Vissa satskonnektorer och perspektivmarkörer har fallit bort iden engelska måltexten, och andra har lagts till i endera av översättningarna, vilketinnebär en retorisk förlust respektive vinst för texten. Det har också skett kulturellatillägg eller bortfall som en följd av texternas olika målgrupper, den svenskarespektive den internationella..

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur en grupp blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus på elevers språkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet på en skola.Teori Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där kommunikation människor emellan är grundläggande och ett verktyg för detta är språket. Teorier om språkutveckling är de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet på specialpedagogik brukas likaså.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkät, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö där spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers språkutveckling.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i Innovations-teknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Handledare har varit universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator professor Leo de Vin.Uppdraget har bestått i att genomföra en designstudie på CamCoil, ett haspelsystem inom främst tillverkande industrin. Anledningen till detta är att uppdragsgivaren, Camatec Industriteknik AB, vill att produkten ska göras mer konkurrenskraftig och öka chanserna att kunna sälja maskinen utanför Sveriges gränser. Målet är att skapa en varumärkessignifikativ konceptlösning som är kompatibel med haspelsystemets många olika utföranden. Handledare hos uppdragsgivaren har varit Mikael Hallenborg.Studien är utförd enligt produktutvecklingsprocessen.

Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar.I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas.

I denna uppsats undersöks nollinstansiering av objektsargument tillverben läsa och döda. Med andra ord undersöks användning av dessaverb utan uttryckt objekt, som i Erik låg på sängen och läste ochrökning dödar.Syftet med uppsatsen är tudelat. Det ena syftet är att undersöka vilkagrammatiska konstruktioner som förekommer tillsammans med verbenläsa och döda när objekten är nollinstansierade enligt indefinitnollinstansiering (INI) och definit nollinstansiering (DNI) (Fillmore1986). Det andra syftet är att undersöka om INI och DNI är sinsemellanlika vanligt i detta material, eller om den ena typen av nollinstansieringär vanligare än den andra. Varken de samförekommandekonstruktionerna eller fördelningen mellan INI och DNI har undersöktssystematiskt och empiriskt i tidigare studier.

Uppsatsens huvudsyfte är att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och fler, i svenska språket, en liten bit framåt.Uppsatsens bisyfte är dels att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och mera framåt, dels att föra förståelsen av vilkakriterier som styr valet mellan fler och flera framåt. För att genomföradetta använder jag mig av två verktyg: empiri och introspektion.Materialet är hämtat från Gp03a och består av 679 meningar.Materialet har analyserats syntaktiskt, semantiskt och fonologiskt. Vidden syntaktiska analysen har jag ur materialet urskiljt fem nominalakonstruktionstyper och en adverbiell konstruktionstyp. Jag har ävengjort en sammanräkning av vilken satsledsfunktion som frasen sommyckenhetspronomenet ingår i har. Den semantiska analysen hargenomförts genom att konstruktionens substantiv kategoriserats enligten semantisk analysmodell som baseras på Svenska AkademiensGrammatik (Teleman et.

I detta examensarbete har en metod för strategisk förpackningsframtagning arbetatsfram. Metoden presenteras genom ett digitalt flödesdiagram, men en kopia ipappersformat finns även bifogad som bilaga i rapporten.Arbetet har genomförts i samarbete med och på uppdrag av Profoto AB i Skarpnäck,Stockholm. Profoto är en världsledande tillverkare av studioblixtar för fotografer och allutveckling sker i dagsläget in-house på deras huvudkontor. Kundklientelet för företagetåterfinns framförallt inom mode-, produkt-, porträtt- och nyhetsfotografering ochprodukterna som företaget erbjuder täcker med hjälp av hela system av tillbehör en storbredd av behov hos de olika typerna av fotografer.Syftet med examensarbetet har varit att hjälpa företaget med en arbetsmetod förframtagningen av deras produktförpackningar. Den befintliga projektmodellen omfattarendast produkterna och ett önskemål finns att framöver kunna integreraförpackningsframtagningen i denna modell.

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma.