Sökresultat:
115 Uppsatser om Dixons semantiska adjektivklasser - Sida 5 av 8
Grammatisk finithet i trumaí
Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå ? huruvida en sats är självständig eller ej ? har blivit en viktig fråga för definitionen.Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser.
Det maskerande brusljudets påverkan på inlärningen av visuell information : om effekten av maskerande brusljud i öppna kontorslandskap
Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan.
Ontologier i kunskapsorganisation Vägen från tesaur till den semantiska webben
This thesis aims to analyse ontology, primarily as the word is used in the context of the Semantic Web. One of the main questions is how ontologies relate to classification and thesauri, two concepts well known within Library and Information Science. The vision of the Semantic Web, a more intelligent addition to the current World Wide Web, has raised the question of how to deal with information scattered over a multitude of locations, stored in different formats, written in different languages et cetera. This issue is in many ways similar to the classical problems encountered in library science: how to classify and categorise large amounts of information. The use of ontologies is one of the main steps leading to the Semantic Web, as well as a tool which can be used in other areas of information organisation and management.
Modala och futurumbildande hjälpverb i svenska som andraspråk
Hjälpverb tillhör de vanligaste orden i språket och syftet med denna undersökning är att beskriva andraspråksinlärarens användning av modala och futurumbildande hjälpverb. Användningen undersöks på två olika språkliga nivåer, senare delen av nybörjarnivå och avancerad nivå. Materialet för undersökningen är resonerande text, som använts vid examination. Hjälpverben excerperades och en kvantitativ jämförande studie gjordes mellan de två nivåerna. Därefter gjordes en djupgående analys av användningen av några hjälpverb.
Diktatursmittan anfaller! : En språkteoretisk undersökning av kommunismdebatten 2004/2005
Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.
Metoden Tecken som Alternativ ochKompletterande Kommunikation iförskolan : En studie om förskollärares erfarenheter av att använda TAKK i samlingar somstöd till barns semantiska språkutveckling.
Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna..
Den entreprenöriella filosofin : Ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i GY11 och filosofiämnets nya mål och kunskapskriterier
Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse..
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp
Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.
Vad säger bilden?: En utvärdering av återvinningseffektiviteten i ImBrowse
The aim of this master thesis is to evaluate the performance of the content-based image retrieval system ImBrowse from a semantic point of view. Evaluation of retrieval performance is a problem in content-based image retrieval (CBIR). There are many different methods for measuring the performance of content-based image retrieval systems, but no common way for performing the evaluation. The main focus is on image retrieval regarding the extraction of the visual features in the image, from three semantic levels. The thesis tries to elucidate the semantic gap, which is the problem when the systems extraction of the visual features from the image and the user?s interpretation of that same information do not correspond.
Musikbetyg i årskurs 6 : Musiklärares strategier kring bedömning och betygsättning
Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lärares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikämnet i årskurs 6. Som metod användes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklärarna använde för sin betygsättning. Hur de dokumenterat elevers lärande och kommunicerat det med elever och föräldrar. Den visar också hur de konstruerat ämnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.
Den kommunikativa arbetsgivaren
Syftet med uppsatsen är att kartlägga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumärket sker internt i företag idag. Primär data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frågor. Sekundär data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudområden, arbetsgivarvarumärket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primärdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumärke är en process som består i att i första hand sätta förväntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de värden som utlovats.
En dag av språkstimulering
En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.
Alfred Hitchcocks Fåglarna : En diskussion om olika versioner och tolkningsmöjligheter
Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.
Semantisk interoperabilitet - Dess betydelse för framgångsrik samverkan mellan heterogena informationssystem
Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.
Skyddande pojkar och omtänksamma flickor? : En språklig studie av personbeskrivande ord i barnböcker ur ett genusperspektiv.
Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.