En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner.

Under de senaste åren har betydelsen av aktiemarknaden i det närmsta fått en helt ny innebörd, speciellt i Sverige där ofantligt många privatpersoner är aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delägarrätter. Analytikerns roll är inte längre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergått till att bli en mer samhällsekonomisk angelägenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer på olika värderingar som görs utifrån teoretiska analysverktyg, frågan är hur pass träffsäkra dessa verktyg verkligen är.Denna studie undersöker denna träffsäkerhet genom att pröva några av de av analytikerna mest vedertagna värderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Då dessa två extrema ekonomiska lägen är de som enligt oss borde generera störst avvikelser från de faktiska börskurserna i förhållande till de teoretiskt motiverade kurserna, har även ett år som är att betrakta som ett konjunkturellt mellanläge inkluderats.Resultatet som erhållits har visat att det inte finns någon enskild teori som med någon större form av säkerhet kan precisera ett korrekt värde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rådande börskurser än andra.

Under en längre period och fortfarande idag lägger många mjölkgårdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sällan att gårdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren då de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgå ifrån mjölkproduktionen då denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhållanden och komplexitet jämfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det är komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren då mjölkproduktionen är både platsoch tidsbunden.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010Författare:Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare:Fredrik Karlsson Titel:Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag ? Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem:Omvärldsförändringar såsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus på kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvärde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebär identifiering, utvärdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning är nuvärdes-, annuitets- och återbetalningsmetoden, men studier visar att annan information än den finansiella spelar in när ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hänsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Snabba leveranser har länge varit viktiga för företags logistikstruktur och skapat nyttaför verksamheten. Flygfrakt har i det avseendet varit ett fördelaktigt alternativ överlånga sträckor. På grund av höga kostnader i jämförelse med andra transportslag hargodset som fraktats ofta varit högvärdigt och volymerna små. Användningen avflygfrakt har haft en stabil långsiktig tillväxt men alltid varit beroende avmakroekonomiska trender som konjunktur och bränslepris. Konjunkturkänslighetenberor på de höga transportkostnaderna och företags vilja att minska dessa vid sämreekonomiska förutsättningar och bränslepriset har en betydande del av kostnaderna vidflygfrakt vilket gör att prisförändringar får stort utslag.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av flygfrakt harförändrats historiskt, hur den ser ut idag och vilka trender, utöver ovan nämnda, sompåverkar den framtida utvecklingen av flygfrakt.

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

Bakgrund och problem: I tidigare forskning har det påpekats att IAS 41inte är helt lämpligvi värdering av skogstillgångar då utformningen av standarden tvingar skogsbolagen attanvända den tredje metoden för värdering enligt verkligt värde: nuvärde av framtidakassaflöden. Detta innebär att värderingen i praktiken baseras på företagets egna antagandenvilket lämnar utrymme för subjektivitet. Subjektivitet vid upprättandet av redovsning skulleinnebära ett allvarligt trovärdighetsproblem för företaget och kunna få allvarliga konsekvenserför användare som tillexempel investerare och långivare.Syfte: Syftet var att ge en tydligare bild av problematiken med subjektivitet vid värdering avbiologiska tillgångar till verkligt värde.Metod: Författarna har valt en kvalitativ undersökningsmetod med individuelladjupintervjuer. Respondenterna representerar de fyra största svenska skogsbolagen, revisorerfrån de revisionsbolag som anlitas av dessa bolag samt en privatmäklare.Resultat och slutsatser: Standarden lämnar mycket riktigt utrymme för subjektivabedömningar men skogsbolagen är medvetna om detta och gör sitt bästa för att skapa enredovisning som är trovärdig och relevant för användarna. Detta gör man genom att föra endialog med externa experter och andra aktörer inom branschen samt ständig omvärldsanalysoch ifrågasättande av de egna värderingsmetoderna.

     Titel:Datum: 16/1-2009Ämne/kurs: Företagsekonomi, C-uppsats i redovisning, 15 pFörfattare: Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran ZacharjanHandledare: Ann Wetterlind DörnerBakgrund och problem: När banker lånar ut pengar tar de av de medel som kunder satt in på banken. För att skydda kunder måste banken ha en viss kapitaltäckning. På grund av behov av en mer anpassad riskkänslighet har nya kapitaltäckningsregler i form av Basel II tagits fram. Genom dessa regler samt ett internationellt anpassat regelverk vill vi undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar.De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är:? Hur värderar banker sina lånefordringar och hur hanteras de risker som en lånefordran för med sig?? Hur har Basel II bidragit till en bättre riskhantering av lånefordringar?? Är det skillnad nu när det råder lågkonjunktur?Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar när Basel II har börjat gälla.

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft två syften:1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall.samt2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg.Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt.Resultat & slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext.

Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar förändringar i elspotpriset på Nord Pool. Avsikten är att resultatet skall ligga till grund för en prisuppskattningsmodell för Lunds Energikoncernen AB. Faktorerna bestämdes genom en förstudie där viktig litteratur om elmarknaden studerades samt samtal med Lunds Energikoncernen AB. De faktorer som undersöks i denna uppsats är priset på utsläppsrätter, nettoexport till Tysk-land, temperatur, nederbörd, priset på kol och villaolja samt konjunkturutveckling i Sve-rige.Undersökningen av faktorerna bestod av en multipel regressionsanalys med undersökta faktorer som oberoende variabler och elspotpriset på Nord Pool som den beroende va-riabeln. Faktorerna blev indelade i två grupper dagsgruppen och månadsgruppen, grunden till uppdelningen är som namnen antyder att statistiken var observerad dygnsvis och må-nadsvis.