Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Syfte: Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora.Metod: Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper.

Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940?s are retiring. Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs.

In this thesis, the Swedish venture capital market and its profitability is analyzed. Venture capital is defined as capital that is invested in the early stages of a company's life cycle, in the two investment stages seed/start-up and expansion.A common view is that the profitability of Swedish venture capital has not been, is not and will probably not become high either. With this in mind, we try to answer to the following questions in this thesis:? What has the profitability of Swedish venture capital actually been historically?? Which reasons could be found in order to explain the historical returns for Swedish venture capital, and which factors has been identified in international comparative studies between venture capital markets?In order to answer these questions, data showing historical returns for the Swedish, European and American venture capital market has been gathered, an extensive literature study has been performed, and three interviews with participants from the Swedish venture capital market has been conducted.We conclude that the historical returns of Swedish venture capital is in line with the general view that they have been low. We also see a trend where Swedish venture capital funds that are not specialized in one investment stage generate lower returns than more specialized funds.

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns på både global och lokal nivå idag, något som gör det viktigare för företag att hålla hög effektivitet. Det försvåras av den ökade dynamiken på marknader och oväntade konjunktursvängningar som leder till en ökad osäkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnå ett högre värdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex används som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osäkerhet i dagens ekonomiska omvärld, samt om det finns större fokus på strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har någon inverkan på val av sourcingstrategier, och det utifrån vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek på leverantör och outsourcing visar på en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osäkerhet i omvärlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sämre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus läggs på inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lägger därmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Background: The global capital markets have enlarged investment opportunities and thus also the sources of funds for companies which increasingly face global markets for their services and products. Huge capital movements show that investors are constantly searching ways to minimise risk and maximise returns. In the light of the substantial growth of assets in institutional funds, an important question for international finance is the degree to which institutional investors have diversified their portfolios internationally. Purpose: The purpose of this study is to examine the international diversification of portfolio investments of institutional investors in Japan, the US and the UK and deepen into international diversification in portfolios of Japanese institutional investors. Demarcations: Institutional investors can use their power directly in companies or indirectly through capital markets.

Syfte: Bakgrunden till den här uppsatsen är den finansiella krisen och dess verkningar över världen. Utifrån det här har jag valt att fokusera på hur svenska företag ändrat sin utdelning till i år när de nu har ställts inför en kraftigt och snabbt försvagad konjunktur. Det intressanta i att göra en sådan här studie är för att se hur den finansiella marknaden reagerar, under dessa tider, och om det här skiljer sig mot för vad som vore normalt.Uppsatsens syfte är att:undersöka hur marknaden reagerar på förändringar i utdelningen och hur väl detta stämmer överens med vad som förväntats utifrån teorin och tidigare forskningundersöka graden av effektivitet på den svenska marknaden Metod: Den metod jag använt mig av, för att genomföra den här undersökningen, kallas för eventmetoden eller en eventstudie. Det event jag valt att studera är offentliggörandet av årets utdelningsnivå, bland de största svenska företagen, och dess mottagande på marknaden. Till en början har jag läst in mig på området genom att ta fram relevant litteratur i form av böcker och tidigare forskning inom det här området.

Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan.Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt.Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen.

Konglomerat är starkt diversifierade storföretag som är verksamma inom många olika affärsområden samtidigt. Vad som kännetecknar ett konglomerat är dess orelaterade diversifiering, ett företag kan till exempel tillverka både ketchup och bilar. Denna strategiform var vanlig i västvärlden kring andra världskriget och fick sitt uppsving under 1970-talet för att sedan alltmer försvinna på grund av undermåliga finansiella resultat. Strategiformen är däremot fortfarande vanligt förekommande i nyindustrialiserade länder och i synnerhet i Asien. Denna studie belyser konglomeratet som fenomen och söker generera en möjlig förklaring till varför denna företagsform alltjämt är vanligt förekommande i Asien och varför den är framgångsrik där.Studien har en teoretisk utgångspunkt och de teoretiska rönen illustreras sedan med hjälp av två fallföretag, indiska Tata Group och sydkoreanska Samsung Group, båda de största konglomeraten i sitt slag på respektive marknad.

                               SAMMANFATTNINGDatum: 2008-10-02Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskolaFörfattare: David Levin och Per ErikssonHandledare: Ulla PetterssonTitel: Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 ? Till fördel eller nackdel föraktieägare?Problem: Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen. Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40?Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget?Syfte: att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv.Metod: För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur.Resultat: Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna.

One could argue that the most discussed topic in finance is whether or not it is possible to ?beat the market?. Even though many people claim to do this, there is little evidence to support the idea that one can consistently beat the market over a long period of time. There are indeed several examples of investors who have managed to outperform the market consistently for a long time, but the efforts of these individuals or institutions could by many be considered to be pure luck.One of the many strategies that have been evaluated by several researchers and is said to generate a risk adjusted return greater than that of the market, is one based on the P/E-effect. This strategy is based on the financial ratio P/E ? price divided by earnings ? and used by constructing portfolios consisting of stocks with low P/E ratios.

Att styra en verksamhet med rätt underlag är väsentligt i alla företag. Med detta iåtanke finns det fler olika tillvägagångssätt att säkerställa att rätt beslut tas ochkonkurrenskraften jämfört med liknande verksamheter upprätthålls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera på ett sätt som inte tar hänsyn till externafaktorer såsom konkurrenters affärsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag måste hela tiden ha ett mål att utvecklas och löpande bli bättre. Detta kanske i olika nivåer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som ärgemensamt med alla dessa är att de förutsätter att det sker en utvärderande- ochjämförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..