Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om Distansstudier. Denna studie bygger på en enkätundersökning bland handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjälpmedel har lett till att det finns fler sätt att lära ut på än de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, när lärandet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del använde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lärare.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av på vilket sätt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) används och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete på distans. Vi har genomfört en fallstudie på Luleå tekniska universitetet på avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes från ett användarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna självständigt. När studenterna samarbetar väljer de ett kooperativt sätt framför ett kollaborativt.

The aim of this thesis is to investigate the points of view of three groups of actors about their local learning center and its collaboration with the library. By interviewing groups of actors from the municipal sector, the library staff and students, I aim to investigate their associations of the learning centre, what kind of services it should offer, and how they understand the role of the library staff in specific collaboration between the public library and the adult education administration. The study design is based on Gunnar Grepperud?s and Terje Thomsen?s three missions for a local learning centre; the mission of a broker, a meeting place and a motivator. I also use Carol Kuhlthau?s levels of mediation as an approach to investigate how the actors want the library staff to work in relation to the centre.

Det ständigt föränderliga livet i vilket teknikens utveckling ställer höga krav på kompetent personal utmanar dagens skola att hitta flera utbildningsformer som flera individer kan delta i. Skolverkets krav på att så långt det bara möjligt anpassa undervisningen efter den enskilde individens behov stimulerar fler lärosäten att erbjuda sina elever flexibla lösningar. Distansutbildningen är en av de flera flexibla lösningar som under en lång tid har genomgått modifieringar och förbättringar gällande tillgänglighet, enkelhet och kvalité. Syfte med detta arbete är att beskriva lärandeprocessen vid Distansstudier utifrån elevernas perspektiv. Min valda metod är den kvalitativa forskningsintervjun med låg struktureringsgraden.

Syftet med arbetet är att undersöka  distanselevers motivation till distanskurser ochom det finns några samband mellan elevernas motivation och deras prestationer. Detta görs för att förhoppningsvis kunna anpassa framtida utbildning efter de elever som läser. Tidigare forskning har visat att det finns ett problem inom distansundervisningen då det kommer till elever som hoppar av sina kurser. Forskning inom området har visat att det inte finns någon enkel förklaring till varför fler hoppar av vid distansundervisning än vid vanliga studier.Detta var även ett problem vid den undersökta skolan då det var en stor andel elever som antingen hoppade av sin kurs eller gick ut utan ett godkänt betyg. En enkätstudie användes för att få en bred bild av elevernas motivation och sedan användes intervjuer bland de elever som ej fullföljt vald kurs.

Användning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förändrat människors sätt att kommunicera och utbyta information i många områden. Utbildningssektor är en av sektorer där IKT spelar en stor roll. Under de senaste åren införde utbildningssektorn många nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlärningsmetoder. Synen på undervisning och lärande förändrades radikalt med hjälp av IKT. Tidigare forskning påpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmågor, bland annat inlärning ökas.

Denna undersökning gjordes med två enkäter vid Göteborgs Universitet i Lärarlyftet II. Det var 16 svar på studentenkäter och 4 svar till lärarenkäter. Undersökningen genomlyser vilka svårigheter och utmaningar det finns för vuxna lärare som studerar på distans vid sidan av sitt arbete. I studien användes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har påverkat nya lärandemiljöers uppkomst.