Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på Distans och en som både arbetar i närhet och på Distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på Distans.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och Distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss Distans till sina medarbetare.

Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om Distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och Distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på Distans och en som både arbetar i närhet och på Distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på Distans.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över Distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om Distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och Distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? Distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? Distans.

Kommunikation är viktigt för att människor ska kunna arbeta tillsammans. På arbetsplatsen är det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, fråga om oklarheter, fördela och delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns många störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. När dessutom några av medarbetarna finns på Distans, vad händer då med kommunikationen? Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt när och varför de uppstår.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på Distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på Distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på Distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på Distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på Distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på Distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Utvecklingen av tekniken och den globalisering som skett har öppnat upp möjligheten till ledarskap på Distans. Elektroniska kanaler har gjort det möjligt att utnyttja kompetens världen över. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur en personlig kontakt upprätthålls i ett Distansförhållande mellan ledare och anställd. Studien ämnar undersöka hur ledaren agerar för att skapa motivation hos sina anställda och identifiera vilka kommunikationsbarriärer som finns.En fallstudie utfördes på Ericsson som är ett ledande företag inom kommunikationsteknik och har verksamhet i 180 länder. Deras slogan är "A World of Communication".

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid Distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på Distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att Distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna.

Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell Distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och Distans är således komplicerad.

I denna uppsats studeras programutveckling på Distans via Internet, där utvecklarna utvecklar en applikation för ett antal försäljningsföretag, med olika produkter, som försöker enas om en gemensam applikationslösning. Syftet är att utifrån ett kommunikationsperspektiv undersöka de problem, som kan uppstå i ett utvecklingsprojekt som strävar efter att vara temporalt och spatialt oberoende. En aktionsinriktad undersökning har genomförts där författarna aktivt har deltagit i den programutvecklingsprocess som studeras. Ett antal problem har identifierats som knyts an till kända faktorer inom ett urval av kända kommunikationsmodeller. Resultatet visar att det är möjligt att minska de funna problemens omfattning genom att användning av en kombination av synkrona och asynkrona kommunikationsverktyg..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallärares erfarenheter av undervisning på Distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad Distansundervisning som lektionsform är lämplig som ersättning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare som arbetar med Distansundervisning. Resultatet visar att Distansundervisning bör användas som ett komplement till traditionell undervisning, men när traditionell undervisning inte är möjlig kan Distansundervisning användas som ersättning..