Syftet med uppsatsen är att få en bild av på vilket sätt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) används och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete på Distans. Vi har genomfört en fallstudie på Luleå tekniska universitetet på avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes från ett användarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna självständigt. När studenterna samarbetar väljer de ett kooperativt sätt framför ett kollaborativt.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hållfasthetsskillnader för yttriumstabiliserade tetragonala zirkoniumdioxid-Distanser (Y-TZP) vid cementering kontra skruvretinering av zirkoniakronor. Material och metod Tjugotvå överkonstruktioner fastsatta på fixturer delades upp i två grupper. En grupp bestod av cementerade zirkoniakronor på en zirkoniaDistans. Den andra gruppen bestod av skruvretinerade zirkoniakronor direkt på fixturnivå. Samtliga kronor som vanligtvis skulle genomgått porslinspåbränning fick genomgå bränningsprogram i en porslinsugn.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i Distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i Distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med Distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där vi genomfört intervjuer med både medarbetare och ledare. Vi har utgått från fyra frågeställningar som vi besvarat med hjälp av flera olika teorier som kopplat samman med vårt empiriska material. Vår teoretiska referensram innehåller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa känsloregler att förhålla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstämning hos sina klienter. Olika sätt att hantera känslor i arbetet är bland annat att skapa Distans mellan sig själv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svåra situationer.

Det finns ett behov inom vårdsektorn att på ett mera effektivt sätt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rätt medicinering. Behovet ligger i att se om det är möjligt att med hjälp av ett IT-system kunna göra bedömningen på Distans och på så sätt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet är inte traditionella lösningar med styrenheter såsom mus och tangentbord lämpliga. Istället har ett användargränssnitt baserat på multimodal interaktion utformats, där användaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkänning.Detta har gjorts med hjälp av Microsofts Kinect kamera, som är ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan människa och dator. Design av gränssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper där användbarhet har legat i fokus.

Att vid 18 års ålder tvingas ansvara för sina handlingar är för många ett stort steg, inte minst då en del av ansvaret är ekonomi. Ungdomarna vänder sig ofta till föräldrarna med frågor, men var ska de vända sig när föräldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lägre ner i åldrarna med sin marknadsföring för att fånga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande är det många frågetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar från banken. En undersökning genomfördes med en enkätundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna känner att banker är alldeles för avlägsna. En minskad Distans skulle medföra att ungdomarna lättare vänder sig till banken vid frågor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frågor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket på en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillåter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed Distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med Distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på anstalt, samt sex Distansstuderande män på anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och Distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Problem/Bakgrund: Med den nationella IT-strategin inom vård och omsorgs uppmaning till ökad tillgänglighet inom vården som bakgrund, har landstinget Blekinge påbörjat ett projekt Syster Gudrun Fullskalelabb för IT i vård och omsorg. Inom projektet prövas informationsteknologiska lösningar som ska göra vårdplanering på Distans möjlig. Lösningen påpekar att vårdplaneringen på så sätt ska bli mer tillgänglig. Den här uppsatsen inriktas till att söka insikt i berörd primärvårdspersonals uppfattning och erfarenhet om vårdplanering och dess tillgänglighet, lik väl hur informationsteknologiska lösningar ska komma att påverka vårdplaneringen som aktivitet.Syfte: Att få en djupare förståelse för primärvårdspersonalens erfarenheter av och uppfattning om begreppet tillgänglighet inom aktiviteten vårdplanering. Likafullt är studiens syfte att söka insikt i hur informationsteknologiska lösningar kan komma att påverka aktiviteten vårdplanering och begreppet tillgänglighet enligt primärvårdspersonal.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Uppsatsen tar ansats från en kvalitativ metod med en fenomenologisk hermeneutisk analysmodell.Slutsatser/Resultat: Resultatet vilar på teman som visar att begreppet tillgänglighet är svårdefinierat och att vårdplaneringen uppfattas ha en hänsyns- och tillgänglighetsproblematik.

Små reklambyråer har, i skuggan av den ekonomiska krisen, fått konkurrens om sina kunder av större reklambyråer och tryckerier. En lösning kan vara att skapa relationer till företag utanför närområdet. Internetbaserade verktyg för Distanskommunikation skulle i sådana fall kunna erbjuda ett bra komplement till det fysiska mötet.Distanskommunikation är effektivt eftersom det bland annat ger minskad tidsåtgång för möten och minskade resekostnader. Denna typ av kommunikation kan dock innebära större risk för missförstånd, och färre tillfällen att bygga en personlig relation till kunden. Användningen av internetbaserade verktyg för att kommunicera på Distans förväntas dock bli allt vanligare i framtiden, i takt med att utbudet av kommunikationsverktyg ökar.Huvudmålet med denna studie har därför varit att undersöka förutsättningarna för Distanskommunikation mellan reklambyrå och kund.

Bakgrund: En genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att sjuksköterskor har en risk att utveckla compassion fatiguepå grund av sitt empatiska engagemang gentemot patienterna. Compassion fatigueär då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en patient blir emotionellt utmattad. Syfte:Syftet med denna studie är att belysa riskfaktorer för sjuksköterskor att drabbas av compassion fatiguesamt för att undvika detta tillstånd. Metod:En litteraturstudie gjordes med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet analyserades och sammanfattades.

Bakgrund och problemformuleringDå frågor kring informationsteknikens (IT) användning inom vården ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sätta ett vårdvetenskapligt perspektiv på frågan om nyttan eller effekterna av IT. Utifrån en teoretisk definition av IT respektive omvårdnad är det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvårdnad på åtminstone tre sätt; som informationsbärare av vårdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som påverkan på arbetsinnehåll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser därför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvårdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse är en förutsättning för att omvårdnad som en viktig del i patientens vård, främjas av den IT-användning som införs och används inom hälso- och sjukvården.MetodSex intervjuer inom två forskningsfält gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifråga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvårdnadskunskap. Genom att vården erbjuder kommunikation via e-post är det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vården tillgodoses.